Att skönlitteratur ska kunna bidra till ökad empati, tolerans och förståelse för medmänniskor är en vanlig föreställning hos såväl lärare som författare. I kursplanen för svenska år 7–9 kopplas skönlitteraturen till utvecklande av identitets- och livsfrågor, vilket stärker denna föreställning. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande. Följande frågor har formulerats för att besvara syftet: • Vad kan skönlitteratur erbjuda elever som bidrar till identitetsskapande? • Vilka förutsättningar behöver elever för att skönlitteratur ska ha potential att bli identitetsskapande? För att söka och sammanställa befintlig forskning som berör valt området har metoden systematisk litteraturstudie använts. I resultatet identifierades två huvudsakliga teman som beskriver hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande: dels genom att skapa igenkänning och empati, dels genom främmandegöring. Det krävs dock att litteraturundervisningen ger eleverna förutsättningar att uppleva igenkänning och främmandegöring. Dessa förutsättningar har kategoriserats i tre teman: att identifiera sig som läsare, att reflektera och samtala om läsning och att anlägga ett metaperspektiv på läsning. Varje enskilt tema kan bidra till identitetsskapande, men utgör också en progression i hur avancerat tänkande som krävs av eleverna. Resultatet visar att det är viktigt att läsningen i sig är det centrala för att eleverna ska få de ovan nämnda förutsättningarna. Om målet med läsningen är något annat, exempelvis kunskap genom skönlitteraturen, riskerar identitetsskapande att utebli.

Denna studie undersöker upplevelser av ackulturation från fyra kvinnor med utländsk bakgrund och hur deras levda kristna tro bidrar till meningsskapande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades de utmaningar och möjligheter som uppstår under ackulturationsprocessen. Resultatet visar att en levd kristen tro fungerar som en viktig resurs, inte bara som ett andligt stöd utan också som ett ramverk för att förstå och hantera deras nya livssituationer. Tron bidrar till meningsskapandet genom att erbjuda sammanhang, identitet och gemenskap, vilket underlättar en framgångsrik ackulturationsstrategi som är dynamisk och flytande beroende på vilken aspekt av livet de befinner sig i. Deltagarna ger uttryck för ackulturationsupplevelser unika för varje individ och vittnar om att deras kristna tro ger de utrymme för utveckling och fungerar som förankring i en tryggare identitet och kultur. Integration är den ackulturationsstrategi som flest identifierar sig med i enlighet med tidigare forskning.

<p>The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.</p><p>To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at “gymnasiet” in Sweden which is equivalent to USA’s senior year in high school.</p><p>The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life. One side of this twin identity represents the ethnic identity which dominates at home and around relatives. The other side is displayed in circumstances outside of their home, which is at school and in the Swedish society in general.</p><p>This research shows the general opinion, among syriac high school students, concerning the individual identity and in which way they handle their own identity development when living within two different cultures.</p><p>One of my main questions to investigate is to find out if young students, with syriac ethnicity, develops a weak root in their ethnic identity by living outside of the syriac community.</p><p>One of my conclusions is that a student with syriac ethnicity, whom is educated in an intercultural school is rather encouraged in seeking his/her roots. Since the multicultural environment awakens a curiosity in students to seek their own ethnic identity.</p>

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future. This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader. The paper mainly uses post-structuralistic theory (Foucault and Althusser) to analyze the informants lifes and thoughts about their education and future.    This research highlights the complexity involved when students  make choices for the future. Idealized views of education and what is important in life exists and creates gaps between what the person want and what is perceived are normative. There is a perceived hierarchy among universities, students and educations. Students of the humanities often feel that their position in this hierarchy is weaker than the idealised student and that makes the interpellation of the subjects harder but not less important.

