I denna studie analyseras kung Carl XVI Gustafs kommunikation och hantering av media i samband med den kris som utspelade sig efter att boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken publicerats. Utifrån den post som kung Carl XVI Gustaf besitter och som finansieras av svenska skattemedel finns det ett samhällsintresse i att studera och granska kungahuset närmare. Denna studie tar upp ett tämligen outforskat perspektiv nämligen kung Carl XVI Gustafs kriskommunikation. Det material som ligger till grund för analysen är de tre tillfällen där han mötte media i samband med utgivandet av boken. De teorier som ligger till grund för denna studie är faller inom kriskommunikation och retorik. Eftersom boken behandlar kung Carl XVI Gustafs privatliv diskuteras också gränsdragningen mellan privat och offentligt samt hur kriser kan påverka förtroendet. Den metod som brukas är Karlberg och Mrals retoriska analysmodell. Studien visar att kung Carl XVI Gustaf till en början har en mer avslappnad och humoristisk ton i sin retorik. Detta står i kontrast med den mer formella och ansträngda retoriken som kung Carl XVI Gustaf brukar senare i sin krishantering. Utifrån rådande riktlinjer inom kriskommunikation rekommenderas att agera snabbt och föra en tydlig dialog vilka är två aspekter som kung Carl XVI Gustaf bryter mot. Av Benoits försvarsstrategier använder kung Carl XVI Gustaf ett flertal men förnekelsestrategin är den som brukas i högst utsträckning. / This study analyzes how His Majesty the King Carl XVI Gustaf communicated and managed media concerning the crisis that took place in connection with the publication of the book Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Due to the fact that he is king of Sweden and that his work is financed by Swedish taxpayers there is a public interest in studying him and the royal family closer. This study touches on a rather unexplored perspective, namely His Majesty the King Carl XVI Gustaf’s crisis communication. The material that creates the foundation for this study is the three times where he meets media in connection with the publication of the book. The theories used to create the foundation in this study are rhetoric and crisis communication. Due to the fact that the book mentions things from his private life a discussion concerning private and public will be held and how crises might have an impact on trust. The method that will be used is Karlberg and Mral’s rhetorical analysis model. The study shows that His Majesty the King Carl XVI Gustaf at first has a more relaxed and humorous rhetoric. This stands in contrast to the more formal and strained rhetoric used later in his crisis management. According to current guidelines in crisis communication organizations are recommended to act fast and keep a clear communication, two aspects that he seems to go against. Of Benoit’s defense strategies His Majesty the King Carl XVI Gustaf seems to use several, although the denial strategy seems to be the most frequently used.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut. Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning. Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen. / This paper examines how the Swedish funeral agency Fonus chose to respond to a critical article published in Aftonbladet, with a press release posted on their website. The paper first examines the rhetorical tools used in the creation of this message, and in relation to Benoit's Theory of Image Repair, which strategies that were used and how they were used. Thereafter the paper examines the effectiveness of these messages by exposing a selected group of respondents to the material whilst having them answering questions performed in an interview about what they are reading. Firstly the respondents are exposed to negative statements directed against Fonus in an attempt to tarnish their opinion of the company before they are allowed to read Fonus  press release. The aim is to investigate whether this text-based crisis communication can influence the respondents and their attitude towards the company in a positive direction. The essay concludes that a message designed with varied rhetorical tools and a balanced use of Benoit's strategies is a fruitful way to influence the recipient in the desired direction.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

This thesis addresses universities’ image repair strategies when a student athlete is accused of sexual assault and the media’s coverage of these strategies. This is a particularly important issue due to the prevalence of campus sexual assault, as recent studies have shown that one in five women is sexually assaulted in college. Sexual assaults involving college athletes typically receive more media attention due to their high-profile nature. Athletic programs are typically sites of hegemonic masculinity, where men take action to maintain dominance over women. They may do this through misogynistic and homophobic talk or committing violence against women. Athletic departments’ image repair strategies when male athletes are accused of sexual assault also sometimes uphold hegemonic masculinity if their main goal is to maintain the team, which may generate significant revenue for the university. As such, their image repair strategies may allow male athletes to continue to partake in misogynistic practices, including committing violence against women. The media also has been accused of upholding masculine dominance by supporting rape myths or blaming the accuser in sexual assault incidents. This thesis consists of two case studies: the University of Colorado, which faced several allegations of sexual assault by football players in the early 2000’s; and Baylor University, which underwent a similar scandal starting in late 2015. It contains textual analysis of officials’ image repair strategies at both schools and the media’s responses to them. Ultimately, both Colorado and Baylor upheld hegemonic masculinity through their image repair strategies, though Colorado did so on a larger scale. In both instances, journalists were largely critical of their image repair strategies and argued that the strategies were not enough to change the structure of masculine dominance.

Crisis management includes efforts designed to prevent and to detect potential crises, and to learn from crisis experiences. The SCCT posits that certain crisis responses (matched) produce better outcomes for organizations than others (unmatched), depending on the situation. In addition, the results from this study attempt to support the situational crisis communication theory in aiding crisis managers in protecting their organizations against crises.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på. / Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori. I analysen av artiklarna framträder två kriskommunikationsstrategier där Röda Korset först försöker överföra ansvaret för arvodet på någon annan och sedan argumenterar varför Westerberg bör erhålla det arvode han får. Röda Korset beslutar även om en åtgärd, vilken innebär att organisationens medlemmar får möjligheten att påverka beslutet om arvodet i ett nationellt rådslag. Bengt Westerberg tycks dock inte vara posivit inställd till debatten, då han beskrivs vara irriterad under Röda Korsets presskonferens. Röda Korset meddelar däremot att de tar krisen på ”stort allvar”. Utöver den negativa framställningen av Westerberg i artiklarna, ger artiklarna även en bild av att Röda Korsets verksamhet är problemfylld då de drabbats av många krisen under den senaste tiden. Trots två kriskommunikationsstrategier och en åtgärd tycks organisationens ansträngningar för att lindra en förtroendekris hos medlemmarna vara otillräckliga. Medlemsantalet sjönk med 40 000 medlemmar under året då krisen inträffade.

Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.