Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan: Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen? Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många. Undersökningen är gjord med barn mellan 3-9 år och deras föräldrar, som alla kommer från en kulturell medelklass i Stockholm. Tolkning och resultat bearbetas med socialkonstruktionistiska glasögon och med hjälp av en diskursanalys. I undersökningen togs gemenskap och närhet upp som en stor del i hur barnen vill bo. Den har sett ut på lite olika sätt, men gemensamt har varit att barnen gärna delar säng med sina föräldrar och att det är i närhet av familjen som de trivs bäst. I det skapades idén till gestaltningen. Ritningen till våningssängen kom till under den sista workshopen där flickan berättade att hon tyckte att det vore smart med fler våningar än två i en våningssäng. Hon ville att hela hennes familj skulle få plats att sova. Hennes mamma och pappa, mormor, farmor och farfar, familjevännerna och katterna. Gestaltningen, en nästan fem meter hög våningssäng med sex våningsplan och turkos stege, var en tolkning av flickans idé och ritning. Gestaltningen är ett försök att koppla ihop barnens drömmar och fantasi med föräldrarnas tankar kring funktion och estetik.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.

Syftet med studien är att få insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa två principer. Ett fåtal av lärarna utgick i första hand frånelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick från kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändå finns medi undervisningen då det ligger i ämnets karaktär och är svårt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt på om manska utgå från identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrån kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap, / <p>SO</p>

Adhd är en av de vanligare neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna och det talas allt mer om denna diagnos i samhället. Detta är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka om adhd påverkar identitetsskapandet samt se till samhällets påverkan i detta avseende. Frågeställningarna som förväntas kunna besvara detta är; hur påverkar individens identitet av en ADHD diagnos? Vilken roll har samhället för individens identitetsskapande i relation till diagnosen? Teorier som studien utgår ifrån är Meads teori om “jaget”, Goffmans teorier om stigma och identitet samt Jutels perspektiv som berör diagnoser ur ett sociologiskt perspektiv. Studien fann att diagnosen blir en stor del av identiteten vid diagnostiseringen. Genom diagnosen fick studiedeltagarna förståelse och ökad självkännedom. Skolan och arbetsplatsen hade en betydande roll för identitetsskapandet för studiedeltagarna. I skolan blev vissa beteenden och svårigheter som kan härledas från adhd tydliga. Därmed kunde studiedeltagarna komma i kontakt med stigmatisering baserat på diagnosen. På arbetsplatsen kunde istället dessa stigmatiseringar ta en vändning och istället bli fördelaktiga för studiedeltagarna. Denna studie bidrar med en ökad förståelse av identitetsskapande i relation till adhd.

-A study about identity formation for people who has isolated themselves from the surrounding world. This is a study that focuses on identity formation for individuals who has isolated themselves from the outside world. My aim with the study is to contribute to the knowledge base about identity and identity formation for this specific group of people. The study is based around three main questions about what the individual choice looks like when it comes to isolation,  what the process of identity formation look like from pre to post isolation and finally how the respondents talk about stigmation as a result of the isolation itself and being called a Hemmasittare, witch is a term used by professionals to describe the people who has isolated themself.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

Denna studie studerar tjejers deltagande inom ravekulturen, syfte att försöka förstå vilken betydelse kulturen har för deras identitetsskapande. Datamaterialet har samlats in genom 7 semistrukturerade intervjuer med tjejer som alla är mellan 20-30 år, boende i Stockholm och har gått återkommande på rave. Det teoretiska ramverket innefattar begrepp som kulturellt och subkulturellt kapital från både Pierre Bourdieu och Sarah Thornton. Vi har även kompletterat med begrepp från Goffmans dramaturgiska teori. Den tidigare forskningen ger en grundlig överblick kring hur definitionen och forskningen har framställts genom åren, internationellt och nationellt.   Resultatet visar på tre primära teman som gick att koda fram från datamaterialet. Dessa tre är, Roll och identitet inom ravekulturen - vem går på rave?, Subkulturellt kapital och habitus - hur går en på rave? och Idealen för rave - Varför går en på rave? De tre tematiska resultaten visar att rave är en plats där tjejer kan få uttrycka sig, känna frihet och skapa en del av sin identitet. Slutligen kommer vi att föra en diskussion kring hur rave jämfört med vanliga klubbar handlar om fokusskifte mot musik, dans och en individuell upplevelse i grupp och hur detta påverkar deltagarnas identitetsprocess.

With this study we aim to learn more about the process in creating an identity onFlashback Forum. We have observed four members of the forum to find what themesdefine thier way of making an identitity. Besides to our empirical material we foundearlier research that could support our study. The methods we used was qualitativesince we wanted to get a deep understandning for their behaviour. We found thattheese three themes were central: Language, Content and the feeling of beingAnonymous. Theese three themes combined show us how the process of creating anidentity works, but also we learned that the feeling of being anonymous is the maincore and that it effects the language and content.

