För att varje elev ska utveckla en god läsförmåga krävs det att läraren känner sina elever och vet vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Forskare, som Schmidt (2013), Frost (2009), Alatalo (2011) och Sanden (2013), förklarar att för att utveckla sin läsförmåga måste eleverna få möta texter som ligger inom den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att de varken är för lätta eller för svåra för den enskilde individen. Alla elever måste därför mötas på den nivå de befinner sig, vilket innebär att läsundervisningen inte kan generaliseras utan måste individualiseras. Alla elever befinner sig på olika läsnivåer men motiveras också av olika texter. De texter som eleverna får möta i undervisningen måste därför anpassas både vad gäller svårighetsgrad samt innehåll så att de passar elevernas intressen. Ett sätt att individanpassa undervisningen är att individualisera läsundervisningen och läsläxan. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med individuella läsläxor. Genom en fenomenografisk analys av intervjuer ämnar vi undersöka vilken uppfattning lärare, som arbetar i årskurs 1-3, har om individanpassade läsläxor. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i de lägre åldrarna. Lärarna är valda utefter ett kriteriebaserat urval, utifrån kriteriet att de skulle använda sig av individuella läsläxor i lågstadiet. Kriteriet valdes utifrån vårt syfte. Vi har använt oss av en fenomenografisk metodansats för att analysera de intervjuer vi genomfört. Resultatet av studien visar att lärarna ser stora fördelar med att arbeta med individuella läsläxor. Även några svårigheter kunde identifieras men dessa övervägdes av fördelarna.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

<p>Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation.</p><p>During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.</p>

<p>Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.</p>

<p>Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter. De insatser som dokumenteras i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är oftast insatser på individnivå men det förekommer även insatser som involverar personer i elevens närmsta miljö, såsom mentorer och föräldrar. Det förekommer i stort sätt inga insatser som är renodlade miljöinsatser. Min slutsats är att båda dokumenten är värdefulla för elever i behov av särskilt stöd men för att dokumenten ska främja positiv utveckling behövs med kunskap om själva utformningen av dokumenten och då framför allt om åtgärdsprogrammen.</p>

<p>Abstract</p><p>Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. </p><p>Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.</p>

<p>The aim of the study was to a) examine what leader behaviors individual and team athletes prefer and b) examine what leader behaviors men and women prefer. A questionnaire (The Leadership Scale for Sports) was distributed to 168 individuals, from which 130 were included in the study. The data was analyzed in SPSS, in which a three-way and a two-way variance analysis were performed. The results showed that individual athletes preferred the behavior dimensions “Training and instruction”, “Positive feedback” and “Democratic </p><p>behavior” to a higher degree than did team athletes. Men preferred “Autocratic behavior” to a higher degree than did women, while women preferred “Positive feedback” to a higher degree than did men. No interaction effect was found between gender, type of athletic group and preferred leader behavior in this study. A conclusion that can be made is that preferred leader behavior varies between men and women as well as between team and individual athletes regarding some of the behavior dimensions. Much of the previous research is dated, why new research in the subject would be valuable in order to see if the older research is representative for todays sport situation.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.</p>

<p>Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.</p><p> </p><p>Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val. </p><p>En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.</p>