In my senior project I work with the unseen furniture: the side table. The name, Quadro, is a combination of the italian word quattro that means four and the latin word ”quadratum” or ”quadratus.”  After conducting an analysis of different side tables, I concluded that the side table's function is primarily to elevate other artifacts. I draw connections to the creation of identity through consumption and have created a sidetble through combining furniture design and conceptual design. The project was finalized with a survey to see if identity is visible through the selection of artifacts. / I mitt projekt arbetar jag med den osedda möbeln: sidobordet. Namnet Quadro är en blandning mellan italienskans quattro som betyder fyra och latinets ”quadratum” eller ”quadratus”. Efter analys av olika sidobord kom jag fram till att sidobordets primärfunktion är att höja upp andra artefakter. Jag drar kopplingar till identitetsskapande genom konsumtion och har skapat ett sidobord genom att kombinera möbeldesign med konceptuell design. Projektet slutförs med en undersökning för att se om identitetsskapandet går att observera genom valet av artefakter.

Sammanfattning Högkänslighet är något som på senare år arbetat sig in i media och blivit ett ämne värt att tala om. Högkänsliga individer tar in fler intryck från sin omgivning och bearbetar dem på ett djupare plan än vad andra gör. Dessa personer har även lätt att känna av andra individers känslor och sinnesstämning och blir lätt överstimulerade vid för mycket yttre eller inre stimuli. Enkelt beskrivet är dessa människor lite extra känsliga för saker som sker. De spenderar mycket tid med sina egna tankar som ständigt processar intryck, men visar även på stor empatisk förmåga och är duktiga på att uppmärksamma detaljer. Genom livsberättelser delges människors personliga erfarenheter och upplevelser om högkänslighet. Varje berättelse är unik och har tillfört kunskap till studien. Syftet med forskningen har varit att undersöka hur högkänsliga individer väljer att utrycka sin identitet och hur den formas och förändras. Studien är baserad på tre livsberättelseintervjuer med högkänsliga kvinnor. Varje intervju har transkriberats och analyserats vilket redogörs i ett tematiskt resultat. Varje intervju tillförde ny information gällande hur högkänsliga personer uttrycker sin identitet men gemensamma drag kunde även urskiljas. Ett av de främsta dragen var känslan av att vara oförstådd eller annorlunda. Vid kontakt med fenomenet högkänslighet delade de även en känsla av lättnad att äntligen veta varför man är annorlunda. Resultatet visar att det behöver göras mer forskning inom området och att det undersöks hur högkänslighet kan ses som en del i identitetsskapandet. / Abstract High Sensitivity is a personality trait that has, in recent years, worked its way into the media and become a subject worth talking about. Highly Sensitive individuals take in more impressions from their surroundings and process them at a deeper level than other people. People who are Highly Sensitive have an increased understanding of other people’s feelings and tempers but easily become overstimulated by too much external or internal stimuli. In simple terms, these individuals are extra sensitive to things that happen around them. They spend a lot of time with their own thoughts and constantly process impressions. However, these individuals also show a great empathic ability and tend to pay attention to small details. People’s personal experiences of High Sensitivity can be communicated through life stories. Every story is unique and has brought insight to the study. The aim of the research at hand was to investigate how the Highly Sensitive individuals choose to express their identity and how it is formed and changed. The study is based on qualitative research through life story interviews with three Highly Sensitive women. Each interview has been transcribed and analysed thoroughly leading to a thematic conclusion. Each interviewee came with new information on how the High-Sensitive individuals express their identity, nevertheless a few common qualities could be distinguished. One of the common features that the interviewees shared, was the feeling of not being fully understood or feeling different than the rest. Another trait they all shared was the relief when finally learning the underlying reason they felt different, as they came in contact with the phenomenon of High Sensitivity and could identify themselves having this personality trait. The result of this study shows that more research in the area is needed to better understand the individual perceptions and feelings. How High Sensitivity can be identified as a part of identity creation must also be further explored to gain deeper understanding in this field.

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.

Denna uppsats undersöker spänningen mellan frihet och trygghet respektive ensamhet och gemenskap som typiskt moderna erfarenheter i Therese Bohmans samtidsroman Aftonland (2016). Studien syftar till att relatera dessa teman till viss kritik av det moderna samhället genom sociologiska teorier om modernitet och individualism. Tillvägagångssättet för studien är en litteraturvetenskaplig analys med en hermeneutisk forskningsansats. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att spänningen mellan frihet och trygghet kan kopplas till ensamhet, såväl självvald som ofrivillig. Det moderna samhällets frihetsbetoning och individers identitetsskapande som skildras i Aftonland kan resultera i en upplevelse av otrygghet och oro som kan härledas tillbaka till sökandet efter balans mellan frihet och trygghet. I detta resultat kan också en kritisk diskussion om individualism och frihet som moderna erfarenheter anas.

Jakten på en identitet En intervjustudie om studenters upplevelser in i en yrkesroll   Daniel Nilsson och Linus Bouvin   Arbete är en central del av människans liv och har betydelse för identiteten. I dagens samhälle byter vi arbete mer ofta än som var fallet förr i tiden. Det är således en, för individen, betydande process att gå in i en yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskestudenter upplever processen in i en yrkesroll, samt hur dom upplever att samspelet med andra människor påverkar dom i denna process. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Som hjälp för att analysera sjuksköterskestudenternas utsagor har begrepp från tre teorier använts. Teorierna har varit symbolisk interaktionism, det dramaturgiska perspektivet och det biografiska lärandet. Resultatet visar att andra människor haft påverkan på sjuksköterskestudenterna i form av inspirerande förebilder. Resultatet visar även hur förmågan hos individen att sätta sig in i sjuksköterskans roll är centralt för identitetsskapande.

Today, individuals is faced with many choices about how they want to live their lives and which way they should go. Their own identity and self-expression have become important in the modern society. Individuals are offered many different methods for creating and expressing themselves and one of them is consumption of brands. Social media is at the same time taking up an increasing proportion of people's everyday lives and previous research shows that people work to a great extent with their self-representation online. The current problems concerning the climate can partly be traced to over-consumption. This have aroused interest in further research in how individuals express their own identity online by exposing brands that they consume. This way of self-expression is done by letting different brands image and associations tell others and the individuals themselves, who they are. The aim of the study was to gain a deeper understanding of identity-creating expressions and how they could take shape in private individuals in a consumer society, through exposure of brands on their social media and how these could contribute to re-interpretation of different brands. In order to provide answers and investigate the purpose of the study, a qualitative method have been suitable, which have created a deeper understanding of the research area. The study confines itself to Instagram, which is an image sharing service, which justifies the use of semiotic analysis beyond that it is the method that fits the questions. In addition to this, we have chosen to analyze the backpack Fjällräven Kånken from the brand Fjällräven and how it is exposed by its consumers on Instagram. The brand has been interesting to investigate because of its environmentally conscious profile and that it seems to be popular to depict on Instagram, something that can be seen by the fact that a large number of pictures on Fjällräven Kånken are gathered under hashtags on the platform. To answer the study's purpose, an general question was asked, "How do individuals present themselves, with the help of exposing Fjällräven's backpack Kånken on Instagram?". Then three related sub-questions was created that will circle the main question and the purpose, through these we could make interpretations that indicate that Fjällräven Kånken is used for self-representative purposes on Instagram. In a larger selection of 147 posts, we were able to identify three different ideal types of representations of the brand, which were then analyzed in greater depth in 10 sample images. The ideal types are "Kånken as fashion gear", " the travel companion" and "the practical backpack", these are three different identity-creating expressions and interpretations of the brand. The results shows that interpretations primarily confirmed the brand rather than going beyond the brand's own image. Overall, we could see that exposure of brands online works as a form of identity creation, because the brand that is exposed raises a number of associations with the recipients that consigners then can be identified with. Keywords: Identity-creating expressions, brands, consumption, Instagram, Fjällräven Kånken.