Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt. / The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

De flesta av Sveriges regioner har inte lagstöd i PBL för regional fysisk planering. Detta betyder att inte varje region i landet behöver upprätta eller utarbeta en regionplan. Många regioner är dock i behov av att samordna den fysiska planeringen och därför utvecklas ändå regional fysisk planering utanför det formella ramverket. Med anledning av detta uppstår oklarheter i hur regional fysisk planering utspelar sig utan lagstöd i PBL. Det handlar om osäkerheter i hur medborgardialog möjliggörs när det inte finns krav på medborgerligt samråd och därigenom hur legitimitet uppnås. Det är även osäkert hur regionala planprocesser utanför PBL tar hänsyn till den formella kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att lyfta och diskutera dessa osäkerheter.  Uppsatsen utgörs av en fallstudie med flerfallsdesign. Tre olika regioner med tre olika regionala planhandlingar behandlas. Det är Region Kalmar län (Regionplan 2021-2023), Region Örebro län (Strukturbild) och Region Östergötland (RUS). För att belysa regional fysisk planering från olika perspektiv har governance, därigenom även soft space, och legitimitet valts som uppsatsens teoretiska utgångpunkter. En dokumentstudie har genomförts utifrån de olika regionala handlingarna. Uppsatsens metoder är semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys.    I uppsatsens studie framkommer det att regioner förhåller sig olika till kommunala ställningstaganden i översiktsplaner. I vissa fall finns det en balansakt mellan regionala och kommunala intressen. De olika verksamheterna är beroende av varandra vilket innebär att deras intressen och ambitioner behöver balanseras. I andra fall framkommer en tydlig regional vilja att ta på sig ledartröjan och styra det regionala arbetet själva samt endast se kommunernas översiktsplaner som referenspunkter.    Medborgardialog är inte lika prioriterat på regional nivå som det är på kommunal nivå. Alla uppsatsens respondenter är enade om att det är ett kommunalt ansvar att hantera medborgliga synpunkter. Samråd som sker i regional fysisk planering utanför PBL är främst gentemot kommunerna. Legitimiteten är i detta avseende begränsat då de regionala processerna inte öppnas upp för allmänheten. Då regional planering dessutom är så pass övergripande och abstrakt är det också svårt att hålla processerna transparenta.  Det finns en tydlig ambition om samverkan mellan olika planeringsnivåer. Sammanträden och möten mellan regionala och kommunala aktörer sker i alla studerade regionala processer. Det är däremot inte tydligt hur kommunala och regionala aktörer organiserar sig samt vad den regionala planeringen ska handla om. De administrativa rutinerna är således inte helt genomtänkta än vilket regionerna menar beror på att regionbildning fortfarande sker och att de försöker hitta sin regionala roll och syfte gentemot kommunerna. Samordningen mellan regionala och kommunala planering är i detta avseende bristande.

