This study is about a group of young people aged 15–22, with different ethnic backgrounds and how they perceive and experience work on integration and diversity within the youth work in Uniting Church in Sweden located in Södertälje. The study is based on interviews with three young people, an employed pastor in the congregation and a representative from the congregational board.  Different themes emerged in the interviews which were then analyzed with the help of some key concepts, a theory regarding structures and the construction of identity, and a theory regarding theology and practice within congregations.  The study shows that it is important to reflect on communication and that communication between diverse groups, ethnic or other, can be challenging in a congregation. Also, that young people who grow up between different cultures in a congregation may have difficulty identifying with a group.

Generation Z, personer födda mellan åren 1997-2012, är unika i deras egenskap av att vara den första generationen digital natives, det vill säga med liten eller ingen erfarenhet av ett liv utan internet. Ytterligare en unik identifikationsmarkör som lyfts fram hos generationen är deras egenartade humor, som beskrivs som abstrakt, oförståelig och intern. Internet skapar en global arena för generationen att dela denna humor. En central plattform där detta sker är Tikok. Tidigare forskning har teoretiserat om att Generation Z använder humor för att stärka den kollektiva identiteten, utifrån analyser av det humoristiska uttrycket memes. Vi avser med denna studie att skapa en bredare förståelse för denna obegripliga humorn i helhet med syftet att undersöka om den kan tänkas ha en betydelse för det kollektiva identitetsskapandet. Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats där vi avser att undersöka Gen Zs upplevelse av humoristiskt innehåll på Tiktok. Detta gjordes genom tio intervjuer. Med hjälp av Blumers interaktionistiska perspektiv, såväl som Goffmans teori om inramning kunde vi synliggöra att humorn är konstruerad kring komponenterna snabbhet, autenticitet, självdistans, originalitet och chockfaktor, samt att det finns primärt fyra olika typer av humor som upplevs roligt: dum-, observerande-, ironisk- och hånfull humor. Med hjälp av Jenkins och Tajfels teori om kollektiv identitetsskapande kunde vi synliggöra hur konstruktionen av humorn fyllde en central roll i att stärka den kollektiva identiteten på flera olika sätt. Således har vi kunnat synliggöra vad som upplevs roligt av Generation Z och vilken betydelse detta har för att stärka den kollektiva identiteten.

Alla människor i världen har en definition av sig själv samt en definition om hur omgivningen ser oss. Identitet är något ingen kan undgå, alla individer har skapat sig själv en identitet genom sina egna handlingar. Syftet med uppsatsarbetet är att undersöka hur religion formar och påverkar människans identitet samt identitetsskapande. Frågeställningarna som används i studien är vad religion har för betydelse, vilka religiösa faktorer som bidrar till identitetsskapande samt hur religionen påverkar våra livsval och identitet. Studien är baserad på en kvalitativ fokusgruppintervju bestående av fyra kvinnliga ungdomar som har samma tro, tillhör samma samfund, samt att de studerar på högskolan. Anledningen till varför jag valde samma kön var för att undersöka likheter och skillnader mellan deras åsikter. Tidigare forskning presenteras av både Fredrik Jahnke samt Manuell Castell, där de har forskat kring vad som påverkar och formar individens identitet. Studien kommer att analyseras genom att transkribera, bearbeta och tolka respondenternas svar i relation till socialisationsteorin, Anthony Giddens identitetsteori samt Thomas Ziehes identitetsteorier.                                                      Resultatet visade att religionen påverkar ungdomarnas identitet på grund av olika livsval de bör genomföra enligt religionens regler och ramverk. Ungdomarna väljer att klä sig på ett speciellt sätt, äter en speciell kost samt avstår från vissa aktiviteter på grund av religionens ramverk. Samtidigt som resultatet visade att det var olika nivåer på religiositet ju mer aktiv religiös du är desto mer följer du reglerna och detta påverkar din identitet ännu starkare. Slutsatsen av studien visade det sig att familjen och samhället är två viktiga bidragande faktorer som gör att religionen påverkar respondenternas identitet och identitetsskapande.                                                                                  Förslag på framtida forskning är att utföra projekt eller undersökningar där man jobbar med att normalisera öppna diskussioner kring religion för att kunna uppnå en djupare förståelse av vad ungdomarna försöker förmedla.

Historieämnet i skolan ämnar utveckla elevers historiemedvetande, något som blandannat ger dem möjlighet att förstå sin närvaro i den historiska kontext de lever i.Identitetsskapandet som historieämnet medverkar i, påverkas av de narrativ och denhistoria som får ta plats i undervisningen. Avsaknaden av den egna historiska berättelseninom den stora kollektiva berättelsen, kan på så vis påverka elevers identitetsskapandenegativt och bidra till en försämrad självbild. Kunskapsöversikten syfte är att undersökavad tidigare forskning säger om historieämnet som någonting identitetsskapande och hurdet kopplas samman med historiemedvetande, historiekultur och historiebruk.Materialet som använts består av akademisk forskning som tagits fram genomsökningar i diverse databaser och de valda artiklarna, avhandlingarna och böckerna harsedan lästs, sammanfattats och presenterats. Resultatet av den tidigare forskningen tyderpå att historieämnet påverkar och medverkar i elevernas identitetsformering. Kännedomom hur historiemedvetande, historiekultur och historiebruk spelar roll i denna formering,och kontinuerligt arbete med dessa, kan bidra till ett identitetsskapande hos elever bådepå individuell nivå och som ett kollektiv. De historiska berättelserna, specifikt den egnaberättelsen, bidrar till elevers utveckling av ett historiemedvetande och derasidentitetsskapande. Ett utvecklat historiemedvetande bidrar även till elevers orientering itid och syn på framtid.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa fyra pedagogers perspektiv på genus och arbetet med det i förskolan, detta då det visat sig i en granskning gjord av Skolinspektionen att det finns brister i genusarbetet i förskolan. Förskolan ska värna om demokratiska värderingar där alla barn har likvärdiga villkor utan förväntningar utifrån kön som kan påverka barnens livsvillkor. Vi ville med utgångpunkt i detta undersöka hur förskollärare tolkar begreppet genus, hur de upplever att det är att jobba med genus i förskolan samt hur de ser på barns beteenden ur ett genusperspektiv. Datainsamlingsmetoden bestod av intervjuer där vi ställde frågor som behandlade detta. För att koda det insamlade materialet använde vi oss av en tematisk analys som hjälp. För att sedan analysera resultaten utgick vi ifrån Yvonne Hirdmans (2003) genusteori och olika teoretiska begrepp för att stärka våra resonemang och för att förstå innehållet. Det övergripande resultatet av studien visar att förskollärarna har olika syn på kön, något som påverkar hur de förstår genus i förskolan. Vi kan i vår studie se att detta påverkar hur genus arbetas med samt vilket förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. Förskollärarna upplever att det förekommer stereotypa mönster hos barnen och att dessa påverkas av barns vårdnadshavare och samhället i stort, något som kan bli ett dilemma då det finns en ambition hos förskollärarna att motverka könsstereotypa mönster samtidigt som de ska värna om en trygg relation med hemmet. Vår studie visar även att det till stor del upplevs finnas ett behov av kompetensutveckling för att kunna genomföra ett kvalitativt genusarbete och att det saknas initiativ från ledningen vad gäller att prioritera genus / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Studiens syfte är att undersöka om och hur skolans religionsundervisning påverkar elevers tro utifrån elevers perspektiv. Elever från högstadiet i flera klasser intervjuas om deras upplevelser, i den svenska skolan. Elever ställs inför stora frågor som de kanske funderar över eller börjar fundera över i samband med religionsundervisningen. Undersökningen använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden med semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Intervjuerna analyseras sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att eleverna som intervjuades inte upplevde att undervisningen påverkade dem religiöst, utan att den ledde till ökad kunskap som gav dem förståelse och sammanhang. De kunde koppla till sin egen tro eller värderingar och på så vis även förstå sin omgivning.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar två karaktärer i två olika verk från olika tidsperioder: huvudpersonen i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (reviderad 2015, ursprungligen 1945) och huvudpersonen Lisa i Elias &amp; Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar. Våhlunds bok är en serie i sex delar men vi behandlar endast del 1 Handboken (2017) och del 2 Röda masken (2017). Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på normbrytning analysera huvudkaraktärerna samt undersöka likheter och skillnader mellan dem. Vi vill även diskutera vilken roll huvudkaraktärerna kan ha för elevernas identitetsskapande. Tillvägagångssättet är textanalys. De textavsnitt som vi undersöker i analysen är sådana som innehåller intressanta aspekter när det gäller genus och normer och som vi då även relaterar till tidigare forskning.