It is not surprising that the massive Syrian and Afghanistan immigration three years ago, has changed their view towards Islam rules in their new identity creating. But what has been changed? That was my first question in this essay and the answers I got was rules concerned alcohol, prayer, mosque visits and food rules. All this rules requires someone to influence them to take a stand, which lead us to the next question, about how hegemony was exhibited as a factor in how my respondents answered the first question. The theory of hegemony was the analysis instrument of this study and gave me a hypothesis that hegemony probably had something to do with the change of rules, and it had. All these things that I mentioned as changed rules in their new land demands a personal asset and to be legitimized by someone who represents the hegemony.  In order for the hegemony to continue it has to be anonymous and lead for example friends or teachers. It is visible how my respondents talked about matters that had to do with how the changes where in their common sense, where probably hegemony has the strongest attachment, but also how they thought that they made own choices, was also the choice that the hegemony had done before them. Although I took into account the need to be a part of a group, here it showed how the Muslims was included in a group that only had premises from hegemony standard points. The answers for my result was given to me by six secondary school students by semi structured interviews.

Uppsatsen syfte är att studera individers upplevelse av hur den egna identiteten skapas på sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att en medvetenhet finns kring att bilden som visas upp på sociala medier ofta är överdrivet perfekt eller positiv men att personer trots detta upplever en press att själva uppnå det perfekta livet, alternativt att ge sken av det på sociala medier. De begrepp som behandlas i uppsatsen är i huvudsak identitet, individualisering, självets reflexivitet,intrycksstyrning, och standardagerande. Empirimaterialet är insamlat genom åtta kvalitativa intervjuer med vuxna mellan 20 och 26 år och sedan analyserat genom tematisk analys i sex steg. Studien resulterar i tre huvudteman vilka är ”identitet”, ”styrande av intryck” samt ”krav” och citat från empirimaterialet har analyserats och kopplats till teorin under dem. Uppsatsens resultat visar att sociala medier är en betydande del i intervjupersonernas liv och bidrar till många intryck och upplevelser vilka formar personligheten och identiteten. De kan i viss mån välja vilka intryck de vill få till sig och kan därmed välja exempelvis vilken typ av personer de vill bli influerade av.Identitet kan även skapas då likasinnade får kontakt genom sociala medier. Intervjupersonerna upplever sig bli formade av vad de ser på sociala medier till en grad att de egna åsikterna i vissa fall blir svagare. I och med den valmöjlighet gällande vad intervjupersonerna vill dela med sig av är ett kontrollerande av vilket intryck omgivningen får möjligt. Det utsända intrycket är inte alltid medvetet missvisande, men får liknande resultat då omgivningen får en orealistisk bild av intervjupersonernas liv. De upplever en skillnad på sitt "jag" på sociala medier respektive utanför dem, och därmed upplevs en skillnad i identiteten. På sociala medier visas en sida som är energisk och positiv och exempelvis psykiskt mående lämnas utanför.Centralt i uppsatsen är intervjupersonernas jämförelse med andra vilken kan upplevas problematisk i och med intrycksstyrningen som sker på sociala medier. Handlande på sociala medier sker enligt ett visst tillvägagångssätt och inom en viss ram där endast en del händelser platsar. Sammanfattningsvis kan sägas att den ram som finns för vad som platsar på sociala medier är skapad och upprätthållen av användarna bland annat genom intrycksstyrning. Ramen som finns på sociala medier upplevs vara delvis orsakad av individualiseringen. Då individen har möjlighet att uppfylla sina drömmar i och med friheten kan detta faktum skapa en stress och press hos intervjupersonerna. / The aim of this essay is to study individual’s experience of creating their own identity on social media. Eight people have been interviewed about their experience of how their use of social media can be a part of creating their own identity. The sociological problem is based on the awareness that images displayed on social media often are excessively perfect or positive. Despite this, people are experiencing pressure regarding achieving the perfect life, or at least give a sense of it on social media. The study results in three main themes, which are "identity", "control of impressions" and "requirements". These three themes contain quotes from the empirical material which are analyzed and linked to theory. The concepts discussed are essentially identity, individualization, self-reflexivity, impression management and standardized behavior. The results of the essay show that social media is a large part of the project candidates lives, and contributes to many impressions and experiences that shape the personality and identity. The project candidates can to some extent choose what impressions they want to get and thus choose, for example, what type of people they want to be influenced by. Contacting likeminded people through social media can also form the identity, and the project candidates feel influenced of what they see in social media to a degree when their own opinions become weaker. Regarding the possibility to choose what they want to share, the have the possibility to control what kind of impression the environment get. They do not always act in a way that is deliberately misleading, but regardless it leads to the surroundings getting an unrealistic picture of the project candidates lives. They experience a difference in their own actions on social media and beyond, and thus, a difference in identity is perceived. On social medias, the project candidates display an image that they are energetic and positive. The essence of the essay is the project candidate’s comparison with others, which can be experienced problematic with the impression control on social media. Actions on social media takes place according to a certain approach and within a certain framework where only certain events occur. In conclusion, it can be said that the framework for what belongs on social media is created and maintained by users, partly through impression control. This framework presented on social media is found to be a part of the individualization as well. The individual can fulfill her dreams with the freedom she has, and this fact can create a stressful situation and apply pressure on the project candidates.