<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.</p><p>I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov?</p><p>Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola.</p><p>Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.</p>

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är: Vad är mänskliga rättigheter? - ur det filosofiska perspektivet, - ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och - ur det levda livets? Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande: Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper? Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper? Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien. De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.

In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue. I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level. I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group. Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group / I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet. Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.

The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories. / Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm. Deltagarna delgav sin upplevelse av flytten samt livet i storstaden. Analysen som bestod av tre steg; primär tolkning, strukturanalys och huvudtolkning visade att upplevelsen av livet i storstaden var överlag positiv då Stockholm beskrevs som händelsernas centrum och en livfull plats, fylld av valmöjligheter. Negativa aspekter som framkom var bostadsproblematik och långa avstånd inom staden. Anledningen att ha flyttat till Stockholm låg i arbete och ut-bildning, men att ha redan etablerade kontakter och relationer i staden var nödvändigt för att flytten skulle bli av. En diskussion om den moderna människan i storstaden ledde fram till slutsatsen att livet i Stockholm aldrig blir fullbordat och totalt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004). Med utgångspunkt i dessa teorier så harvi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse av hur krishanteraren kan vara en hjälp förindividen att bearbeta den traumatiska krisen, samt hur vi kan se att funktionen krishanterare är ettbehov i ett individualistiskt Sverige. Vi kom fram till att krishanteraren genom att förmedla enmedmänsklig närvaro, hjälper och stöttar individen genom krisen. Vi tolkar det som attkrishanteraren i det individualistiska Sverige har ett behov att fylla, av krishanterare i och med attmänniskor idag är ovana vid att hantera kriser och de sociala banden är svagare.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.