I denna uppsats analyseras barnböckerna Dags för ramadan! (2015) skriven av Özlem Sara Cekic och Vad skulle Jesus ha gjort? (2016) utgiven av Merete Føyen Arnevåg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur de två barnböckerna gestaltas utifrån religion. Detta för att sedan undersöka om böckerna kan användas i undervisningen för att minska diskriminering på grund av religion. Arbetet grundas till största del på tidigare forskning kring kristendomens och islams gestaltning i barnlitteratur. Det förekommer även annan tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen. Uppsatsen består av en komparativ motivstudie. Jag genomför en närläsning av böckerna för att finna olika motiv till temat religion. Därefter följs en kritisk närläsning för att finna underliggande budskap. Avslutningsvis sker en komparation mellan boken med kristen gestaltning och boken med muslimsk gestaltning. Resultatet visar att böckerna kan vara en bra grund i undervisningen för att motverka diskriminering på grund av religion. Karaktärer i böckerna framställer sin religiösa tro positivt utifrån sina olika perspektiv. Böckerna visar stundvis dock en vinklad bild av olika aspekter relaterat till religionsfrågor. Ibland framskymtar också ett propagerande syfte som man kan skönja i båda böckerna. Om eleverna kan identifiera sig med karaktärerna i de litterära verken kommer deras uppfattning utifrån detta vara vitt skilda. Det behöver därmed inte betyda att det med automatik utgör grunden för en positiv utveckling av elevernas identitetsskapande vilken tidigare forskning beskriver. Pedagoger måste förklara och tydliggöra att böckerna framställs utifrån ett visst perspektiv. Lärare behöver även fundera över i vilket syfte böckerna i undervisningen ska användas. Att rekommendera att låta eleverna själva läsa dessa böcker utan vidare fördjupning kan till och med vara olämpligt. Pedagoger och elever bör ta sin utgångspunkt i att tillsammans utveckla en förståelse för litteraturens budskap. Detta förslagsvis genom att välja ut ett fåtal händelser ur boken och använda dessa mer djupgående i undervisningen.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolans utbildning. Frågeställningarna som besvarats i studien är:  Hur beaktas genusnormer vid valet av bilderböcker till utbildningen? Hur samtalas genusnormer i bilderböcker om med barnen? För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Två fokusgruppssamtal har genomförts med syfte att besvara hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolan samt hur   genusnormer i bilderböcker samtalas om med barnen. Studien har inspirerats av genusteorin. Resultatet har analyserats utifrån studiens tre teoretiska analysbegrepp, genusnormer, makt och identitetsskapande.  Resultatet visar att genusnormer inte beaktas vid valet av bilderböcker då genus som ämne inte anses vara ett prioriterat ämne att samtala om med barnen. Deltagarna framhåller att genusarbetet i förskolan handlar om att alla barn ska vara kompisar och att fokuset hos dem är deras eget förhållningsätt gentemot barnen, inte valet av en specifik bok. Det framkommer av resultatet att det råder en osäkerhet hos deltagarna ifall barn besitter förmågan att kunna samtala om genusnormer i bilderböcker. Slutligen visar resultatet att förskollärare och pedagoger är i en maktposition i valet att inkludera arbetet med genusnormer i bilderböcker eller inte.

No description available.