This minor field study has explored what factors cause vulnerability to community members living in informal settlements exposed to localized urban flooding. Particularly, the effects of flooding that women living in Bwaise Parish III, Kampala, Uganda have to encounter were studied. Eight weeks were spent in Kampala, Uganda for field work, which included interviews and a workshop with community members from Bwaise Parish III, interviews with scientists at Makerere University and thesis writing. Generally, small-scale disasters surface because of poor urban management. The results showed that inadequate urban planning was affecting the poor that were living on marginal lands. Bwaise Parish III had emerged on a location that was both hazardous and unhealthy. The analysis showed that poor people were limited in their options of risk limitation because of their lack of basic capabilities. Women in Bwaise Parish III were affected by flooding directly and indirectly through the loss of livelihoods and belongings and through time spent getting water out of their houses. Women were generally disproportionally affected by flooding because of their vulnerabilities such as lower socioeconomic status and responsibilities that confined them to their homes. The way forward in order to mitigate localized flooding impacts would entail reducing vulnerabilities, strengthening capabilities and developing infrastructure. / Denna Minor Field Study har undersökt vilka faktorer som orsakar sårbarheter för samhällsmedlemmar som bor i informella bosättningar som exponeras av småskaliga  översvämningar. Det som studerades var effekterna av dessa översvämningar och hur kvinnor i Bwaise Parish III i Kampala, Uganda drabbades. Åtta veckor tillbringades i Kampala för fältarbete som innehöll intervjuer och en workshop med samhällsmedlemmar från Bwaise Parish III, intervjuer med forskare vid Makerere Univeritetet samt uppsatsskrivande. Generellt sätt så brukar småskaliga katastrofer uppstå på grund av dålig stadsförvaltning. Resultaten visade att bristande stadsplanering påverkade de fattiga som levde på marginella marker och att Bwaise Parish III låg på en plats som var både farlig och ohälsosam. Analysen visade att fattiga människor var begränsade i sina möjligheter att minska sina risker på grund av att de saknade grundläggande förutsättningar. Kvinnor i Bwaise Parish III påverkades av översvämningar både direkt och indirekt genom förlusten av försörjningsmöjligheter och tillhörigheter och genom att de var tvungna att spendera tid med att få bort vatten från deras hem. I allmänhet drabbas kvinnor oproportionerligt av översvämningar på grund av deras sårbarhet såsom lägre socioekonomisk status och ansvar som begränsar dem till deras hem. Vägen framåt för att minska småskaliga översvämningar och konsekvenser skulle innebära att minska sårbarheten för samhällsmedlemmarna, öka deras förutsättningar och utveckla en fungerande infrastruktur.

The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are: - Of what importance are social contacts when looking for a job? - What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts? -What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters? The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job. Individual contacts are increasingly important to be able to move between jobs in the labor market. If you have contacts that can also recommend you have a tremendous advantage over other applicants. The study shows that social contacts are extremely important, sometimes even more important than competence. / Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för möjligheten att få ett arbete. Med andra ord undersöks vilka konkreta fördelar sociala kontakter kan ge i jakten på ett nytt arbete. Mina frågeställningar som har besvarats under studiens gång är: - Hur viktigt är det med sociala kontakter i samband med att man söker ett arbete? - Vilka för- och nackdelar lyfter respondenterna fram med rekrytering via informella kanaler/sociala kontakter? - Vilka för- och nackdelar kan sociala kontakter ge i form av personliga rekommendationer när man söker ett arbete enligt rekryterarna? Den insamlade empirin som undersökningen har inbringat visar att individers sociala kapital av allra högsta grad är avgörande för vilka möjligheter man har att hitta ett arbete. I allt större omfattning sker rekrytering via informella kanaler där utvecklingen av sociala medier bidragit till att sökvägarna har expanderat explosionsartat och inte längre är lika begränsade. Därför blir individers kontaktnät allt viktigare för att kunna röra sig mellan olika arbeten på arbetsmarknaden. En person med ett stort socialt nätverk får därmed fler ingångar/ möjligheter till skillnad från en person som inte har det. Har individen kontakter som dessutom kan rekommendera så ges en oerhörd fördel gentemot andra sökanden. Denne får en helt annan uppmärksamhet och i många fall också en direkt chans på jobbet. Jag syftar här till en intervju, en intervju som är väldigt få förunnat då högen med ansökningar till de lediga tjänsterna har en tendens att bli höga. I undersökningen framkommer det att sociala kontakter är extremt viktiga, ibland även viktigare än kompetens.

<p>I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.</p>

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis. Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning. Resultaten pekar även på att en ojämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå tenderar att skapa en ojämn könsfördelning på högre nivåer genom internrekrytering. Sammantaget är slutsatserna att en ojämn könsfördelning i synnerhet skapas när enhetschefer 1) rekryterar genom homogena sociala nätverk och 2) lägger stor vikt vid medarbetares demografiska likheter. Vidare är slutsatserna att 3) en jämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå, kan ses som en viktig faktor för en jämn könsfördelning på en högre nivå och 4) redan kvinno- eller mansdominerade positioner återskapas genom att attrahera personer av samma kön.

Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur formella policys och informella relationer tillämpas i expatriationsprocessen samt hur det påverkar karriärutveckling för expatriater som är på utlandsuppdrag. Genom semistrukturerade intervjuer, med tre HR-specialister och fyra expatriater på ett multinationellt företag, analyseras expatriationsprocessen för att förmedla en dubbelsidig bakgrund till fenomenet expatriation. En teoretisk diskussion utifrån tidigare genomförda studier och teorier avhandlar expatriationsprocessen. Resultatet i studien visar att formella policys påverkar processen genom att de olika faserna i policyn utgör ett regelverk som sätter grundförutsättningar för att utlandsuppdraget ska bli framgångsrik. HR-specialisterna använder policyn i de flesta delarna av processen förutom i uppföljningen av expatriaten vilket kan ge implikationer i form av expatriatmisslyckanden. Slutsatsen är att den informella relationen påverkar processen främst i karriärutvecklingen där det är viktigt med ett väletablerat stöd från HR-avdelningen.

Titel: Anpassning av informella incitament under en kris och dess påverkan på motivation - En fallstudie på Techtronic Industries Författare: Emil Thiman, Louise Åsén, Casper Forsman Program: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning och ekonomistyrning Examinator: Petter Boye Handledare: Hans Lundberg Institution: Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar Bakgrund och problem: En fråga som kan vara svår att besvara är vad som egentligen motiverar människor. Chefer kan använda formella och informella incitament för att forma ett beteende de önskar att se hos de anställda. När en kris inträffar medför det ofta stor oro och osäkerhet vilket kan få en stor påverkan på motivationen. Corona-pandemin har medfört snabb omställning till ett mer digitalt arbete vilket ställer nya krav på chefernas uppgift att upprätthålla motivationen som blir påverkad under en kris. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera hur en verksamhet har anpassat de informella incitamenten för att upprätthålla motivationen under pandemin. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Techtronic Industries med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer med ändamålsenligt och snöbollsurval. Därefter har ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv tillämpats på det insamlade materialet. Slutsats: Det studerade företaget har varit väl rustat för att hantera corona tack vare organisationsstrukturen och redan väl etablerade kommunikationskanaler. En större anpassning av de informella incitamenten har inte varit nödvändig eftersom en tydlig negativ påverkan på motivationen inte kunnat identifieras. På grund av pandemins villkor har företaget inte haft möjlighet att erbjuda substitut för de sociala kontakter som gått förlorade. Nyckelord: Motivation, informella incitament, krishantering, försäljningsbolag, chefer och säljare.

Det finns fåtal studier från det socialpsykiatriska fältet som fokuserar på personalens interaktioner med varandra om sitt arbete. Denna studie undersöker dessa interaktioner på ett personalkontor i ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Denna etnografiska studie syftar till att beskriva och kartlägga interrelationen mellan yrkesidentitet och normer inom en arbetsgrupp på ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av en uppsättning begrepp från symbolisk interaktionism, främst Goffmans (bakre- och främre regioner och teamframträdande) och Fines (normer och ideologi inom gruppen) som används sensibiliserande i både insamlingen av det empiriska materialet genom sex stycken deltagande observationer och fem informella intervjuer och i analysen av detta material. I resultatet framkommer det att de informella verbala interaktionerna som sker under arbetsdagen, småprat i verksamheten, innehåller olika mängd normerande aspekter. Mängden av dessa påverkas av de olika möjliga personalkombinationerna där den ideologiska överrensstämmelsen mellan två personal följs av ett normerande prat som i sin tur både skapar identifikation i relation till vissa grupperingar och ens känsla om vad som ”man borde göra”.

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen. / Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and became involved in decisions about their disease. Support from healthcare and informal caregivers provided an experience of both freedom and autonomy. Conclusions Care as well as technical aids need to be adapted to the patient's unique needs and knowledge. Other circumstances that can motivate patients with heart failure include the patient's basic attitude to life, social networks, and the ability to accept the disease and the new life situation.

Föreliggande uppsats syfte är att synliggöra teaterpedagogers syn på sin erfarenhet av lajv i relation till teaterundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har tre teaterpedagoger intervjuats som alla ser att deras teaterundervisning har påverkats av deras lajverfarenhet. Övergripande resultat i studien är att flera lajvpraktiker kunnat infogas i teaterundervisningen och understödja kvalitéer och processer kring kollaborativt skapande, rollarbete och reflektionsarbete. Fyra praktiker lyfts. Mini-lajvande är en praktik pedagogerna använder där eleverna lämnar teatermanuset och utforskar nya situationer med sina karaktärer. Den dramaturgiska principen ”play to lose” används för att eleverna ska skapa intressant dramaturgi och öppna situationen för andra elever att kunna delta. Ett slags transparensarbete beskrivs inspireras av lajvets form där eleverna får insyn i pedagogens planering och medkonstruerar sina kunskaper och lektioner. Pedagogerna arbetar även kring elevernas känslor för att omhänderta starka reaktioner i läromomenten och för att eleverna ska lära sig skilja mellan känsloreflektioner och gestaltningsreflektioner. Teaterklassrummet har även analyserats som en läromiljö med informella och formella kvalitéer, vilket blir en möjlig förklaring för varför lajvpraktikerna stundvis kan infogas sömlöst i teaterundervisningen, och varför stora hinder ibland uppstår. Resultaten sätts i relation till tidigare forskning i lajv- och teaterundervisningsfälten, och vidare diskuteras resultatet. För det första diskuteras huruvida lajvet introducerar helt nya praktiker, eller om praktikerna snarare sätter form för redan befintliga praktiker. För det andra diskuteras varför vissa väletablerade lajvpraktiker inte återfinns i informanternas beskrivningar. För det tredje lyfts huruvida teaterläromiljön ska anta flest formella eller informella kvalitéer, och om läromiljön har en unik möjlighet att vara dynamisk.