Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer. Med sociala möten menas alla former av mellanmänskliga relationer som en individ upplever genom livet vilka sker i olika sociala former av gemenskaper. Individen bygger upp en identitet utifrån kunskap om andra personer, sociala uttryck, normer och social interaktion. Sociala uttryck syftar till de uttryck individer använder sig av i samspelet mellan individerna i de mellanmänskliga relationerna och kunskap om språk, förmåga att tolka kroppsspråk, att kunna tolka olika tings symboliska innebörder är exempel på olika referensramar genom vilka en individ tolkar den sociala samvaron. Genom skapandet och utvecklingen av referensramar lär sig individen hur den kan förhålla sig till andra, de olika sociala uttrycken samt den sociala samvaron.

Tidningen Studentliv ges ut av fackförbundet TCO och kommer ut till alla högskole- och universitetsstudenter i Sverige. Tidningen behandlar bland annat frågor som rör studenter, facket och dessas förhållande till arbete och studier. Tidningen skulle kunna sägas vara ett livsstilsmagasin för studenter som samtidigt har en tydlig facklig prägel. I denna uppsats undersöker jag hur tidningen konstruerar in studenten i arbetsmarknads- och utbildningsmässiga kontexter. Jag konstaterar i min analys att detta sker på ett naturaliserande och individualiserande sätt, samt att tidningen genomgående premierar olika expertroller och dessas auktoritet över studenten. Studentliv rör sig vidare inom en företagsamhetsdiskurs i detta beskrivande av studenten. Studenten målas upp som en företagsam individ vars hela tillvaro är ett personligt projekt. Denna företagsamhetsdiskurs, menar jag, fungerar som en form av governmentality som arbetar genom tidningen och därmed även genom och på dennas läsare.

Abstract: I förskolans verksamhet sker kommunikation dagligen, detta innefattar både verbal och icke verbal kommunikation. Läroplanen (Skolverket, 2016, s.7) belyser att språket har en stor betydelse för barnens identitetsskapande och identitetsutveckling. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om hur kommunikationen kan påverka barnens identitetsutveckling och identitetsskapande. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärarnas kommunikation med barnen kan påverka barns identitetsskapande och identitetsutveckling. I denna studie har vi använt oss av kvalitativ metod i form av observationer. De frågeställningar som väglett oss i vår studie är, Hur kan förskollärarnas kommunikation vid måltiden skapa möjligheter för barns identitetsutveckling? Hur kan förskollärarnas kommunikation vid måltiden påverka barnens identitetsskapande ur ett genus och maktperspektiv? Resultatet i vår studie visar att förskollärarna använder sig av både verbal och icke verbal kommunikation i samtalen med barnen. Detta för att visa att de förstått barnen eller för att förskollärarna vill göra sig förstådda i kommunikationen. De möjligheter som förskollärarna ger barnen till sitt identitetsskapande och identitetsutveckling är i form av att förskollärarna tog tillfällen i akt och styrde över kommunikationen eller lät barnen ta initiativ och styra samtalen. En annan slutsats utifrån vårt resultat är att förskollärarna ger alla barn en möjlighet till deltagande i kommunikationen. Förskollärarna talade även direkt till barnen som egna individer genom att benämna barnen vid deras namn vid ett flertal tillfällen.

Normer finns överallt och vi människor anpassar våra tankesätt och viljor efter dessa. En av de mest omtalade normerna är könsnormen, som avspeglar vilken roll de olika könen förväntas ha i samhället. Enligt forskning kan rådande normer förstärkas genom bland annat böcker, det blir därför angeläget att undersöka hur barns favoritböcker förhåller sig till dessa. Syftet med föreliggande studie var att kunna sprida medvetenhet, inspirera till ett normkritiskt förhållningssätt och undersöka om dessa barnböcker följer läroplanens strävan efter att motverka könsstereotyper, eller om de istället reproducerar dessa normer. Detta genom att analysera ett urval av favoritböcker som barnen på fyra förskoleavdelningar valt att dela med sig av. Resultatet av studien visar att merparten av böckerna som analyserats har ett normkritiskt förhållningssätt, men fortsätter ändå reproducera stereotypa könsmönster genom karaktärernas gestaltning.

Har skönlitteraturen en given plats i skolan eller är den formen av litteratur någonting med ett historiskt rosa skimmer kring och inte någonting som i själva verket har någon större inverkan på elevernas identitetsskapande, självinsikt och vidgade perspektiv? Detta är en av de undersökta frågorna i studien som har utformats som en systematisk litteraturstudie som innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa funnen litteratur. Det råder delade meningar bland forskare om skönlitteraturens explicita roll gällande medverkandet till elevernas personliga utveckling. Men studien visar att skönlitteraturen har en särställning gällande dessa frågor dels genom att det går att utnyttja skönlitteraturens lättillgänglighet för att eleven ska få en djupare förståelse för innebörden av det lästa, och på så sätt även få en djupare förståelse för sin person. Detta är betydligt svårare att genomföra med andra medier i det vidgade textbegreppet. Samtidigt visar den sociokulturella teorin att samtliga texttyper inom det vidgade textbegreppet står i beroende av varandra och samarbetar. Den eventuella särställningen mot andra medier inom utbildningar syns även genom att skönlitteraturen numera ingår i utbildningar inom läkarutbildningen, prästutbildningen samt polisutbildningen för att ge omvärldsförståelse. Detta tyder på skönlitteraturens särställning och användningsområde i ämnet.

