With the increasing trust and power of influencers on social media, more research and information are needed on how influencers affect the emotions of their followers. The climate that exists on social media today contributes to calls for unsustainable consumption, which is something that influencers in particular contribute to. This phenomenon is something that requires knowledge, especially in the perspective where people's emotions are analyzed. This study will therefore study how FOMO (Fear Of Missing Out) is experienced on Instagram, from a consumption perspective among young women. The study also aims to investigate how impulsive consumption is triggered by FOMO created by influencers on Instagram. This is relevant as the concept of impulsive consumption creates an unsustainable consumer society. Since, according to previous research, influencers have a great impact on young social media users, this study also seeks to understand which specific characteristics have the greatest impact on purchase decisions. The empirical material has been collected through eight qualitative interviews that have been analyzed using the analysis strategy of thematization. The analysis has answered the three research questions set for the study: • How do young female social media users relate to the potential relationship between FOMO and impulsive buying decisions? • What emotions are created in young female social media users during impulsive consumption on Instagram? • What specific characteristics of influencers do young female social media users perceive as triggers for impulsive buying? The results of this paper shown that FOMO is a problem linked to consumption on social media. However, there is no established sense of fear but rather a sense of shame. Thus, the concept of SOMO (Shame Of Missing Out) is proposed in the study's discussion as the concept could be relevant for further studies. The study has also concluded that influencers affect the behavior of friendship circles, which means that people who do not follow influencers are also affected by their behavior in consumption. There are differing opinions about which character traits of influencers are seen as triggers for impulsive consumption. It appears from the collected empirical data that down-to-earth character traits are effective, but also character traits that show a luxurious lifestyle. This study has shown that there is an established problem regarding FOMO, consumption and influencers that needs attention. However, more research is needed to be able to draw more reliable conclusions on the subject / I takt med influencers ökade förtroende och makt på sociala medier krävs det mer forskning och information hur influencers påverkar deras följares känslor. Klimatet som finns på sociala medier idag bidrar till uppmaningar om ohållbar konsumtion, detta är något som främst influencers bidrar till. Detta fenomen är något som kräver kunskap framför allt i perspektivet där människors känslor analyseras. Denna studie kommer därmed att studera hur FOMO (Fear Of Missing Out) upplevs på Instagram, ur ett konsumtionsperspektiv hos unga kvinnor. Studien ämnar även att undersöka hur impulsiv konsumtion triggas av FOMO som skapas av influencers på Instagram. Detta är relevant då impulsiv konsumtion skapar ett ohållbart konsumtionssamhälle. Eftersom influencers enligt tidigare forskning har stor påverkan på unga sociala medieanvändare söker denna studie även att förstå vilka specifika karaktärsdrag som har störst påverkan på köpbeslut. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer som har analyserats utifrån analysstrategin tematisering. Analysen har besvarat de tre ställda forskningsfrågorna för studien: • Hur förhåller sig unga kvinnliga sociala medieanvändare till den potentiella relationen mellan FOMO och impulsiva köpbeslut? • Vilka känslor skapas hos unga kvinnliga sociala medieanvändare vid impulsiv konsumtion på Instagram? • Vilka specifika karaktärsdrag hos influencers upplever unga kvinnliga sociala medieanvändare är triggande för att handla impulsivt? Resultatet i denna uppsats visar att FOMO är ett problem kopplat till konsumtion på sociala medier. Däremot framkommer det inte en konstaterad känsla av rädsla utan snarare en känsla av skam. Därmed föreslås begreppet SOMO (Shame Of Missing Out) i studiens diskussion då begreppet skulle kunna vara relevant för fortsatta studier. Studien har även kommit fram till att influencers påverkar vänskapskretsars beteenden, vilket gör att personer som inte följer influencers likväl påverkas av deras beteenden inom konsumtion. Det finns spridda åsikter kring vilka karaktärsdrag hos influencers som ses som triggande för impulsiv konsumtion. Det framkommer från den insamlade empirin att jordnära karaktärsdrag är effektiva, men även karaktärsdrag som visar på en lyxig livsstil. Denna studie har visat att det finns ett konstaterat problem angående FOMO, konsumtion och influencers som behöver uppmärksammas. Det krävs däremot mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser kring ämnet.

