Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker.Frågeställningar:•Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för?•Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i?•Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna?Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgår ifrån att lärande förutsätter social delaktighet och att identiteter skapas genom denna sociala delaktighet.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 4, samt deltagande observationer under klassens matematiklektioner. Det insamlade materialet organiserades i teman och reflekterades över utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk.Resultat med analys: Resultatet tyder på att elevers identitetsskapande i matematik påverkas av den undervisning de deltar i. De intervjuade eleverna deltar i en matematikundervisning med fokus på regler och procedurer och det påverkar deras syn på matematik och vad som kännetecknar en kompetent matematikelev. De identiteter som är möjliga för eleverna att skapa är begränsade till dessa kriterier. Slutsats: De intervjuade elevernas syn på matematik förefaller vara begränsad till att kunna regler och utföra matematiska procedurer. Eleverna uttrycker en syn på matematik som ett görande och att en kompetent matematikelev är snabb och hinner långt i läroboken. Matematiken är kontextberoende och kunskaperna i matematik av ringa användning utanför skolan. Det förefaller finnas ett samband mellan de intervjuade elevernas uppfattningar om matematik och den matematikundervisning som bedrivs, då fokus för undervisningen är att lära sig vedertagna metoder och utföra matematiska procedurer i läroboken. Den normativa identitet, det vill säga den identitet som kännetecknar en kompetent matematikelev, karakteriseras av en skicklighet i att kunna utföra matematiska procedurer och hinna långt i läroboken. Det som utmärker de intervjuade elevernas personliga matematiska identiteter är en uppfattning av att inte vara duktig i eller ha talang för matematik, då deras personliga identitet inte överensstämmer med den normativa identitet som råder.Kunskapsbidrag: Med denna studie vill jag lyfta fram hur viktig den matematiska identiteten är för elevers matematikutveckling. Eftersom en individs identitet skapas i sociala gemenskaper (Wenger, 1998) och i olika kontexter (Boaler, 2005) är det viktigt att uppmärksamma vilka identiteter som är möjliga att skapa i olika matematikklassrum. I ett klassrum där matematikundervisningen är begränsad till att träna på att använda vedertagna metoder och procedurer begränsas de identiteter som är möjliga för eleverna att skapa. Specialpedagogiska implikationer: Identitet kan enligt Wenger (1998) uppfattas som både individuell och kollektiv, då den fokuserar på individen i ett socialt perspektiv. Då olika identiteter skapas i olika kontexter, är det viktigt att synliggöra det identitetsskapande som sker i matematikklassrummet. Ett viktigt uppdrag för specialläraren är att arbeta förebyggande, och att lyfta fokus från individnivå till grupp- och organisationsnivå. Detta kan göras genom att våga utmana den traditionella matematikundervisningen där den är rådande, så att fler identiteter blir möjliga att skapa.

No description available.

Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur,  samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken.  Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.   En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

Previous literature have shown that social media has a large impact on people in today’s society, especially on younger women who wish to create a certain identity. However, studies on how quantitative feedback affects the establishment of ones online identity are limited, which gives incentive to investigate this area further. This thesis provides a deeper understanding of how younger women perceive onlineidentities, ‘likes’, and comments on the social media platform Instagram. Semistructured interviews were conducted in order to give new perspectives on the subject. The main conclusions are that younger women have an extensive need to seek approval and that they customize their online-identity by exploiting trends in order to maximize the number of ’likes’ and comments.

Studiens syfte är att på uppdrag av enheten för Personal- och organisationsutveckling (POU) vid Umeå universitet, undersöka prefekters identitetsskapande utifrån upplevda förutsättningar, förväntningar samt vilket stöd prefekterna upplever att de är i behov av. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med nio prefekter verksamma vid Umeå universitet. Studiens resultat visar att det kollegiala ledarskapet i praktiken förutsätter att institutionens medlemmar bidrar och samarbetar i sitt arbete mot gemensamma mål. Slutsatsen blir här att prefektens identitetsskapande i relation till det kollegiala ledarskapet handlar om ett ledarskap som strävar mot en gemensam gruppidentitet i betydelsen av ett ”vi”. Prefektens professionella ledarskap innebär att ledarskapet hela tiden står och väger mellan en extern styrning och ett internt samarbete. Slutsatsen blir därmed att prefektens identitetsskapande i relation till det professionella perspektivet innebär att prefektens ledarskap handlar om att pendla mellan å ena sidan att vara chef i betydelsen av management och å andra sidan att vara en kollegial ledare. Avslutningsvis visar studien att prefekterna behöver mer stöd för att frigöra tid åt delar i arbetet som upplevs vara mest meningsfullt för stunden. Resultatet visar att organisatoriska förutsättningar innebär tidstjuvar som prefekterna både har svårt att själva påverka och som tar tid och energi från prefekterna. Slutsatsen blir därmed att organisatoriska förutsättningar hindrar prefekterna från att skapa identiteten av att vara en strategisk och visionär ledare som förväntas kunna hantera krav på att leda helheten.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt. / This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.

I denna uppsats undersöks hur J.K. Rowling gestaltar identitetsskapandet av Harry Potter i Harry Potter-serien som består av sju böcker. Sedan presenteras möjligheterna i litteratursamtal med utgångspunkt i skönlitteraturen Harry Potter-serien med temat identitetsskapande. Diskussionen om möjligheterna i ett litteratursamtal utgår från sex läsarter, som är den handlingsorienterande läsarten, den betydelseorienterade läsarten, den värderingsorienterade läsarten, den subjektsorienterade läsarten, den intentionsorienterade läsarten och den metakognitiva läsarten. Undersökningen av Harry Potter-serien baseras på en kvalitativ metod för narrativanalys då tolkning och analys presenteras i resultatet och analysen. Studien presenterar Harry Potters identitetsskapande utifrån fyra kategorier. Den första kategorin är den osäkra identiteten, den andra kategorin är den förbestämda identiteten, den tredje kategorin är den sökande identiteten och den fjärde identiteten är den etablerade identiteten.