Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket område som eleverna värderar mest inom hälsa och vad eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om. Studien tar även reda på vilka kunskaper de saknar och hur eleverna ser på detta. Studien har utgått ifrån det centrala innehållet för kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ska undersöka är:   Vilka är, enligt eleverna, de viktigaste områdena inom hälsa i kursen idrott och hälsa 1? Vad önskar eleverna främst att de fått lära sig mer om i skolan vad gäller hälsa i idrott och hälsa? Vad anser eleverna att de framförallt saknar kunskaper om och hur ser de på detta? Metod Denna uppsats har en kvantitativ ansats. Datainsamlingen består av Google Forms enkätfrågor som berör studiens syfte och besvarar frågeställningarna. Urvalsgruppen var 116 gymnasieelever på en av Stockholms gymnasieskolor. Studien använder sig av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat Kunskaper om nödsituationer och skador är det som flest elever anser är viktigast att ha kunskaper om. Majoriteten av eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om stresshantering vilket också är den kategori som flest elever valt att de saknar kunskaper om. Eleverna vill lära sig mer om den kunskap de saknar och majoriteten av alla elever anser att de borde fått lära sig om det i skolan. Slutsats Kursen idrott och hälsa 1 bör innehålla mer undervisning om stresshantering. Undervisning om framförallt stresshantering samt nödsituationer och skador bör göras mer hanterbar och meningsfull. Lärarens tydlighet är viktig för elevernas kunskapsinhämtande. / Aim The purpose of the study is to investigate what is the most important areas high school students’ value in health and what the students think they should have received more education about. The study also finds out what knowledge the students lack and the student’s point of view on this. The study has been based on the curriculum of physical education in upper secondary school. Questions to be answered by the study is: 1. What, according to the students, are the most important areas regarding health within the course physical education 1? 2. What do the students especially wish they would have learned more about in school in terms of health in physical education? 3. What do the students think they lack knowledge of and how do they view this? Method This study has a quantitative approach. The data collection consists of Google Forms questionnaire that concerns the purpose of the study and answer the questions at issue. The selection group was 116 senior high school students at one of Stockholm's upper secondary schools. The study uses Antonovsky's theory, a sense of coherence, (aSOC). Results Knowledge about emergencies and injuries is what most students consider to be the most important to have knowledge about. The majority of the students wish that they had received more teaching about stress management, which is also the category most students have chosen that they lack knowledge of. The students want to learn more about the knowledge they lack and most of all students think they should have learned it in school. Conclusions The course physical education should contain more teaching about stress management. Teaching about stress management, emergency situations and injuries should be made more manageable and meaningful. The teacher's clarity is important for the students' knowledge acquisition.

Forskningen visar att flickor är en grupp elever som upplever en stor oro inför idrottslektionerna i skolan. De erfarar ett dilemma kring sitt eget kroppsidentitetsskapande och hur det krockar med idrottsdiskursen som finns. Syftet med litteraturstudien är att analysera och systematisera tidigare vetenskaplig litteratur kring flickors erfarenheter och upplevelser av sina kroppar i samband med idrottsundervisningen. Vi har valt att utgå ifrån tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Vilka positiva erfarenheter upplever flickor i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa positiva upplevelser? 2) Vilka negativa erfarenheter och problem upplever flickor att det finns i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa negativa upplevelser? 3) Vilka bakomliggande samhällsfaktorer har identifierats som kan förklara flickornas erfarenheter och upplevelser? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Dessa har valts ut genom databassökning och manuell sökning. Artiklarna valdes ut efter väl valda inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, C). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de ställda forskningsfrågorna. Vårt resultat visar att flickor som är fysiskt aktiva på fritiden upplever bättre självförtroende och kroppsuppfattning vilket leder till positiva erfarenheter i idrottsundervisningen. Dock visar resultatet på att de negativa erfarenheterna dominerar flickors upplevelser av sina kroppar i idrottsundervisningen. Huvudfynden som identifierades vara negativa är 1) den socialtkonstruerade idealkroppen och 2) kroppen som en display i relation till omgivningen. Slutligen visar resultatet också att det finns tre samhällsfaktorer som förklarar flickors erfarenheter i idrottsundervisningen. Dessa är: 1) sociala samhället och hur det är konstruerat, 2) media som en arena och 3) den maskulina diskursen. Vår slutsats är att flickor upplever ett dilemma gällande deltagande på idrottsundervisningen. Flickorna upplever att de antingen kan delta och då framstå som maskulina och muskulösa eller anpassa sitt deltagande och framstå som feminina och heterosexuellt önskvärda. Det sistnämnda alternativet är det som flickor oftast strävar efter att uppnå.