More and more companies have started to use influencers on social media platforms for promoting their product or service, in exchange for a compensation. While this has enabled reach for a low cost, it is the nature of the authentic endorsement that has made the marketing channel so efficient. This thesis seeks to investigate how different collaboration types, depending on size and length, impacts the financial performance of Instagram influencer collaborations. In addition, it investigates what underlying factors that might be prevalent in impacting these collaboration types. The thesis is conducted as a mixed method descriptive single case study, utilizing both quantitative and qualitative data. To understand the financial performance of influencer collaborations, data from three consecutive years from the case company are presented and analyzed. To understand what characteristics that impacts this outcome, interviews with marketing professionals are used together with relevant previous literature in the field of influencer marketing. It is found that long-term collaborations have a higher return compared to short-term, along with other useful advantages of collaborating long-term. Additionally, it was found that influencers with more followers tend to have a lower financial return, but can be more efficient in other aspects, such as promoting the brand. Lastly, contributions based on the findings for both theory and practice are presented. / Fler och fler företag har börjat att använda sig av influencers på sociala medieplattformar för att lyfta fram deras produkt eller tjänst i utbyte för kompensation, kallat influencer marketing. Medan det här har möjliggjort räckvidd för en låg kostnad, är det naturen av den autentiska ”omfamningen” av varumärket som gjort marknadsföringskanalen effektiv. Den här uppsatsen söker att förklara hur olika samarbetstyper, beroende på antalet följare som influencern har samt längden på samarbetet, påverkar det finansiella resultatet av influencersamarbeten på Instagram. Därtill, så undersökes vilka underliggande faktorer som ytterligare kan påverka utgången av de olika samarbetstyperna. Fallstudien genomfördes med en blandad metodologi, baserat på både kvantitativ och kvalitativ data. I ett försök att kunna förstå det finansiella resultatet av influencersamarbeten, används data från tre påföljande år som presenteras och analyseras. För att förstå vilka attribut som påverkar utfallet av det finansiella resultatet, intervjuas marknadsförare för deras professionella insikt. Upptäckterna visade att långsiktiga samarbeten med influencers har en högre avkastning jämfört med korta, tillsammans med andra fördelar med lånsiktiga samarbeten. Utöver det upptäcktes det att influencers med fler följare tenderar att ha en lägre avkastning men kan vara användbara på andra sätt, exempelvis för att främja varumärket. Till sist, så beskrivs bidrag för både forskning och praktik baserat på uppsatsens upptäckter.

Today many companies are using influencers in the marketing strategy. However, there is an expressed need for more research on the topic influencer marketing and on how the marketing strategy should be formed in order to match and facilitate the growth of a company. Therefore, this thesis aims to fill these gaps in literature by forming an influencer marketing strategy in a growth perspective. The goal is to manage the risks with influencer marketing and contribute to the literature with more research in the topics growth and influencer marketing by answering the research questions: How can influencer marketing affect the growth of a company? And How can an influencer marketing strategy be formed to favour growth and manage the risks with influencer marketing? In order to answer the research questions both qualitative data from seven interviews with experts on the topic influencer marketing and quantitative data from a survey regarding the usage of social media. This thesis indicates that influencer marketing can promote growth but needs to be adapted according to which growth strategy the company chooses. The benefits of influencer marketing are intangible, while the risks can be handled through working more strategically and stepping away from the more common trial and error approach. The findings from this thesis are relevant for companies that operate in the demanding business landscape of today, striving for growth through various growth strategies and are invested in influencer marketing. Furthermore, the findings are relevant for anyone interested in how risks with influencer marketing can be managed and how the strategy can favour firm growth. / Idag använder många företag influencers i sin marknadsföringsstrategi. Det finns ett behov av mer forskning inom influencer marketing men också i hur en marknadsföringsstrategi ska utformas för att gynna tillväxt inom ett företag. Den här masteruppsatsen strävar därför efter att fylla gapet i litteraturen genom att forma en influencer marketing-strategi som gynnar tillväxt. Målet med uppsatsen är formulera en strategi i syfte att minska riskerna med användandet av influencer marketing och bidra till litteraturen inom influencer marketing och företagstillväxt genom att besvara de två forskningsfrågorna: Hur kan influencer marketing påverka ett företags tillväxt? samt Hur kan en influencer marketing-strategi utformas för att gynna tillväxt i ett företag och minska riskerna med användandet av influencer marketing? För att besvara dessa två frågor har både kvalitativa data i form av sju intervjuer med experter inom influencer marketing och kvantitativa data från en undersökning om användandet av sociala medier genomförts. Resultaten visar att influencer marketing kan gynna tillväxt i ett företag, men måste anpassas till vilken tillväxtstrategi företaget väljer. Influencer marketing bidrar med immateriella tillgångar som är svåra att replikera medan riskerna kopplade till influencer marketing kan hanteras genom att jobba mer strategiskt och som bygger mindre på “trial and error”. Resultaten är värdefulla för företag som verkar i dagens krävande affärslandskap, strävar efter tillväxt och har investerat i influencer marketing. Resultaten är dessutom värdefulla för alla som är intresserade av hur riskerna med influencer marketing kan hanteras och hur den kan kopplas till företags tillväxtstrategier.

Det har uppmärksammats en intensifiering av den digitala tekniken, som under senare år tilltagit mer än någonsin (Bassiouni & Hackley, 2014, s. 116). 2017 var det första året då internet utgjorde en övervägande del av alla medieinvesteringar (Larsén, 2018). I följd av internet och sociala mediers utveckling, då digitaliseringen är mer integrerad i samhället än tidigare, finns det fler möjligheter för företag att nå ut till konsumenter. Marknadsföringsverktyget influencer marketing har i takt med digitaliseringens utveckling expanderat, och omsatte 650 miljoner kronor på den svenska marknaden 2017 (Bränström, 2018). Vid användning av influencers lämnar företag över ansvaret till en extern person och företaget har således inte lika stor kontroll över den information och marknadsföring som sker. Det nya medielandskapet är därför mer oförutsägbart (Zahoor & Qureshi, 2017, s. 47). En social plattform är YouTube och är den populäraste videotjänsten för svenskar (Davidsson et al., 2018, s. 74). Influencer marketing har ökat och företag samarbetar med influencers inom YouTube där budskap om produkter sprids genom videoklipp av influencern. Fenomenet kan återkopplas till produktplacering, vilket enligt Russel och Belch (2005, s. 74) handlar om att införliva ett varumärke eller produkt i ett underhållningssammanhang och inte uttryckligen vara en annonsering. I följd marknadsföringslagen är det inte möjligt att helt undvika att nämna att det rör sig om reklam, men det är nära sammankopplat. Produktplacering har tidigare undersökts i stor utsträckning i form av TV (Van Reijmersdal et al., 2009, s. 430) men Eagle och Dahl (2015, s. 614–615) uppmanar forskare att fokusera på produktplacering inom sociala medier och i videos. Zhang och Mao (2016, s. 155) som menar att attityder mot reklamvärdet på sociala medier är ett ständigt utvecklande ämne. Studien har kvalitativt angreppssätt, för att generera en djupare förståelse för vad det är som gör att en viss produktplacering gällande betalda samarbeten på YouTube tas emot med en mer positiv attityd än andra, givet kvinnor i generation Z. Det har i samband med insamling av empiri genomförts åtta intervjuer med kvinnor i generation Z. Den analysmetod som används i studien är teoridriven tematisk analys. Analysdelen är indelad i fem olika teman; informativitet, underhållning, irritation, trovärdighet och reklamens värde vilka härstammar från Ducoffe (1996) där trovärdighet är en variabel som framkommit genom senare studier. I samband med bearbetning av insamlad empiri identifierats ett antal betydelsefulla underteman; Influencerns tydlighet, Ny information, Samarbetets anpassning till videons helhet, Influencerns engagemang, Överdrivna övertalningsförsök, Influencerns faktiska arbete, Konsumentens och influencerns egna erfarenheter, Parasocial relation,Kontinuitet samt Samarbetets produktplacering. Avslutningsvis har den aktuella studien bidragit till en djupare förståelse för kvinnor inom generation Z och deras attityder mot produktplacering inom betalda samarbeten på plattformen YouTube och vilka faktorer som påverkar kvinnornas attityder.