<p><em>This study is concerned with business angel investments and how business angels handle their investments during a financial crisis. The problem question is formulated as follows “</em><em>How do business angels in Sweden handle their investments during troubled financial times, more specifically during the recent financial crisis?</em><em>” </em><em>The overall goal of this thesis is to find out in which way the financial crisis influences business angels investments. The goal is consequently to give entrepreneurs a view of how some potential investors, business angels, handle their investment behavior during troubled financial times. Another goal is to look into how business angels perceive the laws and regulations of Sweden in terms of encouraging or discouraging investments. Accordingly we desire to find out if some governmental incentives for business angel investing are called for, and if so this could be of interest to regulative organs.</em></p><p><em> </em></p><p><em>We have used theories on the subject of business angels and studies concerning investments during economic downturns as a framework when developing our study. Factors important in theses studies have then been used in order to develop the theory chapter. </em></p><p><em> </em></p><p><em>The data was collected by conducting semi-structured interviews with five business angels. The respondents were sent an interview guide in advance in order to have the possibility to prepare for the interviews. We chose to conduct semi-structured interviews because we wanted the respondents to describe how they conducted their investments and tell us more about the underlying reasons for their choices. The respondents were found through business angel networks and the selection of business angels characterizes a fair representation of the group. The thesis has been conducted in an academically correct way and has been validated and confirmed by the respondents. </em></p><p> </p><p><em>From our interviews with the business angels we found that they did not to a large extent handle their investments differently during economic downturns. The respondents pointed to that an economic downturn like the on upon us now is an opportunity to make new investments. Some of the result was in conjunction with the theory chapter, while we also found some unique aspects not mentioned in previous studies. </em></p><p><em> </em></p><p><em>The thesis is concluded with providing entrepreneurs an overview about how business angels handle their investments and react during economic downturns. </em></p>

This study is concerned with business angel investments and how business angels handle their investments during a financial crisis. The problem question is formulated as follows “How do business angels in Sweden handle their investments during troubled financial times, more specifically during the recent financial crisis?” The overall goal of this thesis is to find out in which way the financial crisis influences business angels investments. The goal is consequently to give entrepreneurs a view of how some potential investors, business angels, handle their investment behavior during troubled financial times. Another goal is to look into how business angels perceive the laws and regulations of Sweden in terms of encouraging or discouraging investments. Accordingly we desire to find out if some governmental incentives for business angel investing are called for, and if so this could be of interest to regulative organs. We have used theories on the subject of business angels and studies concerning investments during economic downturns as a framework when developing our study. Factors important in theses studies have then been used in order to develop the theory chapter. The data was collected by conducting semi-structured interviews with five business angels. The respondents were sent an interview guide in advance in order to have the possibility to prepare for the interviews. We chose to conduct semi-structured interviews because we wanted the respondents to describe how they conducted their investments and tell us more about the underlying reasons for their choices. The respondents were found through business angel networks and the selection of business angels characterizes a fair representation of the group. The thesis has been conducted in an academically correct way and has been validated and confirmed by the respondents.   From our interviews with the business angels we found that they did not to a large extent handle their investments differently during economic downturns. The respondents pointed to that an economic downturn like the on upon us now is an opportunity to make new investments. Some of the result was in conjunction with the theory chapter, while we also found some unique aspects not mentioned in previous studies. The thesis is concluded with providing entrepreneurs an overview about how business angels handle their investments and react during economic downturns.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur. De frågor vi sökte svar på var:    Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?   Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur?   För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år.   Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter.

No description available.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet. Resultatet har bland annat visat att Annedal till stora delar formats och tillkommit genom informella förhandlingar och nätverk mellan Stockholms kommun och det privata näringslivet, utan demokratisk insyn.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Bakgrund: Allt fler drabbas av demenssjukdomar, och därmed växer även antalet informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom. De informella vårdgivarna har enligt svensk lag rätt till stöd, men det finns en diskrepans i det faktiska stödbehovet och det stöd som erbjuds. Sjukvården är beroende av dessa informella vårdgivare då resurserna inte räcker till för att vårda alla dessa personer. Därför är det av stor vikt att värna om informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom, samt att tillgodose deras stödbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av stödbehov hos informella vårdgivare till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 studier. Resultat: Det identifierades fyra teman: Behov av emotionellt stöd, Behov av praktiskt stöd, Behov av information och Behov av kommunikation. Emotionellt stöd kunde bestå av att bli uppmärksammade och tillfrågade om sitt mående. Praktiskt stöd i form av avlösning kunde hjälpa de informella vårdgivarna att återhämta sig. De informella vårdgivarna eftersökte även en individ- och situationsanpassad information och en god kommunikation med sjukvårdspersonal. Kommunikationen underlättades av kontinuitet. Konklusion: Det fanns behov av flera olika sorters stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan inkluderar de informella vårdgivarna i omvårdnaden. / Background: As more and more people are diagnosed with dementia, the number of informal caregivers to persons with dementia is increasing. According to Swedish law, informal caregivers are entitled to support, but there is a discrepancy in the actual support needs and the support offered. The health care is dependent on the informal caregivers to provide care for these persons, as a consequence of lack of resources. It is important to care for the informal caregivers and to see to their personal needs for support. Aim: The aim of this literature review was to highlight experiences of support needs from informal caregivers to people with dementia. Method: A qualitative literature review based on 11 studies. Results: Four themes were identified: Need for emotional support, Need for practical support, Need for information and Need for communication. Emotional support could consist of being noticed and asked about their feelings. Practical support in the form of respite care could give the informal caregivers time to recover. The informal caregivers also asked for individually and situationally adjusted information and good communication with healthcare professionals. Communication was facilitated by continuity. Conclusion: There was a need for several types of support. Therefore, it is important that the nurse includes the informal caregivers in the nursing care.

Idag sker ständig förändring och utveckling av affärsmiljö där företag konkurrerar om konkurrensfördelar, att styra verksamheten enligt planer och strategier är därav viktigt. Inte minst är medarbetarnas beteende, välbefinnande och hälsa viktigt att ta hänsyn till då medarbetarna kan anses vara ett företags viktigaste resurs. Att ha en god arbetsmiljö på arbetet påverkar både graden av motivation och produktivitet bland anställda och är därför viktigt för företag. Syftet med studien är att undersöka hur företag styr verksamheten med olika styrmedel för att skapa samt bibehålla en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Vilka styrmedel är det som används och hur appliceras det? I uppsatsen har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats genomförts, något som anses passa studiens syfte och frågeställning. Datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer då det ger respondenten möjlighet att prata om det hen upplever som relevant och ger också oss möjlighet till att avvika från intervjuguiden för att ställa eventuella följdfrågor. I de olika företagen kom det fram att man kombinerar både formella och informella styrmedel, ett formellt styrmedel som används kunde till exempel vara policy och regler, prestationsmätningar och medarbetarenkäter, medan aktiviteter, kommunikation och organisationskultur kunde vara ett sätt att styra informellt. Samtliga respondenter påpekade vikten av dem och hur det bidrog till en god arbetsmiljö

New and rapid development of technology worldwide has led to the fact that mobile phones,tablets or TVs have become a necessity in our everyday lives. Every year newer models arelaunched that make the technology a little better and that we update ourselves with it. Butwhere does the e-waste go? Do we know for sure that it will be reused or recycled if we leaveor throw away the e-waste in the right place? The purpose of the essay is to investigate howthe EU's circular economy plan can contribute to managing the growing waste stream, with afocus on electronics and ICT products. To answer the purpose, I look for the challenges thatthe EU faces regarding the directives and measures given in the action plan, based on North's(1993) theory of formal and informal institutions. Previous research describes both the prosand cons of the older directives issued by the commission, and believes that formal measureswill be implemented that will ensure that all member states have the same conditions to beable to recycle and reuse in the best way. Also that stricter laws will be implemented from thebeginning in order for the informal institutions to change. The essay points out that wastemust be seen as a resource instead of waste as we live in a society where e-waste accounts for5 percent of solid waste and is the fastest growing in the world.