Sambandet mellan kultur och personlighet har studerats i stor utsträckning och tidigare forskning har visat på en koppling mellan kulturdimensionen individualism-kollektivism och personlighetsdimensionen idiocentrism-allocentrism. Den föreliggande studien undersöker förhållandet mellan individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism bland internationella studenter i Sverige. 215 internationella studenter (M = 23 år, åldersintervall 19-44, 120 kvinnor, 94 män, 1 annat) gavs definitioner av individualistiska och kollektivistiska kulturer och ombads att bedöma sin ursprungskultur. De uppmanades sedan att uppskatta sig själva utifrån 22 frågor avsedda att mäta idiocentrism-allocentrism. Slutligen uppmanades de att ange sitt huvudskäl till att studera utomlands genom att välja ett av sju alternativ i en flervalsfråga. Data analyserades med one-way ANOVA's och oberoende t-tester. Resultaten visade på ett samband mellan kulturell bakgrund och idiocentrism-allocentrism i den förväntade riktningen. Vidare demonstrerade resultaten inte en koppling mellan geografisk bakgrund och idiocentrism-allocentrism. Slutligen visade resultaten varken en koppling mellan huvudorsaken till utlandsstudier och idiocentrism-allocentrism, eller mellan huvudorsaken till utlandsstudier och kulturell bakgrund. Av dessa resultat drogs slutsatsen att när det gäller individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism så påverkar kultur personlighet. Resultaten tyder vidare på att det kanske inte är lämpligt att likställa geografiska enheter som nationer med kultur, då subkulturell mångfald kan påträffas inom dessa enheter. Slutligen tyder resultaten på att internationella studenter skiljer sig åt för gällande skäl till utlandsstudier oavsett personlighet och kulturell bakgrund, även om vidare forskning krävs gällande internationella studenters motivation. / The association between culture and personality has been widely studied and previous research has shown an association between the culture dimension of individualism-collectivism and the personality dimension of idiocentrism-allocentrism. The present study investigates the relationship between individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism among international students in Sweden. 215 international students (M = 23 years, age range 19-44, 120 women, 94 men, 1 other) were given definitions of individualist and collectivist cultures and asked to assess their culture of origin. They were then asked to rate themselves on 22 items intended to measure idiocentrism-allocentrism. Finally, they were asked to state their main reason for studying abroad by choosing one of seven options given in a multiple-choice item. One-way ANOVA's and independent t-tests were carried out for data analysis. The results showed an association between cultural background and idiocentrism-allocentrism in the expected direction. Further, the results did not demonstrate an association between geographical background and idiocentrism-allocentrism. Finally, the results did not demonstrate an association between main reason for studying abroad and idiocentrism-allocentrism, nor between main reason for studying abroad and cultural background. It was concluded that in the case of individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism, culture does influence personality. Further, the results suggest that it may not be appropriate to equate geographical entities such as nations with culture as cultural diversity may be found within such entities. Finally, the results indicate that international students differ in their reasons for studying abroad regardless of personality and cultural background, although further research regarding the motivation of international students is needed.

The purpose of this essay was to study how people could react to the changes of the society and modernization during the 1800s. The study is based on a qualitative method and the material for this study has been letters that belong to a peasantry family from Sunne, Värmland in Sweden. The purpose with this case studie has been to find out what the letter says about peoples experiences and conditions during the modernization. In this studie the theory of modernization has been limited to geographical mobility and individualism in purpose to see how the correspondent writes about these modern phenomenon. The results show a collectivistic character, but also how the modernization and geographical mobility challenge this concept. The letters also show a interaction between the  character of the peasant society and modernization.

Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur strukturella och relationella sociala omständigheter påverkar utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. De strukturella utmaningar som försätter den studerade gruppen i en utsatt position i samhället undersöks utifrån ekonomiska resurser i form av möjligheter och hinder för etablering på arbetsmarknaden och kontakt med välfärdsfunktioner. Sociala resurser kommer också att undersökas i och med en migration till Sverige som innebär att viktiga sociala nätverk kan vara bristande. Kulturell bakgrund och anpassningen till ett nytt samhälle med främmande språk, normer och förväntningar kan också tänkas påverka kvinnornas möjligheter att säkerställa goda livsvillkor. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med utrikesfödda, ensamstående mödrars personliga berättelser och upplevelser. Det sociologiskt teoretiska ramverket utgörs av ett intersektionalitetsperspektiv, Scheffs teori om sociala band och Habermas teori om system och livsvärld. Uppsatsens huvudinsikter omfattar den individualistiska samhällsutveckling som utmanat utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. Samhällets nedmontering av välfärdsfunktioner ställer höga krav på relationer i kvinnornas livsvärld. Sociala relationer och kontaktnät med kvinnor i liknande situation visar sig vara av stor vikt för god hälsa och välmående. / This essay aims to examine how structural and relational social circumstances affect the living conditions for migrant women in lone motherhood households. The structural challenges that contributes to the groups vulnerable position in society will be examined in this essay through financial resources in the form of opportunities and obstacles on the labor market and contact with welfare functions. Social resources will also be in focus because of the migration to Sweden which means access to important social networks may be lacking. Cultural background and the adaptation to a new society with a foreign language, norms and expectations can affect the women's ability to accommodate good living standards. The empirical material is based on eight qualitative interviews, with migrant women in lone motherhood households, and their personal stories and experiences. The sociological theoretical framework consists of an intersectional perspective, Scheff's theory of social bonds and Habermas theory of system and lifeworld. The essay's key points cover the individualistic societal development that has challenged the living conditions for the group in question. Society's dismantling of welfare functions contributes to high demands on relationships in the lifeworld of the women, where social relationships with women in a similar position prove to be of big importance for good health and well-being.