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of what makes Swedish millennials follow and unfollow influencers on Instagram.   Metod: This study had a deductive and qualitative approach and has collected data through twelve semi-structured interviews.   Conclusion: This study concludes that millennials mainly follow influencers on Instagram to get inspiration for their own lives. One of the most common reasons why millennials are unfollowing influncers on Instagram is that influencers tend to publish too much content, which leads to information overload. Millennials also unfollow influencers due to the fact that their posts no longer appeal to them because they changed preferences or because influencers shift the focus of their content. This study also concluded that there is nothing that inhibits a millennial from unfollowing an influencer on Instagram other than the fact that it takes a little bit of effort to visit the account and press the unfollow button. / Syfte: Syftet är att öka förståelsen för vad som får svenska millennials att följa respektive avfölja influencers påInstagram. Metod: Den här studien har haft en deduktiv och kvalitativ karaktär och har samlat in data genom tolv semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Den här studien drar slutsatsen av att millennials främst följer influencers på Instagram för att få inspiration till sina egna liv. En av de vanligaste orsakernatill att millennials avföljer influncers på Instagram äratt influencerstenderar att publicera för mycket inlägg vilket leder till en informationsöverbelastning.Millennials avföljer också influencers för att deras inlägg inte längre tilltalar dem på grund av att de bytt preferenser eller att influencers bytt inriktning på sitt innehåll. Den här studien drar också slutsatsen att det finns egentligen inget som hämmar en millennial från att avfölja en influencer på Instagram annat än att de upplever det som tids-och energikrävande att gå in och avfölja.

KRY is a health-related app that provides a conversation with a doctor or psychologist through an app. KRY has chosen to market themselves through influencer marketing at different platforms like for instance Youtube. When influencers market KRY they encourage their followers to pay money for something that plays an important role regarding their own health. The purpose of this thesis is to answer the questions: What communicational strategies do influencers use to market KRY through sponsored video-vlogs? And how does the brand KRY get communicated through influencer marketing in sponsored video-vlogs? The thesis is considered relevant and is contributing to existing field of research because of the fact that much of the already existing research regarding influencer marketing is examining marketing of physical products. In other words, there exists lots of research regarding influencer marketing, but not much research focusing of influencer marketing of health-related services. This is the knowledge gap that this thesis aims to fill. The method the thesis is using is a multimodal analysis in combination with a rhetorical method. The material consists of the three vlogs in collaboration with KRY on Youtube which have the most views. The result shows that influencers market KRY by focusing on the intimacy between themselves and the viewers, talking about their own experience of using KRY, using emotion-related arguments and customizing the marketing after their own brand and their specific target groups of viewers. KRY as a brand did not get communicated very clearly, but could be distinguished by the fact that the influencers showed the app in their vlogs and that the brand KRY got related to positive emotions and words by all the influencers.