<p>Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.<strong> </strong>Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, <em>är</em> och <em>känner sig delaktiga</em> i idrottsundervisningen och är <em>fysiskt aktiva. </em>Aktiviteterna skall vara<em> anpassade </em>utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva<em> ”rörelseglädje”. </em>Synen på <em>vad som är träning</em>, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen. Sex av åtta lärare poängterar att t.ex. momentet hälsa är betydelsefullt. Med tanke på att idrottsämnet utvecklats mycket genom tiderna och att momentet hälsa kommit att bli viktigare verkar detta dock inte får särskilt mycket utrymme. En del av lärarna menar att det är svårt att få in hälsa på ett bra sätt i undervisningen och de verkar vara rädda för att “ta“ lektioner där rörelse ingår till hälsomoment där barnen sitter still. Alla lärare säger att tidsfördelningen av aktiviteter är ganska jämn. Jag tolkar det dock som att bollaktiviteter dominerar i många fall. Möjligen kan det vara så att lärarna av gammal vana ägnar tid till aktiviteter som inte efterfrågas av samhället.</p>

<p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning. Inga andra egentliga olikheter framträder inom respektive elevgrupp i upplevelser och delaktighet. Den viktigaste slutsatsen är att brottningsträning inom idrottsundervisningen kan vara något som alla elever kan ha behållning av, sina olikheter till trots. En funktionsnedsättning kan betraktas som en olikhet, men det är rättvist att se olikheten som en resurs.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.<strong></strong></p>

<p>The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees’ background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time. Overall, their experiences of physical education is positive. There was only one pupil who wasn’t satisfied with the set-up around the physical education lessons. The others had good relations to the school lessons. All students also had good relations towards sports in their spare time. They all also had a good relation to their teacher and the other students in their class.</p>

<p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?</p><p><em>Metod</em><em></em></p><p>Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.</p><p><em>Resultat</em></p><p>Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.</p><p><em>Slutsats</em></p><p>Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.<strong></strong></p>

<p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med studien är att undersöka hur tre lärare i Idrott och hälsa lägger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. De frågeställningar som ska besvara syftet är följande: Vilka olika arbetssätt genomsyrar undervisningen bland lärarna i Idrott och hälsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsställelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen?<p> </p><p><p><strong>Metod: </strong>Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslärare på grundskolan och sju elever i skolår nio. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.<p> </p><p><p><strong>Resultat: </strong>Samtliga idrottslärare arbetar på skilda sätt. En idrottslärare arbetar i block där olika moment läses i två till tre veckor. Idrottsundervisningen i de andra två skolorna präglas av en ledar-skapsuppgift vilket innebär att eleverna skall planera och leda var sin lektion under båda ter-minerna samt att de ska skriva tränings- och kostdagbok. Utöver dessa uppgifter har samtliga idrottslärare uppgifter som fungerar betygshöjande vilka är att leda ett jympa pass i skola 1, leda en lektion enskilt i skola 2 och planera och genomföra ett personligt träningsupplägg i skola 3. Variation av aktiviteter, ledarskapsuppgiften, tränings- och kostdagboken samt den sociala samvaron (klasskamraterna) är olika faktorer som enligt eleverna korrelerar med deras moti-vation till att delta i idrottsundervisningen.<p> </p><p><p><strong>Slutsats: </strong>De arbetssätt som genomsyrar undervisningen skiljer sig bland de tre idrottslärarna vilket blev tydligt i intervjuerna. Elever som upplevde att de hade en tydlig lektionsplanering, variation av både aktiviteter och arbetssätt samt en progression i lektionerna uppskattade detta. Generellt var eleverna nöjda med undervisningen i Idrott och hälsa vilket enligt studien kan bero på faktorer som möjligheten att få röra på sig, umgås med sina vänner samt att de får lära sig och utveckla olika färdigheter.</p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p><p><strong>Aim</strong><p>The aim with this study is to examine how three teachers in PE set up their tuition and the pupils’ experiences of the same with the starting point in self-determination theory. The issues that will respond to the aim are the following: What different approaches permeate in the classes among the teachers in PE? What factors in the tuition correlate with the satisfaction of pupils’ needs for autonomy, competence and relatedness? What motivates the pupils to take part in lessons?</p><p><p><strong>Method: </strong>To this qualitative study semi-structured interviews were completed with three PE teachers from compulsory schools and seven pupils in school year nine. The interviews were recorded on a digital Dictaphone.</p><p><p><strong>Results: </strong>All PE teachers work in different ways. One PE teacher works in blocks where different ele-ments are read for two to three weeks. The PE teaching in the other two schools are characte-rized by a leadership task which implies that the pupils shall plan and conduct a lesson each throughout both semesters and also write an exercise and diet diary. In addition to these tasks, all PE teachers have activities which function as grade increasing. The activities include: con-duct a fitness class in school 1, individually conduct a lesson in school 2 and also to plan and accomplish a personal exercise program in school 3. The variety of activities, the leadership task, the exercise and diet diary and also the social intercourse (the class mates) are according to the pupils, various factors that correlate with their motivation to participate in PE lessons.</p><p><p> </p><p><strong>Conclusions: </strong>The approaches that permeate the classes vary among the three PE teachers, which became clear in the interviews. Pupils who experienced that they had a clear lesson planning, variation of both activity and approaches and also progression in lessons appreciated this. Generally the pupils were content with the tuition in PE, which according to the study can depend on factors like the opportunity to move, be with friends and that they learn and develop various skills.</p></p></p></p></p></p>