Studien syftar till att synliggöra i vilken utsträckning och med vilka motiv boksamtal och högläsning av skönlitteratur sker på lågstadiet. Dessutom undersöks vilka faktorer som inverkar på hur F–3-lärare arbetar kring boksamtal och högläsning av skönlitteratur utifrån Aidan Chambers teori, Läsandets cirkel (2011).   Denna studie innefattar både kvalitativa och kvantitativa perspektiv och baseras på en digital enkät som delats via två lärargrupper på Facebook, under hösten 2021. Utifrån dessa enkätsvar har vi kunnat utläsa att majoriteten av respondenterna anser att högläsning är en mycket viktig aktivitet i klassrummet där högläsning är en del av den dagliga undervisningen. 80% av högläsningen syftar till att stimulera elevernas läsförståelse och visar således på högläsning som en aktivitet utifrån ett färdighetsperspektiv. Detta motsätter en samlad forskningsbild som visar på de många möjligheter som skönlitteratur kan främja utifrån litteraturens premisser, där en bredare världssyn och identitetsskapande är två viktiga aspekter. Även boksamtal anses vara en viktigt aktivitet hos respondenterna, dock har faktorer som brist på tid, stora- eller oroliga elevgrupper samt intresset hos både elever och lärare, en inverkan på undervisningen. Vi har kunnat utläsa att arbetet med högläsning och boksamtal har utvecklingsmöjligheter då vår studie visar att lärare i hög grad önskar ha mer boksamtal, söker struktur i sitt arbete med boksamtal och efterlyser mer tid för främst förberedelse samt inläsning av litteratur. Diskussionsavsnittet diskuterar samtliga resultat i förhållande till tidigare forskning, bakgrund samt studiens teoretiska utgångspunkt. Avslutningsvis belyser denna studie intressanta aspekter för vidare forskning med litteraturdidaktisk relevans.

Syfte med föreliggande studie är att bidra med ny kunskap om muntliga framställningar beträffande socialisation i skolkontexten gällande gymnasieelever med substansbruk. Analysen av det empiriska materialet bygger på socialkonstruktionism med ett kunskapssociologiskt perspektiv som utgår ifrån Peter L. Berger och Thomas Luckmanns bok “Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”. Studien har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och ett fenomenologiskt inspirerat förhållningssätt i intervjuerna som utgör det empiriska materialet. Resultatet visar att ungdomar med substansmissbruk efterfrågar stöd i skolan för att lärande ska bli meningsfullt. De ger också en bild av att deras syn på socialisation i skolkontexten inte alltid stämmer överens med skolans. Slutsatser i studien är att förväntningar som finns på lärarrollen bland ungdomarna gör att skolan måste kunna svara på sociala, känslomässiga och akademiska behov för en lyckad skolgång. Ett bemötande där ungdomen känner sig lyssnad på och får vara delaktig i undervisningens upplägg och metoder för lärande har en avgörande roll för ungdomars identitetsskapande i skolkontexten.

Syftet med studien är att undersöka elevernas möjligheter till att skapa och ge uttryck för sina identiter i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Genom att jämföra hur eleverna positionerar sig själva och andra i sina texter på ett yrkesprogram respektive ett studieförberedande program, samt hur deras lärare positionerar eleverna och sig själva i förhållande till dem får jag syn på en del av identitetsskapandet som sker inom skolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Janks (2010) förståelse av Critical literacy och materialet analyseras genom en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att eleverna som går bygg- och anläggningsprogrammet ofta positionerar sig i ett underifrånperspektiv, där de på olika sätt hävdar sin grupptillhörighet och argumenterar mot fördomar de förutsätter finns mot dem. De skriver både personligt om vad de är, men också - och ibland ännu mer - vad de inte är. Esteteleverna positionerar sig istället ovanifrån och skriver fram sig själva som kulturintresserade, studiemotiverade, empatiska och politiskt korrekta medan de distanserar sig från arbetarklass och “dåligt språk”. Positioneringarna i elevtexterna stämmer väl överens med hur deras lärare kategoriserar eleverna, och i estetelevernas texter reproduceras många av de värderingar som läraren själv uttrycker är viktiga. Resultatet kan förstås som ett synliggörande av hur eleverna på estetprogrammet har större möjligheter till att positionera sig på olika sätt och betraktas som viktiga röster i ett vidare perspektiv medan byggeleverna i hög utsträckning begränsas till att motbevisa eller infinna sig i redan satta normer. Samtidigt finns tydliga ramar och normer för tyckande även för de öppna esteterna. Slutsatsen är att båda elevgrupperna styrs av lärarnas föreställningar om eleverna, vilket utgör både möjligheter och begränsningar beroende på hur de föreställningarna ser ut. / <p>Godkänt datum 2021-08-24</p>

Att fly från sin trygghet och sitt hemland till ett främmande land är något som påverkar individen mycket och är en stor påfrestning och förändring i livet. Att flytta och bosätta sig till ett nytt land påverkar identiteten och integrationen i det nya landet. Att vara invandrare eller att ha en annan etnisk bakgrund än svensk i dagens Sverige är något som kan försvåra identitetsskapandet och integrationen. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av identitetsskapande och integration hos människor födda i Somalia och bosatta i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts med en fenomenologisk ansats. Avgränsning för studien har varit män och kvinnor, födda i Somalia men bosatta i Sverige som talar svenska eller somaliska. För att erhålla intervjupersoner har snöbollseffekten använts som urval. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in genom audioinspelning på mobiltelefonen. Respektive intervju har tagit ca 40-45 min. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt fenomenologisk analystekniken IPA - Interpretative Phenomenological Analysis (Smith, J.A. et al., 1999). Analyserad data har sedan kodats enligt David &amp; Suttons (2016) induktiva kodningsprocess. Sammanfattningsvis visar resultatet att intervjupersonerna skapar sin identitet genom andra människor i deras omgivning. Att vara svensk somalier innebär att de identifierar sig själva genom andra svensk somalier i samhället. Slutsatsen för studien är att identitetsskapande är individuell och beroende på omgivning och vart individen befinner sig i livet. För identiteten utvecklas och formas genom olika stadier individen går igenom.

Undersökningen letar efter meningsskapande uttryck inom rollspelet Warcraft och söker svar på vilka centrala uttryck och på vilket sätt dessa är meningsskapande för individer, både i och utanför Warcraft. Undersökningens material utgår från fem olika intervjuer som analyseras med hjälp av den hermeneutiska metoden. Resultatet visar hur intervjudeltagarna inom den sociala dimensionen bygger gemenskaper och vad betydelsen av dessa omfattar men även utmaningar och svårigheter som kan uppstå inom dem. Resultatet visar även på att den sociala dimensionen av Warcraft och interaktion med andra är en nödvändig del för att en meningsskapande process ska kunna äga rum och hur den utgör en arena att förmedla meningsbärande uttryck inom. Fortsättningsvis utifrån den subjektiva upplevelsen visar resultatet hur individer och den förtrollade världen som Warcraft erbjuder möjliggör meningsfulla uttryck för intervjudeltagarna att ta till sig i det subjektiva inre och vidare tolka efter egna föreställningar. Undersökningen tillämpar sedan Nils G. Holms (2006) teoretiska perspektiv av symbolvärldar på materialet som ger en ny bild av vad intervjudeltagarna upplever som meningsskapande inom Warcraft och hur processen för meningsskapande uttryck går till. Undersökningen finner både likheter och motsägelser hos den tidigare forskningen av populärkultur och slutsatser dras som visar hur rollspelet Warcraft fungerar som en identitetsskapande och meningsfull komplettering i intervjudeltagarnas liv långt bortom simpel underhållning.

Vuxenlivet formas olika beroende av inneboende styrka i våra personligheter men även av de erfarenheter och upplevelser som genomgås under utbildningstiden. Grundskolan är medskapare av identitetsutvecklingen. De erfarenheterna som personerna får i skolan och kan vara en bidragande del av hur personerna ser sig själva senare i livet. I denna studie har vi genomfört åtta intervjuer med vuxna personer varav fyra identifierar sig som döva personer och de andra fyra som personer med hörselnedsättningar av varierande grad. De intervjuade har fått berätta sin egen livsresa i syfte att bidra med kunskap om upplevelser de fått inom skolväsendet. Vi tolkar i denna kvalitativa studie att deras upplevelser av identitetsskapande under skoltiden inverkar även senare i livet. Glickmans identitetsutvecklingsmodell har legat som grund i vårt tematiska analysarbete. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ger studien insikter om upplevelserna som har varit av både positiva och negativa karaktär. Upplevelser av att kontinuerligt föra en kamp för förståelse kring vilka behov en hörselnedsättning medför men även en kamp för att finna sin identitet i ett samhälle byggt på hörande normer. Dessa betydelsefulla händelser lyfts fram så att pedagogisk personal kan göras medvetna om arbetsområden för utveckling.   Resultatet antyder att hörselpedagoger som kan följa eleverna i skolgången behövs för att stödja dem gällande interagerande, så att inkluderade i klassgemenskapen erhålls. Det stöd som hörselpedagogerna ger i form av att öka omgivningens hörselmedvetenhet faller väl ut visar resultatet, vilket understödjer behovet av denna yrkeskategori inom skolväsendet.

