The purpose of this study was to examine how youth useFacebook and how Facebook perceives construct their own identity. Anotherquestion was if the construction of the self-identity is different between thegenders.The study is based on empirical material that has been collected by usingquestionnaires. The questionnaire was handed out in three different classes in3rd grade in secondary school in southern Sweden. The analysis in this studywas based on two different kinds of theories, Erving Goffman’s social theory ofdramaturgical analysis and stigma and Yvonne Hirdman’s gender studies. The result showed that Facebook is a tool for youth to communicate and get intouch with other people. Youth uses Facebook to show selected parts ofthemselves, which create a ”hoped- for possible selves”. The result also showedthat girls are more aware of what they do on Facebook and the consequences of their activity,compared to boys. It seems that the construction of identity on Facebook variesbetween genders due to social structures.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild? Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna. I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling. Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande. Ytterligare en begränsning var ungdomarnas bristande motivation till att förändra sina självbilder och beteenden. Enligt personalen fanns det flera orsaker till att de inte lyckades motivera ungdomarna: bristande information eller tid, personalens otillräckliga kompetens eller att arbetsmetoden på behandlingshemmet inte passade ungdomarna. Villkoren på behandlingshemmet kunde beskrivas som komplexa och svåra att definiera, detta på grund av de kontextuella aspekterna som behövde beaktas för att förstå identitetsskapandet för ungdomar. / The aim of this study was to examine and understand the conditions under which young people develop their identities at care and treatment homes. In this qualitative study, five staff members were interviewed at a care and treatment home consisting of two units. The staff members at the home were asked questions regarding what they thought were the possibilities and limitations for young people to create a positive identity there. The theoretic reference frame that was used in the interpretation of the results was Goffman´s and Becker´s understanding of identity as a product of interaction as well as Wrangsjö´s interpretation of adolescent development. The results showed that the possibilities that were mentioned could be divided into three themes: safety, positive acknowledgement and social quality training. At the same time safety and acknowledgement could also have had a limiting effect on the development of young people´s identities. Another limitation was the lack of motivation to change their self- images and behavior. According to the staff, there were several reasons why they did not succeed in motivating the adolescents: lack of information and time, insufficient competence among staff, or that the method used in the home did not fit the adolescents. The conditions at the care and treatment home could be described as complex and hard to define, because of the contextual aspects that had to be considered when evaluating the process of identity-development.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund. Tidiga studier har pekat ut flera faktorer som är viktiga för identitetsskapande så som kultur, etnicitet, religion, språk, symbolisk interaktionism och sociala roller. Denna uppsats utformades som en intervjustudie där åtta tjejer med svenskbengalisk bakgrund, bosatta i Stockholmsområdet, i åldrarna 18-25 valdes ut till studien. Intervjuerna kodades i ett fenomenologisk forskningsdesign där de kodade teman utgjordes av de faktorer som bidrog till identitetsskapandet samt konsekvenserna av att ha ett mångkulturellt bakgrund. I kodningsarbetet framgick att faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har varit viktiga för deltagarnas identitetsskapande. Dessa faktorer tillsammans med symbolisk interaktion med andra individer, grupper och samhällen, socialisationsprocesser samt skapandet av sociala roller i olika sociala kontexter är viktiga komponenter för de svenskbengaliska tjejernas identitetsskapande. De upplevde dessutom att det fanns fördelar med deras bakgrund, så som ökade möjligheter till att kunna fungera med olika grupper och ökat antal valmöjligheter. Men det fanns även nackdelar som t.ex ett visst mått av konstant utanförskapskänsla i svenska och bengaliska grupper. Deltagarna har istället införlivat en egen etnicitet: den svenskbengaliska. Genom ökad förståelse för hur individer med mångkulturell bakgrund bildar sin identitet samhället och dess individer kan förstå grunderna till problematiken med flera bakgrunder, och hindra den från att bli allvarlig.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

It is in a time of changes when the human being mainly seeks for its identity. In today’s globalized and internationalized society where people meet whom belongs to various religions, talks different languages and are carrying on different values and previous experiences. This has resulted in a multiculturalism and diversity in the "Swedish school". As a teacher and pupil in this school of multiculturalism you are daily faced by individuals that either you define yourself as or in relation to. The purpose of my study is for me to show how pupils with foreign background look on the multicultural school, and also how they create their identity in relation to the diversity offered by the school. I visualize in my study which concepts and reasoning the pupils use when they are talking about their school and how they create themselves. The study was based on two "focus group interviews" conducted in a school in a multicultural community in Stockholm. I have through my focus group interviews tried to find answers to how they look at the multicultural school and how they form their identity in relation to each other. The socio-cultural perspective on the teaching is the theoretical basis of the essay. In addition to the socio-cultural perspective I have chosen to bring up three concepts which have been essential for this essay, "multiculturalism/diversity", "ethnicity" and "identity". The pupils who participated in the study is in favor of the multicultural school, where they talk about a friendship above "limits" as nationality and religion, and also a knowledge about their fellow pupils. The identity is formed and adopted to the social context pupils are in, they align who they are after the context they are in. The "Swede" on the other hand, is missing in the multicultural school, where the Swedish language is considered being desirable. The pupils are creating their identity in relation to a "Swedish one".

Bakgrunden visar på att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation då konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förändrats vilket ställer högre krav på Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen består i att Stockholm måste skapa en attraktiv identitet för att uppnå en lyckad image hos nya segment. Därmed är det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.<br /><br />Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagsläget.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen. Studien visar att en utlandssemester är av betydelse för en individs liv och resan bidrar till att individen utvecklar sin identitet. Att resa ses som viktigt för individen för att berätta och stärka vem den är och vill vara. Vidare visar studien på att det inte finns skillnader könen emellan då det gäller beteendeförändringar utan det sker en förändring oavsett kön. Utifrån studiens resultat har vi identifierat att individer som förflyttar sig från sin vardagliga zon till en utlandssemester intar en specifik roll som vi väljer att kalla turistidentitet. Turistidentitet innebär att individen har lämnat sitt vanliga jag hemma för att inta en ny roll där gränserna anses kunna förflyttas. Begreppet turistidentitet blir ett verktyg för att få en förståelse för en individs beteende och att det finns en skillnad individer emellan. I och med att det finns skillnader individer emellan ser turistidentiteten olika ut beroende på vem individen är. / The purpose of this paper is to examine how young men and women living in Sweden discuss about their behavior during travel to another country, and if traveling in itself contributes to identity creation. We intend to examine whether individuals consider it more legitimate to perform acts that in their home country is considered to be less accepted, and if there are any difference between these performances depending on the individual's gender. The study are based on a qualitative approach and interviews were conducted with five men and five women in the age 20-30 years. The interviews were coded and then analyzed by means of the chosen theories which among others are, identity, gender and inequality. In the analyzed process previous research has also been applied to strengthen the results that emerged during the process. The study shows that overseas holiday is relevant to an individual's life and the journey helps individuals to develop their identity. Traveling is seen as important for individuals to tell and strengthen who they are and want to be. The study shows that no differences exist between the sexes when it comes to behavior changes, there is a change regardless of gender. Based on the study results, we have identified that individuals who move from their everyday zone to a holiday abroad take a specific role, which we choose to call the tourist identity. The conception of the Tourist Identity is that the individual has left one´s usual self at home to take on a new role where the boundaries are considered to be moved. The concept of tourist identity becomes a tool to gain an understanding of an individual's behavior and that there is a difference between individuals. Depending on who the individual is the tourist identity differs.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna.