Sweden has in these past couple of years given home to an increased number of newly arrived immigrants, which means that a lot of newly arrived pupils are now being taught in the Swedish schooling system. Many of them have never before been acquainted with physical education. The curriculum states that the education must be adapted to suit each and every pupil, so that everyone can be given the same opportunities to develop their skills and knowledge. Therefore, it is important to better understand the challenges that newly arrived pupils are experiencing in the subject physical education. In this paper, a closer look at how the learning situations in ball games and dance are experienced will take place, in order to better understand the obstacles and possibilities that arise in these situations. This is a qualitative study, where focused interviews with 8 pupils at two different schools in the Värmland region in Sweden were conducted. The results show that the overall experience with ball games and dance in the physical education subject was positive. Most of the pupils in this study admitted that they experienced an understanding for the content and were motivated to take part in these activities. There were a few differences between how the boys and the girls experienced the subject in this study, but the differences within the genders varies in the same way as it does between genders.

Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning. En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare. Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring begreppet hälsa och dess inflytande i ämnetidrott och hälsa. Syftet har varit att undersöka hur hälsa tar sig till uttryck i undervisningen ochvilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Frågeställningensom legat till grund för vår kunskapsöversikt är:Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning? Metoden som har använts i arbetet medkunskapsöversikten är systematisk informationssökning av vetenskapligt material viadatabaserna ERIC via EBSCO, ERC, Swepub och SPORTDiscus. ERIC, ERC ochSPORTDiscus har använts för att finna engelskspråkigt material medan Swepub har använt försvensk litteratur. Resultaten visar att begreppet hälsa upplevs av flertal lärare som svårdefinierat och tillsammansmed tolkningsbara och något otydliga styrdokument leder det till en subjektivundervisningspraktik och en oklarhet kring hur hälsa bör konkretiseras. Det framkommer attlärares osäkerhet när det kommer till undervisning av hälsa sträcker sig under en lång tid, bådeunder tidigare läroplan, lpo 94, fram till rådande läroplan lgr11.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att få en inblick i hur idrottslärare förhåller sig till elever med ätstörningar och hur dessa elever bemöts, utmanas och bedöms inom ämnet idrott och hälsa.  1.     På vilket sätt anpassas idrottsundervisningen till behovet hos deltagande elever med ätstörningar? 2.     Hur bedömer idrottslärare elever med ätstörningar utifrån deras fysiska- och psykiska förutsättningar?  Metod I studien har en kvalitativ metod använts bestående av forskningsintervjuer med fyra idrottslärare. Urvalet av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval av idrottslärare verksamma i högstadiet samt gymnasieskolan, i Stockholmsområdet. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk. Databearbetningsmetoden har bestått av en tematisk analys där insamlat material analyserats samt tematiserats.   Resultat  Idrottslärarna redogör för vikten av att ha bra dialog, utmana samt inkludera eleverna i undervisningen. Samtliga idrottslärarna tar hjälp av resurser som elevhälsan, mentorer samt föräldrar i tillvägagångsätt för anpassningar. Idrottslärarna redogör för olika svårighetsnivåer i aktiviteter som en inkluderande anpassning och vikten av att elevernas hälsotillstånd ska prioriteras framför undervisningen.  Slutsats  Viktiga aspekter som bidrar till framsteg i idrottslärares bemötande av elever med ätstörningar är individuell kommunikation, stöttning, uppsyn samt ett öppet och positivt klimat i idrottsundervisningen.  Nyckelord: ätstörning, elever, bemötande, anpassning, idrottsundervisning / Aim This study aims to get an insight into how physical education teachers relate to students with eating disorders and how these students are met, challenged, and assessed in physical education. 1.    In what way is the subject of physical education adapted to the needs of participating students with eating disorders? 2.    How are physical education teachers assessing students with eating disorders based on their physical and psychological conditions? Method The study has used a qualitative method consisting of research interviews with four physical education teachers. The selection of respondents was made by a convenience selection of physical education teachers operating in high schools and a senior high school in the Stockholm area. The sociocultural perspective has constituted the theoretical framework of the study. Data processing method consisted of thematic analysis where collected material has been analysed and thematized. Result The physical education teachers explain the importance of having a good dialogue, challenge and include the students in the teaching. Physical education teachers take the help of student health teams, mentors and parents in the course of action when it comes to adaptions. Physical education teachers explain different difficulty levels in activities as an inclusive adaption and point out the importance of giving priority to state of health over education. Conclusion Important aspects contributing to progress in dealing with students with eating disorders are individual communication, support, and a positive climate in the teaching of physical education. Keywords: eating disorder, students, treatment, adaption, physical education

Syfte och frågeställningar:   Syftet med undersökningen är att kartlägga elever i årskurs 9:s erhållna kunskaper i ämnet idrott och hälsa gentemot läroplanen. Nedan presenteras studiens frågeställningar. - Finns det delar ur ämnet idrott och hälsas syfte där eleverna anger att undervisningen i ämnet har bidragit eller inte bidragit med de formulerade avsikterna? I sådana fall vilka? - I vilka moment inom ämnet idrott och hälsa samt till vilken grad anger eleverna att de erhållit kunskap om och i ämnets tre stora kunskapsområden, Rörelse, Hälsa & Livsstil samt Friluftsliv & Utevistelser? Metod:  Studien har en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Enkäten som används är digital och distribueras av elevernas lärare. I studien deltog 410 elever och med ett bortfall på 49 elever, det ger undersökningen en svarsfrekvens på 89,3%. Skolorna som deltagit är kommunala skolor belägna i Mellersta Sverige. Resultat: Resultatet visar på att eleverna erhållit kunskaper relaterat till den praktiska delen av idrott och hälsa. Dessutom har de stor förståelse för det patogena-  och fysiologiska perspektivet på hälsa. Eleverna i studien visar att de saknar kunskaper inom det salutogena helhetsperspektivet på hälsa. Slutsats:  Tidigare forskning tillsammans med denna studies resultat visar att eleverna har mer kunskaper om de praktiska delarna av idrott och hälsa. Likt den tidigare forskningen visar även undersökningens respondenter att hälsoundervisningen är enkelspårig och saknar bredd. / Aim and research questions:  The aim of this study is to investigate students in year 9 and their acquired knowledge in the subject Physical education and Health. Below are the research questions presented.  - Are there parts of the formulated purpose in Physical education and Health, where the students say that the teaching of the subject has contributed- or not contributed with the formulating intensions with the subject? Which ones?  - In which parts and what extent of the subject Physical education and Health do the students state that they have acquired knowledge?  Method:  The study has a quantitative approach with questionnaire as a method. The questionnaire is digital and distributed by the students’ teachers. 410 students participated in the study with a dropout rate of 49 students. This gives the survey a response rate of 89,3%. The students who participated in the study attends in municipal schools located in the central part of Sweden.  Result: The results show that the students have acquired knowledge related to the practical part of Physical education and Health. In addition, they have a great understanding of the pathogenic and physiological perspective on heath. The students in the survey shows’ a lack of knowledge towards the salutogenic perspective of health. Conclusion:  The result from this study as well as previous studies show that students acquire more knowledge about the practical parts of Physical education and Health. In accordance too previous studies, this study show that the Health education lacks the full spectra of health.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i skolans senare del åk7-9 förhåller sig till bollspel i skolundervisning samt om deras smak för bollspel påverkar valet av aktivitet. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar grundats. • Hur påverkar lärarnas erfarenheter och smak för bollspel undervisningen? • Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans senare år? • Vad anser lärarna att eleverna ska lära sig i bollspelsundervisningen? Metod Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem behöriga lärare i årskurserna 7 – 9, tre kvinnor samt två män. Deltagarna valdes ut genom ett handplockat urval samt ett snöbollsurval. Studien har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus och smak. De svar som framkom granskades och analyserades i relation till valda teorier. Resultat Det som framkom var att lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har liten påverkan på valet av aktivitet. Lärarna anser att bollspel har en berättigad plats i skolundervisningen och är mestadels positivt inställda till bollspel som undervisningsmetod. Lärarna var överens om att det tränar flera olika förmågor men deras främsta motivering var att det skapar rörelseglädje och en grundmotorik hos eleverna samtidigt som det utvecklar deras samarbetsförmåga i olika sociala sammanhang. Slutsats Lärarna har överlag en positiv syn på bollspel som undervisningsmetod trots sina olika bakgrunder och smak för bollspel. Bollspel är ett bra alternativ för att utveckla olika förmågor som kondition, koordination, rörlighet, motorik samt samarbete med mera. Eleverna gynnas av anpassade spelvarianter där deras förkunskaper och smaker för olika spel har tagits i beaktning. Lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har ingen eller liten påverkan på val av aktivitet.

Syftet med studien är att undersöka varför fem flickor på en gymnasieskola uteblir från undervisningen i Idrott och hälsa 1. Frågeställningarna som vi valt att ta reda på är följande: Hur tänker eleverna om innehållets betydelse för deltagande? Hur ser eleverna på samundervisning och deltagande i ämnet idrott och hälsa? Vad motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats, då intervjuer med fem flickor genomförts på en gymnasieskola. För att analysera intervjuerna så har studien utgått ifrån två teoretiska utgångspunkter, motivationsteori och Antonovskys begrepp KASAM. De huvudsakliga resultat som studien visar kan delas upp i tre delar, innehåll, genus och motivation. Resultatet visar på att innehållet spelar stor roll till varför elever väljer att inte delta i undervisningen, innehållet är ofta bollspel vilket många elever kan känna sig obekväma med. Bollspelet i sin tur generar könsmönster som upplevs av flickorna som jobbiga, då de känner sig exkluderade i undervisningen. Pojkarna tar ofta mycket plats och får sin vilja igenom när de uttrycker vad de vill göra på lektionerna. De intervjuade flickorna tror att särundervisning skulle göra att deltagandet blev större, men att en förändring i lektionsinnehållet skulle vara bättre. Till sist så handlar ickedeltagandet om amotivation då eleverna inte känner någon mening med att delta, flera elever uttrycker att om de själva fått välja innehåll och satt upp mål så skulle de vara med i större utsträckning. De slutsatser som dras av denna studie är följande: Innehållet förstärker normerna Krav på prestation hindrar elever att delta Flexibilitet av lärarna är viktigt, att variera innehåll resulterar troligen i ett högre deltagande Lärare är bra på yttre motivation men glömmer att uppmärksamma vad varje individ vill uppnå. Mer fokus på inre motivation hade troligen ökat deltagandet.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med elever samt elevgrupper med NPF i den ordinarie undervisningen och hur detta fungerar i praktiken. De centrala frågorna är: hur arbetar idrottslärare med elever med NPF? och hur upplever idrottslärare att arbetet med elever med NPF i ordinarie undervisningsgrupper fungerar i praktiken?  Metod Med utgångspunkt från frågeställningen utgick studien från ett kvalitativt tillvägagångsätt där intervjuer gjordes på sex stycken idrottslärare från grundskolan. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån Byrmans tematiska analysmetod.  Resultat Genom denna analysmetod strukturerades tre olika teman upp; lärarens attityder, lärarens pedagogiska val samt skola som organisation. Dessa teman påvisade att lärare som blir framgångsrika i arbetet med NPF elever när de som har en positiv attityd till olikheter. Attityden är faktorn som sätter igång förändringsprocessen av att se idrott och hälsa som ett ämne ämnat för alla. Alla elever gynnas av anpassningarna då de är mer strukturerade, förberedda och tydliga i sin undervisning. De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Slutsats De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Dessa förutsättningar är inte alltid gynnsamma för dessa elever utan behöver ses över i ett högre skikt.

En stor del av svenska barn och ungdomar uppnår inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Detta är bekymmersamt, då individens hälsa såväl som folkhälsan påverkas negativt. Fysisk aktivitet bidrar till flera positiva hälsofördelar för individen och det finns forskning som tyder på att motivation är en avgörande faktor för utövandet av fysisk aktivitet. Skolan ses som en viktig aktör för att främja individens hälsa genom bland annat fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av motivation inom självbestämmandeteorin (SDT), som främjar elevens motivation till fysisk aktivitet i skolämnet idrott och hälsa, samt vilka strategier idrottsläraren kan använda sig av. Denna systematiska litteraturstudie baseras på tidigare forskningsresultat, från 20 utvalda artiklar. Av studiens resultat framgår det att elevens grundpsykologiska behov är nödvändiga att tillfredsställa för att främja elevens motivation för fysisk aktivitet. Dessa behov kan idrottsläraren tillgodose genom att applicera olika strategier i sin undervisning. Tillfredställelsen kan öka elevens inre motivation, vilket i sin tur ökar motivationen för att vara fysisk aktiv under idrotten, såväl som på fritiden. Däremot är denna process tidskrävande och inte alltid problemfri.

Undervisningen i idrott och hälsa präglas av allvarliga problem gällande elevers lärandemiljö och motivation till undervisningen. En kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa för årskurs 7–9, genomförd av Skolinspektionen (2018), pekar ut brister som låg delaktighet, hög andel tävlingsmoment samt en otrygg lärandemiljö. Med utgångspunkt i elevers bristfälliga motivation och problematiska lärandemiljö avser vi i den systematiska litteraturstudien att undersöka hur forskning om motivationsklimat i internationell idrottsundervisning kan appliceras i en svensk idrott och hälsa-kontext utifrån det teoretiska ramverket Achievement Goal Theory (AGT) med stöd av Självbestämmandeteorin (SDT). Utifrån syftet har följande två frågeställningar formulerats: 1) Vilket motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning? och 2) Hur kan lärare förbättra elevers lärandemiljö genom att påverka motivationsklimatet i undervisningen i idrott och hälsa? I litteraturstudien har 20 vetenskapliga artiklar valts ut utifrån förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Artiklarna analyserades genom att identifiera mönster, likheter och skillnader under kodningsprocessen för att sedan sortera resultaten i kategorier utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning samt att lärare kan använda sig av TARGET, vilket är en metod för att initiera ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, i syfte att förbättra elevers lärandemiljö. Den första slutsatsen är att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat även kan vara gynnsamt i undervisningen i idrott och hälsa, eftersom det är fördelaktigt för elevers deltagande och motivation. Den andra slutsatsen är att TARGET kan användas av lärare i idrott och hälsa med avseende att förbättra elevers lärandemiljö, då koppling kan göras mellan TARGET och kursplanen i idrott och hälsa för grundskolan.