Psykisk ohälsa bland unga ökar ständigt, tillsammans med de mediala debatterna kring ämnet. Media har en stark maktposition varför det är av vikt att kritiskt utforska massmedias framställning av det ökade folkhälsoproblemet.  Syftet med studien är att studera hur svensk dagspress framställer psykisk ohälsa bland ungdomar under en ettårsperiod. Till detta används den kritiska diskursanalysen för att utforska relationen mellan språkanvändning och upprätthållandet av maktförhållanden i samhället, samt att undersöka om det är ungdomar eller sakkunniga som kommer till tals kring ämnet. Den insamlade empirin delas in i tre huvudsakliga diskurser; välfärdsdiskursen, den postmoderna diskursen samt den individualistiska diskursen. Välfärdsdiskursen visar hur det svenska välfärdssamhället misslyckas i sitt ansvar att täcka upp medborgarnas behov kring psykisk ohälsa. Den postmoderna diskursen framhäver hur ungdomarna i hög grad utsatts för strukturella stressorer i form av bland annat högre utbildning- och arbetsmarknadskrav samt sociala mediers ständiga informationsflöde. Vidare presenterar den individualistiska diskursen hur samhälleliga orsaker till psykisk ohälsa bör lösas med hjälp av individuella interventioner. I resultatet upptäcktes en avsaknad av en förebyggande diskussion, istället dominerar ett symptominriktat angreppssätt. Inom alla diskurser är det sakkunniga och professionella som till största del kommer till tals kring frågan, vilket speglar ungas utsatthet och låga maktposition i samhället. Detta återspeglar och återspeglas av kulturella trender vilket i sin tur påverkar politiska ageranden och dess funktion för det sociala arbetets praktik. / Mental illness among young people is a constantly increasing problem that affects the media debate regarding the subject. Media has a strong position of power in the society today, which makes it important to critically explore its production of the expanding health problem. The aim of the study is to investigate how Swedish newspapers portraits mental illness among young people during a one-year period. The critical discourse analysis is used to explore the relationship between the use of language and the maintenance of the unequal distribution of power in the society. Furthermore, it is used to analyse if it is experts or young people who gives a voice in the matter. The result is divided in three main categories; the welfare-discourse, the postmodern discourse and the individualistic discourse. The welfare-discourse revealed how the Swedish welfare state fails regarding its obligations to cover all citizens needs regarding mental health issues. The postmodern discourse featured a society where young people are highly exposed to structural stressors as higher demands in the education and labour market and the stress enchanted by social media. The individualistic discourse presented how social causes are to be solved by individualistic interventions. The result in general showed a lack of preventive approach regarding solutions to the problem. Within all discourses, experts and professionals were the ones who mainly got a voice in the matter, which mirrors the young people’s lack of power in relation to experts. This reflect and reflects cultural trends which further leads to influence political interventions and therefore social work practices.

The purpose and scope of this paper is to discuss the emergence of the individual in the eleventh and twelfth centuries in light of the societal changes occurring at the time, and to establish the fact that this beginning of individualism can be seen particularly in the arts of the time. The evidence presented gives rise to the supposition that the society of the eleventh and twelfth centuries can be defined as humanistic, given that humanism implies a concern with and a concentration upon life on earth as opposed to life in heaven.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare. / The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher’s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student’s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them. In the analysis, the teachers’ methods have been applied to the theories and previous studies that were introduced in the theoretical chapter.  Research results show that the teachers perceive individualism as a way of targeting the individual students during their lessons. Through individualism it is also possible for the teacher to abide by the curriculum which says to tailor teaching to each student’s expectations and needs. Prominent individualism methods that have been demonstrated were when teachers tailor their teaching according to student’s different backgrounds, experience and interests, also by getting to know each student.

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of French and Italian, 2009. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 30-Xx).

The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy. The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system. The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility. The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities. It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment. / Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet. De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet. I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar. Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter. Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.