Influencer marketing is an effective method, rather than traditional advertising strategy, due to that the method is perceived more authentic and trustworthy. During autumn 2017 the social media platform Instagram introduced an advertising policy to distinguish personal opinions and advertising – due to this advertising is more visible than ever before on the social media platform. Further, the general advertising resistance is enhancing in Sweden, and the commercial use of influencer has increased. There’s an interesting situation in a constantly evolving marketing environment, which is relevant and valuable to investigate. The purpose of the study is to investigate attitudes and opinions regarding Instagram's new advertising policy and economically compensated posts labeled "Paid partnership with...". Based on the purpose, the following research question has been established: What opinions and attitudes exist towards Instagram advertising policy and economically compensated posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...”? The essay is based on a qualitative and quantitative research methodology, also known as mixed methods research. The empirical data was based on three semi structured interviews with key persons whom represents companies, influencers and they all are working with Influencer marketing. In addition, an online survey was implemented with 140 respondents whom use Instagram. Based on the results of the study, several conclusions have been identified. The match between influencers and companies has proved to be one of the primary prerequisites for economically compensated collaborations to be considered credible. Companies generally has a positive attitude towards Instagram's advertising policy, considering that it helps to label economically compensated posts as advertisements. Additionally, the policy is appreciated by the Instagram users as it helps to increase transparency for economically compensated posts, as it’s very important that such posts be advertised, by both perspectives. Continuingly, the study shows that both parts generally have a positive attitude towards posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...". In conclusion, the design of such posts has proved to be crucial for the Instagram users attitude.

Användandet av sociala medier ökar kraftigt och har under de senaste åren blivit en viktig del i människors vardag. Detta ger företag en möjlighet att använda sig av sociala medier i sin marknadsföring och är en av de mest populära strategierna just nu är när företag samarbetar med influencers i sin marknadsföring. Detta kallas influencer marketing. Dock finns det svårigheter för företag att hitta rätt influencer att samarbeta med och det finns olika faktorer som behöver värderas innan ett samarbete startar. Forskningsfrågorna som har besvarats i denna studie är vilka faktorer företag anser är viktigast samt vad konsumenterna anser är viktigt när företag samarbetar med influencers på Instagram. Räckvidd, relevans samt resonans är tre faktorer som tidigare studier visar har betydelse samt är viktiga vid influencer marketing. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av fokusgrupp med konsumenter samt intervjuer med marknadsförare som arbetar på företag inom mode- och skönhetsbranschen i Sverige. Denna information utgjorde den empiriska data som studien består av. Resultatet av studien visar att både konsumenterna och företagen inom mode- och skönhetsbranschen värderar faktorn relevans högst. Konsumenterna anser att det viktigaste är att influencern är trovärdig samt kunnig om produkten personen marknadsför, medan företagen värderade högst att influencerns image speglar företagets. Förslag till fortsatt forskning är att studera vad influencers tycker är viktigast när de väljer företag att samarbeta med. Det skulle vara intressant att veta influencernas åsikter angående detta och om även de värderar relevansen högst.

Denna uppsats avser att undersöka publikens attityder gentemot svenska influencers på Instagram. Studien undersöker hur omfattande publiken påverkas av sponsrade samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Vidare studeras effekten av publikens attityder och följaktligen deras agerande där utvecklingen av influencer marketing tas i beaktning. Med hjälp av materialet från studiens kvantitativa metod har data bearbetats tillsammans med teorier som huvudsakligen bygger på Katz & Lazarsfelds teori om Tvåstegshypotesen. Utefter teorins utveckling följer därefter Word of Mouth, Influencer marketing och slutligen Uses and gratifications. I samband med att influencer marketing blir alltmer populärt avser studien att bidra till forskningen i ämnet. Sammanfattningsvis har metod och teori bidragit till att hantera och analysera uppsatsens frågeställningar och syfte. Uppsatsens slutsats är att publiken upplever att deras attityd påverkas av sponsrade samarbeten på Instagram vilket bidrar till ytterligare fördjupning kring influencers som varumärke. Respondenterna upplever att deras attityd påverkas i samband av mängden samarbeten som förekommer och enligt studiens resultat påverkas publiken oavsett om de följer influencers på Instagram eller inte.

Influencer marketing is an important tool to change and reinforce consumers brand associations. Influencers post content that is trying to create intended brand associations. The consumers’ reactions then decide what the realized brand associations are. The purpose of this study is to explore through semiotic and netnographic Instagram analysis how influencer marketing affects brand associations in the sports fashion industry. This research has a qualitative methodology and has used semiotic and netnographic analysis to explore the case of Gymshark. The research consists of 100 analyzed posts from Instagram influencers related to Gymshark. It was found that influencers’ personal brands affect the realized brand associations. Also, gender has an affecting role on both, intended and realized brand associations.