In this study, four informants who identify themselves as anti-racists and feminists were interviewed using a feminist interview method to find out how they build their identities via feminist and anti-racist movements in contemporary Sweden. The purpose was to see which factors they themselves describe affect their identity. The results of the study show that the informants describe and explain how big themes like relationships, social environment and time are factors that have contributed. Minor sub-themes have also been found, such as collective identity, authenticity, diaspora, ethnicity and resistance. Using a thematic analysis, these themes have been developed from the transcribed interviews. The study has assumed an inductive approach but through the theoretical framework which includes Stuart Hall, Linda Martin Alcoff, Sirma Bilge and Patricia Hill Collins this has been analyzed.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i fritidshem resonerar kring området språk och kommunikation. De frågeställningar som använts i studien är: Hur resonerar fritidslärare kring området språk och kommunikation? samt Hur arbetar fritidslärare med området språk och kommunikation? Studien baseras på fältintervjuer med sex fritidslärare och fritidspedagoger vid fyra olika rektorsområden. Den insamlade empirin analyserades utifrån den sociokulturella teorin. En av grunderna i denna teori är att allt lärande sker i sociala kontexter, alltså tillsammans och i samspel med andra. En annan viktig del är att språket är den kulturella artefakt som alltid finns med och samverkar med andra uttryckssätt för att ett lärande ska ske. Studien visar att hur det arbetas med språk och kommunikation skiljer sig ganska mycket åt mellan de aktuella fritidshemmen. Gemensamt för samtliga är att språk och kommunikation upplevs som att det hela tiden finns där och jobbas med. Samtidigt visar resultatet att just detta område verkar allra svårast att jobba medvetet med. Språk och kommunikation har en stor plats i fritidshemmets styrdokument, och resultatet av denna studie visar att det finns en bit kvar till måluppfyllelse.

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur sagor används och kan användas i svenskundervisningen i årskurs 1–3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur forskning beskriver att sagor kan användas i förstaspråksundervisningen, och hur det kan tillämpas i svenskundervisningen, i årskurs 1–3. I det centrala innehållet för ämnet svenska i årskurs 1–3 omnämns sagor i samband med berättande- och sakprosatexter (Skolverket, 2019, s. 258). Det är viktigt att läraren noggrant väljer ut sagor som har ett innehåll som utvecklar barns fantasi och samtidigt relaterar till deras omvärld och upplevelser. Resultatet visar att sagor kan ha flera användningsområden i undervisningen; de kan användas dels för att skapa diskussioner om värdegrund och förståelse för andra människor, dels för att få förståelse för språkets struktur. Sagor kan också användas för att skapa en diskussion med barn om svåra och jobbiga händelser och känslor, som svek, död och sorg. Genom att använda sagor på detta sätt påverkas elevernas identitetsskapande. Sagor kan också användas i undervisning för att kritiskt granska texter med förhållningssättet ”critical literacy”. Den vetenskapliga litteraturen som sammanställts i denna studie har samlats genom databaser. Litteraturen som använts är från olika delar av världen och skrivna på engelska eller svenska. Resultatet visar att sagor som är noggrant utvalda och genomtänkta av läraren fungerar som ett bra hjälpmedel i undervisningen, och kan användas för att fylla olika syften.

Enligt läroplanen ska barn få möjlighet utveckla sin identitet. Genom musiken utvecklaskommunikativa, kognitiva och sociala förmågor som forskning visar kan främja barnsidentitetsskapande.Syftet med denna studie är att undersöka musikens roll i förskolan och se om musik kanfrämja barns identitetsskapande och språkutveckling. Studien belyser ävenförskollärarnas betydelse för musikundervisningen i förskolan.Metodansatsen är kvalitativ och den valda metoden är intervjuer med förskollärare.Resultaten visar att musik är betydelsefullt för barns språkliga utveckling ochkommunikativa processer som främjar barns identitetsskapande. I undersökningenframgår det även att musik kan få barn att lära känna sig själva och komma i kontaktmed sina känslor vilket kan stärka barns identitet. Resultaten visar att förskollärare utanintresse för musik inte använder instrument i förskolan och musikaktiviteterna består tillmestadels av sångsamling. Medan förskollärare med intresse eller utbildning inommusik använder sig mer av instrument i sång och musiksamlingen i förskolan.