En komplex tomt Att framställa ett förslag för ett Komvux i Fatbursparken på Södermalm i Stockholm är en utmaning. Detta är en tomt placerad mitt i mötet mellan flertalet skalor och stilar. En delikat och central urban kontext som domineras av Ricardo Bofills postmodernistiska bostadspalats men som också är välkänd för sin problematik kring att vara en plats för droghandel och för sin vida och oklara grönyta. Platsen och parken är oerhört välintegrerade i övriga staden men uppfattas ändå på många vis som en baksida – en plats att passera, men inte att uppehålla sig på. Tekniska aspekter De tekniska förutsättningarna kring tomten har till mångt och mycket fått diktera utformningen. Hela tomten undermineras utav den nybyggda citybanans och stambanans tunnlar. Var man kan ta ner laster har fått avgöra volymernas placering liksom våningsantal och materialval.  Sekvenser i staden Jag har velat laga platsen genom att tydligare definiera den rumsliga sekvensen som kan sägas vara torg – passage – torg – passage från Medborgarplatsen och dess tunnelbanestation i öst, till Södra Stations pendeltågsperronger i väst. I nuläget är sammanhanget kring Fatbursparken väldigt oklart. Sydsidan definieras av Bofills symmetriska och tydliga grepp medan norrsidan är som odefinierad och uppluckrad både i stilar och tydliga rumsligheter. Oscar Is Minne I uppgiften har ingått att skapa en byggnad som också relaterar till framförallt en viss annan byggnad på tomten. Byggnaden heter Oscar Is Minne och uppfördes 1870 som ett änkehem för de mindre bemedlade kvinnorna från den högre ståndsklassen. Byggnaden är i dagsläget blåklassad  och får således inte utföras ingrepp på. I det tilldelade programmet så står skrivet att Oscars minne kommer inhysa Komvuxets administration. Jag vill framhäva kopplingen mellan mitt tillägg och Oscars minne genom att skapa en tydlig sträckning mellan huvudstråket i Fatburen och Oscars minne, rakt igenom mitt tillägg. Kopplingen görs tydlig också av att byggnaden placerar sig så nära Oscars minne som jag funnit möjligt. I och med tunnlarna under tomten så placerar sig merparten av byggnaden utanför tunnlarna. En utkragning över dessa möjliggörs utav den våningshöga fackverkskonstruktionen. Läromiljön och en rumsligt med identitet Vad gäller läromiljön så har mitt mål varit att skapa rumsligheter vilka tillåter att däri vistas vuxna som studerar grundskole- och gymnasieämnen, men utan att dessa vuxna påminns om att de enligt samhällsormen misslyckats med att läsa eller klara kurserna i den ålder då det borde ha gjorts. I sökandet efter vad dessa rum skulle kunna vara så har frågor om informella läromiljöer och space syntax  funnits med i arbetet.  Byggnaden är uppdelad i tre plan, där de två första är publika och semi-publika och kretsar kring livet mellan fackverken samt relationen till parkmiljön framför huset på plan ett och gårdsmiljön bakom huset på plan 2. Det tredje planet består av konventionella klassrum för studier, seminarier, grupparbeten och föreläsningar. På detta översta planet så är tanken att endast undervisning ska ske och därför återfinns inga ytor att uppehålla sig på och korridorerna är smala. Före och efter föreläsning så tvingas man således ner till det gemensamma semipublika planet för att umgås, luncha eller läsa läxor. Denna dualitet skapar en byggnad vilken fyller sin funktion genom att tillhandahålla stora rumsliga och organisatoriska kontraster. Plan två, som helt domineras av de röda fackverken blir en signaturplats både för de på skolan och de i staden. Tanken och förhoppningen är att byggnaden genom sin starka karaktär, upplevs som en neutral plats för vuxna att ta ikapp missade kurser från grundskola och gymnasium på. / A complex plot Making a proposal for a Komvux building located in Fatbursparken on Södermalm in Stockholm, is a challenge. This plot is located in the midst of were a multitude of scales and styles converge, a delicate and central urban context well known for it’s postmodern housing palace by Ricardo Bofill, but also infamous for its problems with drug dealing  and its ambiguous green space in front of Bofill’s housing complex. The park is very well integrated in the urban fabric, but still somehow, perceived as a backyard and space to pass by, not to stay in.  Technical aspects The technical premises for the project couldn’t be neglected now the tunnels of the just finished Citybanan and the mainline, passes right beneath the plot. The possible load bearing zones have dictated the premises for this project when it comes to placement, the amount of floors and choice of construction and materials.  Sequences in the city I’ve wanted to mend the park by trying to fulfil the geometry and the sequence of rooms that is experienced when walking the passage between the metro station Medborgarplatsen and the commuter train station Södra Station. By doing this, creating a more clearly defined spatial experience when passing through the park. Oscar Is Minne The structure is also supposed to relate to a certain structure on the plot. Oscar Is Minne is a former Home for the widowed of the less well-to-do from the higher classes, built during the end of the 1900th century. The building is marked as class blue – notable building, which means it’s to be preserved in its original shape even though its use will change over time and can’t be altered with. In this project the use of the building is assumed to be administration for the Komvux. I want put on display the connection between this renowned building and my addition by letting them get as close as possible to each other. A framework structure is therefore used to reach for Oscar Is Minne’s southern wing entrance without placing load on top of the tunnels. The cantilever effect keeps it afloat above the surface.  Learning environment and a space with identity When it comes to the learning environment, I’ve tried to create  a building that allows for grown ups to come and study on a high-school level without making them feel like they’ve failed earlier in life. Trying to achieve this has raised questions about informal spaces for studying as well as space syntax. The building is divided into three floors were the first two floors are public or semi public, dominated by the life in between the red framework. The third floor consists of conventional class rooms that allows for conventional lectures and seminars led by teachers. The narrow corridors and the lack of space for just hanging out, forces students to move down on the second floor, where they meet to study, relax and have lunch or coffee. This duality creates a building that fills its purpose by providing contrasts in space and organisation of the program. The red framework floor becomes a signature space both within the city as well as a signature space within the school. The ambition is that the feeling of this being an unique space with a clearly defined character, trumps the notion of it being a space for adults to study high school courses.

