I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier. Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten. Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas. / The purpose of this study is to highlighting from a sociological perspective the impact that social media has on a group of active individuals and how they think others are affected in relation to healthy posts. We also look at the effects that arise when the individual is confronted with the healthy lifestyle on social media. We also study the how these effects have an impact on the individual's identity. The study is based on qualitative methods and twelve semi-structured interviews with physically active individuals who make use of the platforms Facebook and Instagram. The analysis is based on Consumption and Symbolic capital. We also use the third-person effect to gain a deeper analysis on the individual's influence. The results of the paper show that the respondents are largely influenced by the heathy mage provided through social media. We saw that the sender and the contents were big factors in how informants received the information and considered himself influenced.

Kursplanen för historia i årskurs 4–6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs. Arbetet baserades på en litteraturöversikt där forskning som gjorts på området analyserades. Det finns olika faktorer som påverkar elevers identiteter, däribland historieundervisning, familj och fritidsintressen. Det vi dock har funnit vara gemensamt för eleverna är att skolan och lärarna är viktiga för elevers identitetsskapande. Lärarna är medvetna om sin betydande roll, men tidsbrist och en eurocentrisk kursplan gör det svårt för lärarna att bedriva en jämlik undervisning.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande. Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat. Resultatet visar att det jag som individerna visar på en temakryssning är deras faktiska jag. Resultatet visar även att interaktionen med andra kryssningspassagerare ombord på en temakryssning skapar en möjlighet för individen att få social acceptans samt en känsla av gemenskap. Individens identitetsskapande påverkas av de här känslorna eftersom individen känner sig accepterad och därmed också bekväm med att vara sig själv.

Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.

Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.

Film används ofta för att fylla ut undervisningstid utan ett egentligt syfte och flertalet elever upplever film som en form av belöning som sker vid särskilda tillfällen utan bearbetning. Syftet med litteraturstudien är att klargöra spelfilmens ställning i grundskolan och hur spelfilm används som pedagogiskt verktyg för elevers identitetsskapande i skolan. Detta kommer besvaras genom följande frågeställningar: <ul type="disc">Är spelfilm användbar i svenskundervisningen? Hur kan undervisning med spelfilm i svenskämnet utformas för att stötta elever i deras identitetsutveckling?   Den litteratur som ligger till grund för studien består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser. Dessa i sin tur är skrivna av nationella och internationella forskare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar om spelfilmens värde. Till följd av att spelfilm inte undervisas i samma utsträckning som typografisk text har det skapats en hierarki där typografisk text värderas högre än spelfilm. I resultatet framgår det hur spelfilm kan undervisas samt mediets koppling till elevers identitetsutveckling.   Texten är skriven ur ett lärarperspektiv med målet att sprida kunskap och inspirera yrkesaktiva lärare. Med vår studie vill vi att lärare ska bli medvetna om spelfilmens användbarhet genom att ta del av den forskning vi sammanställer.

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

No description available.

Förskolans fysiska inomhusmiljö är idag inte anpassad efter den generellt sett ökade storleken på barngrupperna. På grund av dessa förändrade förutsättningar kan utformningen av den fysiska inomhusmiljön bli lidande vilket kan ha en negativ inverkan på barns identitetsskapande och delaktighet. Därför är syftet med denna studie att undersöka förskollärares syn på den fysiska inomhusmiljöns inverkan på barns identitetsskapande och delaktighet samt hur detta relaterar till barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i ett konstruktionistiskt perspektiv där sammanlagt sex förskollärare intervjuats. Faktorer som inverkar på barns delaktighet och identitetsskapande är materialets tillgänglighet, variation och bidrag till barns utforskande. Ett återkommande tema är att de intervjuade förskollärarna ser sig själva som en del av den fysiska miljön. Slutligen ses miljön även som föränderlig utifrån barnens behov vilket belyser pedagogens roll i att anpassa miljön utifrån varje barns behov och förutsättningar.