Bakgrund: Antal personer med demenssjukdom i samhället förväntas öka. Informella vårdgivare har en betydelsefull roll i deras vård. Samtidigt kan rollen som informell vårdgivare leda till nedsatt livskvalité och minskat välmående. Denna långtgående påverkan som vårdandet får på de informella vårdgivarnas liv skapar intresse av att belysa deras egna upplevelse av vilka typer av stöd de behöver. Syfte: Syftet var att belysa vilka typer av stöd informella vårdgivare till personer med demenssjukdom upplever sig vara i behov av. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier som svarar på studiens syfte; Stödtjänster, Information, och Emotionellt stöd. För huvudkategorin Stödtjänster valdes underkategorierna Stödtjänsternas tillgänglighet och Avlastningsstöd. Under Information tillkom underkategorierna Information om sjukdomsutveckling och symptom, Information om praktisk omvårdnad, Lärande i grupp och Information om hjälpmedel. Under Emotionellt stöd finns underkategorierna Behov av emotionellt stöd och Gruppstöd.  Slutsats: Studien visar att informella vårdgivare vill ha olika typer av stöd som gör att de kan ta bättre hand om både sig själva och personen med demenssjukdom. Informella vårdgivarehar uppgett att de behöver stöd främst i form av att lära sig mer om demenssjukdomar, tillgång till och användandet av olika stödtjänster, emotionellt stöd av vården och personer utanför samt att få möta andra personer i liknande situationer.

Bakgrund: ALS är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som bryter ned motoriska nervceller. Skelettmuskulatur försvagas och övergår i förlamning. Dödsorsaken är ofta andningssvikt. Vården utförs främst av informella vårdgivare, vilket avser personer som vårdar sina närstående. Vårdandet utgörs av intellektuella, emotionella samt praktiska insatser. Sjuksköterskor kan stötta informella vårdgivare på olika sätt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa informella vårdgivares upplevelser av att vårda en närstående med ALS. Metod: Litteraturstudien utgick från en systematisk metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar för kvalitativa- och kvantitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet.  Författarna tillämpade en induktiv analysmetod.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; vårdandets påverkan på den informella vårdgivaren och att se sin närstående med ALS. Slutsats: Informella vårdgivare upplever psykisk såväl som fysisk påverkan. Relationer kring de informella vårdgivarna har både förbättrats och försämrats men också upplevts oförändrade. De åsidosätter sina egna liv för prioritet av sin närstående. För att kunna vårda sin närstående i hemmet upplevs stöd som betydande. Olika känslor erhålls relaterat till sjukdomsprogressionen såväl som inför framtiden.

Laborativa inslag har en central del i biologi och de naturvetenskapliga ämnenas undervisning. Ett syfte med laborativa inslag är att utbilda elever om naturvetenskapliga arbetssätt. Studien har genomförts i Stockholms län, eleverna studerar på en skola gymnasieskola i en förort i Stockholm. I studien har gymnasieelever i årskurs 3 kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt undersökts. Studien har även undersökt elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö, Vetenskapens Hus. Intresset för laborativa inslag i informella lärmiljöer växer och attraherar varje år många elever. Elevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt har undersökts med hjälp av frågeformuläret Views of Scientific Inquiry (VASI). VASI-testet undersöker 8 olika aspekter av kunskap om naturvetenskapliga arbetssätt. För att undersöka elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö genomfördes semistrukturerade intervjuer enskilt. Intervjuerna analyserades med metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Studiens resultat visade på att gymnasieelevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt i hög utsträckning är naiv. Eleverna uppfattade att deras undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt har bestått av endast en introduktionslektion till det naturvetenskapsprogrammet och därefter undervisas i hög utsträckning implicit. Elevernas uppfattade inte att de lärde sig något om naturvetenskapliga arbetssätt under besöket på Vetenskapens Hus. Elevernas resultat i VASI-testen sammanvävt med elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet visar ett behov av undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt. Undervisningen bör lägga mer fokus och explicit undervisa eleverna om naturvetenskapliga arbetssätt i ordinarie undervisning och i laborativa inslag.

Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

No description available.

Sammanfattning Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts? Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

Bakgrund: Den äldre populationen är växande i Sverige och anhörigvårdarnas insatser ökar i omfattning. Detta innebär förändringar i anhörigvårdarnas livssituation och kan upplevas både positivt och negativt. För att få ett väl fungerande vård- och omsorgssystem är det viktigt att få en övergripande bild av anhörigvårdarnas erfarenheter. Detta för att kunna främja och bibehålla deras livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att studera äldre anhörigvårdares erfarenheter av att vårda en närstående. Metod: Litteraturstudie som är baserad på 9 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts och dessa har granskats och analyserats. Kriterierna för urvalet var att de skulle innefatta människor över 60 års ålder, vara publicerade efter 2001 samt skrivna i industriländer som kan passa in på Sveriges sjukvård. Resultat: Resultatet beskriver anhörigvårdarnas erfarenhet av att vårda en närstående som en förändring som påverkar även deras livssituation. Studien presenteras i två kategorier med sju underkategorier: Anhörigvårdarens livssituation och Den viktiga interaktionen med omvärlden. Diskussion: Erfarenheterna av att vara anhörigvårdare var av olika karaktär och påverkades av yttre och inre faktorer. Där en del anhörigvårdare kände en förlust av egen tid upplevde andra en ökad samhörighet med den närstående. Att bemästra sin roll som anhörigvårdare verkade till stor del grunda sig i personens inneboende egenskaper, även det sociala nätverk anhörigvårdaren hade upplevdes betydelsefullt. Benner och Wrubels omsorgsteori låg till grund för diskussionen och vissa begrepp förankrades: omsorg, person, situation, kontext, stress, bemästrande, livscykel, hälsa (välbefinnande) och ohälsa.