Digitalization has led to a higher speed of product development and increased competition on the market. This has impacted how firms organize and manage innovation activities, where firms need to have certain abilities to quickly respond to the external environment in order to stay competitive in dynamic markets. As obtaining innovation capabilities internally require large amount of R&D expenditures, there are several strategies a firm can pursue in order to innovate more efficiently; such as pursuing an Open Innovation landscape, and investing in strategic alliances. However, as these strategies come with additional challenges and costs, focus has instead been turned to the internal environment, and collaborating more effectively internally for innovation purposes has received new light in recent research. Therefore, this study aimed at exploring the underlying structures and mechanisms of intra-organizational collaboration for innovation. Previous research on internal collaboration for innovation have investigated the formal and informal structures for knowledge sharing and joint problem solving. In this stream of research, there has been both consistent and mixed results on the enablers of collaboration. Firstly, previous research is consistent with the importance of trust and social interactions for informal collaboration. However, there exists mixed results on the impact of centralization on collaboration. Therefore, this thesis aimed to shed a new light on this topic, and answer the research question: What are the enabling factors for formal and informal collaboration? In an attempt to answer the research question, a qualitative study consisting of 13 interviews with innovation practitioners and corporate executives in the organizational setting of an IT-service company was conducted. The interviews aimed at providing insights on how collaboration for innovation across units and individuals was carried out, and were carefully recorded, transcribed and analyzed. The findings revealed both support for previous theory as well as provided with new insights, stating that centralized decision making, managers’ self-interest and a clear mandate enables formal collaboration; while decentralized decision making, social connections, employees’ mindset and geographical proximity enables informal collaboration. Particularly important for enabling informal collaboration is the possibility for social interactions between employees, their level of organizational awareness and their mutual trust. Furthermore, the results highlighted the presence of interdependencies between the enabling factors, and provided with a new insight on the impact of centralization by clarifying when and how centralization is an enabler of collaboration, and where firms benefit from decentralized decision making instead. The results indicate that centralized decision making enables collaboration on a strategic “macro” level, and decentralized decision making enables collaboration on a “micro” level. / Digitaliseringen har både lett till ökad produktutvecklingshastighet och ökad konkurrens. För att kunna anpassa sig till förändringar på marknaden och fortsätta vara konkurrenskraftiga, måste bolag besitta vissa färdigheter och förutsättningar för att innovera. Då interna innovationsaktiviteter kräver kostsamma resurser, finns det ett antal strategier för att istället bygga på sig kompetenser genom externa samarbeten, såsom öppen innovation och strategiska partnerskap. Däremot kommer dessa med egna utmaningar och kostnader, vilket på senare tid har lett till ett nytt fokus på den interna miljön, och ett nytt ljus riktats mot forskning inom internt samarbete för innovation. Denna studie ämnar därför att utforska de underliggande strukturerna och mekanismerna bakom intern kollaboration för innovation. Tidigare forskning inom ämnet har tittat på de formella och informella strukturerna för intern kunskapsdelning och gemensam problemlösning för innovation. Här har tidigare forskning varit entydig i att sociala interaktioner och tillit är viktigt för informell kollaboration, däremot har påverkan av centralisering visat motsägelsefulla resultat. Därför ämnar denna studie i att svara på forskningsfrågan: Vilka faktorer möjliggör formell och informell kollaboration? I syfte att svara på frågan har en kvalitativ studie bestående av 13 intervjuer med innovatörer och bolagschefer på en IT-tjänstfirma utförts. Intervjuerna ämnade ge insikt på hur kollaboration för innovation över avdelning-, och individnivå skedde, varvid de spelades in, transkriberades och analyserades enligt ett antal metoder. Resultaten delvis bekräftade tidigare forskning, och delvis bidrog med ett antal nya insikter, genom att peka på att centraliserad beslutsfattande, ledares egenintresse och tydliga mandat möjliggör för formell kollaboration; och decentraliserat beslutsfattande, sociala kontakter, medarbetares tankesätt och geografisk närhet möjliggör informell kollaboration. Viktigt specifikt för informell kollaboration var möjligheten för sociala interaktioner och ömsesidig tillit mellan medarbetare, samt nivån på deras kunskap om organisationen. Ytterligare upptäcktes en växelverkan mellan olika möjliggörande faktorer för formell och informell kollaboration, samt en ny insikt om när, hur, och var nivån av centralisering gör nytta för kollaboration. De empiriska resultaten pekade på att centraliserade beslut möjliggör på en strategisk, “makro”-nivå, medan decentraliserade beslut möjliggör på en lägre, “mikro”-nivå.

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

Denna studie syftar delvis till att undersöka vilka positiva effekter som informella statistiska inferenser (ISI) samt informella inferentiella resonemang (IIR) kan tänkas ha på utvecklandet av elevers statistiska tänkande och delvis på hur ISI och IIR definieras och används inom forskning i statistikundervisning. Databaserna ERIC och Unisearch, samt en viss del manuell sökning, användes för att systematiskt välja ut de artiklar som används i rapporten. De undersökta artiklarnas resultat ställs mot Wild och Pfannkuchs (1999) kategorisering av statistiskt tänkande. På vilka sätt ISI och IIR definieras och används i forskningen kategoriseras för att få en överblick på forskningsläget. Det visar sig att mycket av forskningen har använt hela eller delar av karaktäriseringen av ISI som genomfördes av Makar och Rubin (2009). / The aim of this study is, partly, to examine the positive effects of informal statistical inferences (ISI) as well as informal inferential reasoning (IIR) on the development of statistical thinking by students and, partly, to examine how ISI and IIR are defined as well as how they are utilized in current statistical education research. The two databases, ERIC and Unisearch, as well as some manual searching, was used in order to systematically choose the articles used in this study. The results in the chosen articles are compared to Wild and Pfannkuchs (1999) categorization of statistical thinking. To get an overview on the current state of research, the ways in which ISI and IIR are defined as well as utilized are categorized. The characterization of ISI that Makar and Rubin (2009) produced is shown to be prevalent.

<p>During the autumn of 2007 I carried out an investigation within the bank and finance Sector. The aim of the investigation was to see how informal aspects could be understood in relation to equality within Bank AB? The main question was: Which are the obstacles and opportunities for equality within Bank AB? To answer the main question I asked the following questions to the material: Are there any gender related different within the organization? How are men and women represented within the internal magazine? Which are the conceptions related to sex/gender within the organization? The investigation is based on a survey, the internal magazine was investigated and finally interviews took place. Throughout the investigation I used organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory I examined concepts as structures, leadership, symbolism and changes associated with equality. I also used an organization theory based on changing system/non changing system related to equality work. The analysis shows that obstacles related to equality are: masculinity is the norm and therefore is seen as the prototype, focus is on the imbalance between the sexes, direct and indirect discrimination do exist, a risk with internal recruitment are that positions may re-established and equality is placed on the management and staff department. The opportunities related to equality are: improve from management, quantitative aims can improve and contribute for the minority, equality model that has a management position and finally questioning of existing norms and values in the organization.</p> / <p>Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.</p><p>Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?</p><p>Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet. Resultaten visar på hinder för jämställdhet som: mannen ses som norm och blir därmed ”mallen” för dem som ingår i organisationen, för att uppnå jämställdhet fokuseras det på kvantitativ jämn fördelning av kvinnor och män, direkt och indirekt diskriminering förekommer, innehav av positioner riskerar att återskapas genom internrekrytering och slutligen att jämställdhet är förknippat och förflyttat till ledning och personalavdelning. Möjligheter för jämställdhet framträder som: jämställdhetssträvan är förankrat i ledningen, kvantitativa mål kan bidra till och underlätta för det underrepresenterade könet i relation till jämställdhet, förebild i chefsposition och ett ifrågasättande av rådande normer och värderingar kan medverka till en positiv förändringspotential för organisationen.</p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

During the autumn of 2007 I carried out an investigation within the bank and finance Sector. The aim of the investigation was to see how informal aspects could be understood in relation to equality within Bank AB? The main question was: Which are the obstacles and opportunities for equality within Bank AB? To answer the main question I asked the following questions to the material: Are there any gender related different within the organization? How are men and women represented within the internal magazine? Which are the conceptions related to sex/gender within the organization? The investigation is based on a survey, the internal magazine was investigated and finally interviews took place. Throughout the investigation I used organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory I examined concepts as structures, leadership, symbolism and changes associated with equality. I also used an organization theory based on changing system/non changing system related to equality work. The analysis shows that obstacles related to equality are: masculinity is the norm and therefore is seen as the prototype, focus is on the imbalance between the sexes, direct and indirect discrimination do exist, a risk with internal recruitment are that positions may re-established and equality is placed on the management and staff department. The opportunities related to equality are: improve from management, quantitative aims can improve and contribute for the minority, equality model that has a management position and finally questioning of existing norms and values in the organization. / Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen. Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen? Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet. Resultaten visar på hinder för jämställdhet som: mannen ses som norm och blir därmed ”mallen” för dem som ingår i organisationen, för att uppnå jämställdhet fokuseras det på kvantitativ jämn fördelning av kvinnor och män, direkt och indirekt diskriminering förekommer, innehav av positioner riskerar att återskapas genom internrekrytering och slutligen att jämställdhet är förknippat och förflyttat till ledning och personalavdelning. Möjligheter för jämställdhet framträder som: jämställdhetssträvan är förankrat i ledningen, kvantitativa mål kan bidra till och underlätta för det underrepresenterade könet i relation till jämställdhet, förebild i chefsposition och ett ifrågasättande av rådande normer och värderingar kan medverka till en positiv förändringspotential för organisationen.

<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>