<p>Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94. Med vokabulärstudie som metod har en frekvenslista över innehållsorden skapats. Resultatet har bearbetats med diskursanalys och prövas mot Foucaults teori om subjektivationen, där jaget och jagets möjligheter är det centrala. Analysen pekar på en problematik som rör dokumentets formuleringar om språk. Slutsatsen är att textens otydlighet inverkar på förutsättningarna för utvecklingen av det egna bildspråkets diskurs och därmed subjektivationen. Texten i styrdokumentet bör utarbetas så att den stärker och stödjer bildspråket. I relation till aktuell forskning och Foucaults subjektivationsteori diskuteras avslutningsvis värdet av att tydliggöra bildspråket i styrdokumentet.</p>

The purpose with this thesis is to analyse the image of the Chinese that was constructed and maintained in the materials published in association to the Swedish Mission Covenant Church (SMF) missionary work in China between the years of 1890 to 1914. The analysed material is mainly from the periodical Missionsförbundet, the analyse also include various books, biographies and anthologies. Inspired by Michel Foucault I found my methodological starting point in his discourse term. Frome there, by the help of the texts of Torjer A. Olsen, I constructed a discourse analyses, by which I analysed my materials. The survey showed that the material associated to SMF foremost constructed a negative pictureof the Chinese as unclean, conservative, arrogant, liars, greedy, loud, bad singers and that the woman situation was seen as untenable. A more appreciative picture also emerged and the Chinese was described as polite and strong. But this image had restrictions that made the first positive impression fade away, as an example the missionaries often questioned the motive behind the Chinese friendliness and regarded it as a mean to manipulate. In common to many of the characteristics was their connection to the larger dichotomy civilisation- barbary. The missionaries did not only represent Christianity they were also, according to themselves, the represents of civilisation. And the ascribed characteristics thus took theform of contrasting pictures that portrayed the heathen barbary Chinese. I saw the comprehensive negative image as a result of the missionaries need to legitimate their activity and as aproduct of the above described thinking in dichotomy terms. The Chinese picture was not a picture of the Chinese per se, but a image of the ”Other”. The displayed characteristics is by no means restricted to only include the Chinese or to be seen asonly a historical conception, with no or little relevance to ”our” (post)modern society - look closely at the newspapers of today and you will find the same images in the reports from theso called ”developing countries”, the dirt, the mistreated woman, the greedy and corrupt leaders. What is then my point, am I saying that this picture is misleading? I lack the knowledgeto make such a claim, my intention is to attentive the genealogy of thought, to show that the free thought in some (or the most) cases are not so free. And in this lies also the thesis scientific value.

På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna. Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta. Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook? Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande. Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ”dom andra” och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media. Frågor som ställdes var; vilka är de som har möjlighet att uttrycka sig i media, vilka åsikter uttrycker de och hur påverkar detta ghananernas syn på sig själva och andra? Studien kommer fram till att homosexuella i diskussionerna ses som ett ”dom” i förhållande till ”oss” – ”ghananerna”, och därmed som stående utanför den nationella gemenskapen. Sättet på vilket ”vi och dom” omtalas i medierna gör också att ”vi” kommer att ses som bättre än ”dom”. Detta identitetsskapande är dock mycket komplext och påverkas i hög grad av de maktstrukturer som existerar i samhället. Att ingen kan stå utanför diskurserna, att alla både påverkar och påverkas av dessa, blev genom artikelskrivandet klart för mig.

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94. Med vokabulärstudie som metod har en frekvenslista över innehållsorden skapats. Resultatet har bearbetats med diskursanalys och prövas mot Foucaults teori om subjektivationen, där jaget och jagets möjligheter är det centrala. Analysen pekar på en problematik som rör dokumentets formuleringar om språk. Slutsatsen är att textens otydlighet inverkar på förutsättningarna för utvecklingen av det egna bildspråkets diskurs och därmed subjektivationen. Texten i styrdokumentet bör utarbetas så att den stärker och stödjer bildspråket. I relation till aktuell forskning och Foucaults subjektivationsteori diskuteras avslutningsvis värdet av att tydliggöra bildspråket i styrdokumentet.

The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country. To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at “gymnasiet” in Sweden which is equivalent to USA’s senior year in high school. The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life. One side of this twin identity represents the ethnic identity which dominates at home and around relatives. The other side is displayed in circumstances outside of their home, which is at school and in the Swedish society in general. This research shows the general opinion, among syriac high school students, concerning the individual identity and in which way they handle their own identity development when living within two different cultures. One of my main questions to investigate is to find out if young students, with syriac ethnicity, develops a weak root in their ethnic identity by living outside of the syriac community. One of my conclusions is that a student with syriac ethnicity, whom is educated in an intercultural school is rather encouraged in seeking his/her roots. Since the multicultural environment awakens a curiosity in students to seek their own ethnic identity.

Studien grundar sig på vår hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har även genomfört fokusintervjuer med 19 elever i år 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprätthåller könsstereotypa mönster. Syftet med studien är dels undersöka om det finns några könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det går att upptäcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten från studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik. Våra resultat sätts i relation till läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94. Därför anser vi att studien är relevant för alla som arbetar i skolan då det står i Lpo 94 att musik bör involveras i undervisningen och att läraren skall försöka motverka traditionella könsmönster.

Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande. Det påvisades även att de sällan hade en fullföljd utbildning, men ändå var självförsörjande vid intervjutillfället. Vidare framkom att de hade haft en trygg relation till någon vuxen under placeringstiden samt att placeringstiden renderat i en positiv identitetsutveckling. / The aim of the study was to investigate people's experiences of having been forcible custody according to LVU as children. This has been studied by a qualitative method and four women were interviewed using a interview guide that covered the question areas: treatment, education, relationships and identity formation. The results were interpreted by the life model, which is a part of the ecological system theory, as well as by cognitive theory. Prominent findings were that informants often felt that they were not heard in any investigation or decision context, and that their opinions seldom were taken into account. Further, few informants had not completed their education, however, at the time of the interviews they were all self-sufficient. Finally, it was also found that they had a secure relationship with an adult during the investment period and that this had rendered in a positive identity development.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp. Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna. Eleverna skapar sin identitet i relation till de andra eleverna i klassen. Eftersom klassen inte är självvald så leder det till att eleverna riskerar att skapa en annan identitet än vad de hade gjort om de själva hade fått bestämma sin klass.