Bakgrund: Berättelserna om Harry Potter har intresserat många redan från bokseriens början 1997 och fick ett uppsving under 2016 i och med publicerandet av manuskriptet till pjäsen som utgör den åttonde berättelsen. Den tidigare forskningen behandlar inte bokserien i sin helhet, och då manuskriptet släpptes nyligen finns heller ingen forskning om detta, vilket öppnar upp för nya undersökningar av karaktärsutvecklingar och identitetsskapandet på Hogwarts. Då berättelserna nu finns att tillgå i sin helhet bidrar detta med nya perspektiv och insikter. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera den möjliga identitetsproblematik som kan uppstå i och med Hogwarts segregerade skolsystem. Metod: Genom undersökningar av karaktärsbeskrivningar av respektive hus på Hogwarts samt av utvalda karaktärer, görs analyser kring förutfattade meningar samt de konsekvenser de får på elevers självbild samt uppfattning av sin omgivning. Olika karaktärer kommer att diskuteras men primärt kommer Harry Potter att behandlas, och sekundärt hans son Albus Severus. Den teori som ligger till grund för analysen är forskning inom identitetsskapande och konformism. Resultat: Analysen uppvisar en problematik med elevernas identitetsskapande i och med Hogwarts segregerade skolsystem. Harrys generaliserande påverkar hans inställning till sin omgivning och hans egen identitetsutveckling drabbas av skolsystemet, och både han och hans son Albus uppvisar en oro för att inte bli placerad i "rätt" hus på skolan. Harry är den karaktär av de två som lever upp till sitt hus önskade karaktärsdrag, medan Albus snarare motsäger dem.

Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka identitetsskapande i fyra svenska myndigheters årsredovisningar. Materialet består av förorden i årsredovisningar från åren 2000 till 2015 skrivna av myndigheternas chefer. Den kvantitativa texttema-analysen är baserad på Jämtelids avhandling från 2002 Efter en närläsning av samtliga texter delades teman in i kategorier och instanserna av varje tema räknades. Resultatet visar vissa trender i text- och identitetsskapandet. De två nyare myndigheterna väljer att explicit introducera vilka de är och pekar ut delar av verksamheten och specifika arbetsuppgifter. De två mer etablerade myndigheterna väljer att istället identifiera sig sjäva kring utomstånde påverkan på verksamheten. Trenderna kan bero på ökad längd på texterna där både intern och extern kommunikation får utrymme såväl som en ökning av marknadsförande diskurs. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundtexter

Syftet med studien är att undersöka identitetsskapandet hos ungdomar som växer upp i ett så kallat ”särskilt utsatt område” samt att undersöka hur ungdomarna upplever att samhällets kollektiva representationer (kollektivt accepterade utsagor) av det område de växer upp i påverkar deras sociala identitet. Studien genomförs genom narrativa intervjuer med ungdomar som växer upp i stadsdelen Vivalla i Örebro. Ungdomarnas narrativ analyseras med två olika analysmetoder, dessa är tematisk analys och diskursanalys. Studien visar, i likhet med andra studier, att identiteten skapas i samspel med andra och i relation till platsen. Studien visar också att de kollektiva representationerna påverkar ungdomarna i hög grad då ungdomarna ständigt utkrävs moraliskt ansvar för händelserna i området. Det tillhör också vanligheterna att ungdomarna blir föremål för viss grad av symboliskt våld. Detta leder till att de relevantgör en motståndsidentitet för att förändra narrativen om förorten och ”invandrare”. Det symboliska våldet binder dem ännu starkare vid platsen och ökar känslan av samhörighet med andra inom ”orten” samtidigt som klyftorna mellan ”orten” och de andra förstärks. / The aim of this study is to investigate the identity formation of youths who grow up in a so called "socially disadvantaged area". The study also aims to investigate how collective representations (collectively accepted narratives) of the neighbourhood affects the youth’s social identity. This by examining narratives from young people who grow up in the district of Vivalla in Örebro, Sweden. The study shows, like previous studies, that the identity is formed in relation to the neighbourhood. The study also shows that the collective representations affects youths. Where they, from others, are demanded moral responsibility for the events in the area. Their identities also receive forms of symbolic violence when trying to fit in the society. Because of this, the youths tend to form a resistant identity to change the narratives of the suburb and the concept of "immigrants". The symbolic violence and the lack of association with the main city works as a subterfuge to avoid other neighbourhoods.

The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.