På Konstfack går många studenter som besitter olika kunskaper och erfarenheter inom olika hantverk, som kan bidra till möjliga kunskapsutbyten med andra, något som skulle kunna gynna både den egna skolgången och Konstfack som institution. Genom en etnografisk studie undersöker jag hur semi-informella lärtillfällen i form av workshops kan skapa kunskap och samarbetsrelationer mellan studenterna och institutionerna på Konstfack. Studien bearbetar och ger svar på frågorna; Vilka upplevelser uttrycker deltagarna kring att delta i kamratläran under semi-informella lärtillfällen mellan institutionerna på Konstfack och Vad uppfattar deltagarna att kamratlärande erbjuder som inte lärar-studentundervisning erbjuder? Empirin består av filminspelningar och ljudupptagningar från workshoptillfällen och gruppintervjuer, där 14 studenter medverkat vid de olika tillfällena, där empirin bearbetas med ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visar hur nya idéer kan utvecklas genom att förflytta sig från en traditionell undervisningssituation till att applicera kamratläran som ett alternativ till det traditionella lärandet. Resultatet visar att kamratläran bidrar till att studenter utvecklar sina egna kunskaper, samt bidrar till att andra perspektiv och potentiella framtida kollaborationer både inom och utanför skolan. Studien påvisar att kamratläran inte ersätter det traditionella lärandet, utan att det är ett komplement för att möjliggöra och erbjuda en kompletterande kunskapsinhämtning under studietiden. Studien visar att workshops mellan studenter kan bredda utbildningen och inkludera de som har det svårt att ta till sig ett traditionellt lärande.   Resultatet av gestaltningen är ett exempel på hur undersökningen kan appliceras och fungera för konstnärliga samarbeten med olika praktiker inom konsthantverk som flätar materialen samman till en helhet. Skulpturerna är anpassningsbara med ihåligheter och möjligheter till förändring. Ett ständigt kollaborerande som kan växa över tid mellan olika händer. Ett cirkulärt lärande. Ett gränsöverskridande verk.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.

Syftet med min studie är att undersöka hur matematiska begrepp påverkar elevernas lärande, samt lärarens användning av informellt och formellt språk i undervisningen. Studien fokuserar på termernas betydelse i det övergripande sammanhanget och hur de kan vara en avgörande faktor för lärarens yrke och arbete. Tidigare forskning visar olika aspekter av användningen av informellt och formellt språk i undervisning, men alla är överens om att lärare och elever måste ha ett gemensamt språk som används i klassrummet. Studien baseras på observationer av en matematiklektion på gymnasiet, där eleverna arbetar med andragradsfunktionen, samt intervjuer med två verksamma gymnasielärare och tre gymnasieelever. Resultaten visar att anpassning av språket till elevernas förståelse är avgörande för att undervisningen ska vara effektiv. Det framgår också att språket i övningsuppgifter är viktigt för att undvika förvirring och glömska hos eleverna. Resultaten visar även betydelsen av att använda de korrekta matematiska begreppenbåde i skolan och i samhället. För att förstå de resultat jag har kommit fram till, använder jag två olika teorier. Jag har undersökt vad som inte leder till det önskade lärandemålet och försökt ta reda på om det är matematiska termer som används på ett felaktigt sätt, eller om det är en missuppfattning av matematiska begrepp som ligger bakom orsakerna. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att eleverna förstår matematisk terminologi på rätt sätt. De måste vara medvetna om vad varje ord betyder och i vilken kontext det används. Detta kan hjälpa dem att förvärva de förmågor som eftersträvas. Som förslag till framtida forskning kan det vara intressant att undersöka elevernas förståelse av matematisk terminologi i relation till deras bakgrund, det vill säga om eleverna är födda i Sverige eller inte.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Digitaliseringen är en modern aspekt som gett upphov till ett ökat hemarbete för många företag. Det som däremot skyndat på distansarbetet och hemmakontoret, är den omfattande och drastiska påverkan som covid-19 pandemin hade på omvärlden. Syftet med studien är således att undersöka hur pandemin och den ökade mängd distansarbete påverkat samhörigheten och den interna kommunikation som råder i företag. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningen, har studiens genomfört totalt nio intervjuer från en privat och en offentlig sektor. Genom en komparativ jämförande metod har dessa två sektorer bistått som en betydande ståndpunkt inom undersökningen, då liknelser och differenser jämförts för att identifiera mönster inom studiens kontext. Studien fann att distansarbetet påverkat medarbetarna på olika sätt. De synliga delarna berör den påverkan som distansarbetet haft på den interna kommunikationen mellan anställda, vilket bland annat inkluderar de bristande sociala interaktionerna. Det framgick även att flera medarbetare inom båda sektorerna upplevt att den hastiga omställningen lett till en isolerad och ensam miljö, där den bristande mängden mänsklig kontakt negativt påverkat de anställdas samhörighet.

Studien är en undersökning av elevers upplevelser av bildundervisningens syfte och centrala innehåll i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Intervjuer har genomförts med fem elever i årskurs nio från två olika skolor i Sverige. Studien intresserar sig främst för elevers upplevelser av bildundervisningen i relation till förmågan att tolka, analysera och kommunicera med bilder. Studien visar att eleverna upplever att de utvecklar en förmåga relaterad till visuell kommunikation från informella lärprocesser. Eleverna beskriver bildundervisningen som främst orienterad mot bildframställning även om bildanalys förekommer.

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen. / Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -– formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer. Informella strukturer handlar om människor, kommunikation, sociala relationer och gemensam förståelse. Forskare poängterar att strukturerna inte kan separeras eller uteslutas från varandra, samtidigt som vissa hävdar att mer fokus bör ligga på informella strukturer. Tidigare forskning är även i hög grad teoretiskt inriktad och ett praktiskt fokus på anpassning saknas. I denna studie undersöks anpassning mellan IT och verksamhet på e-handelsföretaget NLY Scandinavia AB. Det är särskilt intressant eftersom anpassning kan tyckas självklar i en IT-baserad miljö. Studiens syfte är att, baserat på en fallstudie med kompletterande datainsamlingsmetoder, undersöka hur vi kan förstå anpassning i praktiken. Resultatet visar att företagskultur, helhetssyn och styrning är betydelsefullt vid anpassning mellan IT och verksamhet. / One of the key factors for a successful business is a close alignment between IT and business. Interest within the field has been discovered, since organizations have found a gap between the IT- function and business areas. Several measures in order to reach alignment within organizations are discussed and the following two perspectives are most existent within alignment – formal and informal structures. Formal structures involve strategies, infrastructure and planning methods in organizations. Informal structures focus on people, communication, social relationships and shared understanding. Researchers points out that structures can not be separated or be excluded from each other, while other researchers argue that more focus should be on informal structures. Previous research is mainly focused on a theoretical perspective and a practical focus on alignment are lacking. This study examines the alignment between IT and business of the online retailer NLY Scandinavia AB. This is particularly interesting since alignment can be seen as obvious within an IT-based environment. The purpose of the study is to investigate how we can understand alignment in practice. Furthermore, a case study with complemented data collection methods, such as observation and interviews are used in this study. The result shows that the corporate culture, comprehensive view and governance are significant within alignment between IT and business.