Studiens syfte är att vi vill undersöka och redogöra för vilka olika läsinlärningsstrategier och arbetssätt klasslärare i åk 1–3 använder sig av i svenskundervisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika informanter som arbetar i två olika skolor, detta för att kunna få svar på våra forskningsfrågor. Dessutom har vi använt oss av litteratur och forskningsartiklar för att kunna genomföra vår studie. I resultatdelen har vi kommit fram till att de olika informanterna arbetar med olika arbetsmetoder och läsinlärnigsstrategier i klassrummet. Till exempel ordbildsmetoden, ljudningsmetoden, 7-stegs metoden och digitala verktyg. Därmed belyste informanterna vikten med högläsning som är avgörande metod för elevernas läsutveckling. Det vill säga eleverna utvecklar ordförrådet, ger möjlighet att skapa diskussioner i klassrummet och främja fantasin. Slutligen kom vi fram till att läraren har stor betydelse för elevernas första läsutveckling, detta innebär att läraren ska stödja och skapa intresse för läsinlärning hos eleverna. Av den orsaken ska lärarna arbeta och använda sig av olika arbetssätt, metod och material för att lära och utveckla elevernas läsinlärning. / pedagogik

The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

Uppsatsen handlar om lärares undervisning om språkliga strategier i ämnet franska på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur några lärare undervisar om strategier och vilken betydelse man anser att strategieundervisningen har. Med utgångspunkt i ämnesplanen för moderna språk definieras ett antal områden där språkliga strategier på olika sätt figurerar. Dessa är reception (läs- och hörförståelse), interaktion och skriftlig och muntlig produktion, samt inlärning i form av språklig medvetenhet och ordinlärning. Dessutom undersöks alltså vilken betydelse lärarna tillmäter strategiundervisningen. I uppsatsen ges en bild av begreppet strategi som det används inom andraspråksinlärningen, dess bakgrund, och hur man kan klassificera strategier. En presentation av hur man kan arbeta med strategier i undervisningen ges. Resultat från en studie av elevanvändning av strategier presenteras. Med kvalitativ intervju som metod undersöks hur sex informanter, alla lärare i franska med lång erfarenhet av yrket, undervisar om strategier inom de områden som nämnts. Ett resultat är att man arbetar mycket med att försöka medvetandegöra eleverna på olika plan. Det handlar till exempel om medvetandegörande om varför man gör en specifik uppgift och vad som kan vara viktigt att tänka på när man gör den, men också om vad det övergripande syftet med undervisningen är. Ett annat resultat är att lärarna i undersökningen har lite olika syn på strategiundervisningen, kanske som ett resultat av hur studiemotiverade eleverna är. Samtliga lärare anser att strategierna har en viktig plats i undervisningen, eftersom de bland annat synliggör målen för inlärningen. Vissa lärare tycker också att strategierna är viktiga för att många elever idag inte är beredda att lägga tid på sina språkstudier. Strategikunskapen hjälper sådana elever att ändå kunna kommunicera.

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete.STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ”I huvudet på en elev” (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser.Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på.Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser.Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka strategier elever använder sig av vid text-, hör- och ordförståelse i franska. Jag har genom undervisningsförsök och elevenkäter undersökt vilka strategier elever i en niondeklass har när de arbetar med ovanstående moment där uppgifterna är hämtade utanför den ordinarie läroboken. Jag har därutöver intervjuat lärare på den skola jag gjort mina undervisningsförsök för att se om de ger eleverna strategier för arbete kring text-, hör- och ordförståelse. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har givit mig inspiration till arbetet. Eleverna använde sig huvudsakligen av framgångsrika strategier när de tog sig an de olika uppgifterna. De framgångsrika strategier eleverna i huvudsak använde sig av var att de drog slutsatser utifrån kontexten, de använde sina kunskaper i andra språk samt att de utbytte tankar och idéer vid samarbete i par eller i grupp.

Detta arbete fokuserar på elevernas upplevelse av att använda sig av självreglerat lärande, som enligt forskning ska vara ett effektivt sätt att lära sig nya saker. Just denna studie tittar på hur elever upplevt studier i franska språket med självreglerat lärande som inlärningsmetod. Arbetet beskriver även definitionen av vad självreglerat lärande är, hur det kan användas i skolan och vilka studier som visat att det är ett effektivt sätt att lära sig på. Resultatet av detta arbete kunde fås fram genom intervjuer av elever i årskurs 7, 8 och 9. Intervjumaterialet bestod uteslutande av s k öppna frågor för att kunna få mer fördjupade svar. Resultatet av detta arbete visar att självreglerat lärande är både ett effektivt sätt att lära sig på, samt att eleverna uppskattar den frihet under ansvar som självreglerat lärande innebär. Denna slutsats överensstämmer också med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Framtidens forskning i ämnet kan med fördel inrikta sig på hur denna inlärningsmetod ska spridas mer och implementeras i skolorna i större utsträckning.

Formativ bedömning är en pedagogisk strategi som innebär att undervisningen utformas för att generera kvalitativ information som kan användas av både lärare och elever för att förbättra lärandet. Testbaserat lärande är en undervisningsstrategi där eleverna stimuleras till aktiv inlärning genom att testa och upprepa information och därmed förbättra minnesförmågan och inlärningen. Testbaserat lärande kan kombineras med återkoppling för att ytterligare stärka lärandet och ge eleverna möjlighet att reglera sitt eget lärande. Med detta som bakgrund är syftet med studien att öka kunskapen om lärares och elevers uppfattning av metoden testbaserat lärande tillsammans med formativ bedömning i matematik på högstadiet och i gymnasieskolan. Uppfattningar hos lärare och elever samlades in med hjälp av en digital enkätundersökning och tematisk analys användes för att strukturera och sortera data. Lärarna som deltog i studien ansåg att arbetssättet med testbaserat lärande och formativ bedömning stärkte elevernas kunskaper och hjälpte dem att hantera utmaningar. Eleverna upplevde att de lärde sig mer och att testerna hjälpte dem i rätt riktning. De beskrev även att de fick möjlighet att träna och repetera samt att det minskade stress inför prov. Resultat och slutsatser stämmer överens med litteratur och tidigare studier på området. Lärare och elever är överlag positiva till metoden och ser de vinster som den medför för det matematiska lärandet. En fråga som skulle vara intressant för framtida forskning är en undersökning av den faktiska effekten som arbetsmetoden ger för elevers matematiska prestation.

Studiens syfte har varit att undersöka hur enskild inlärning av glosor och kooperativt lärande med förutbestämda inlärningsstrategier påverkar gymnasielevers inlärning av tyska glosor, samt elevernas egna uppfattningar om inlärningsstrategiernas effektivitet. Urvalsgruppen bestod av tolv gymnasieelever som läste tyska 4 på gymnasiet. Genom att enbart denna specifika grupp undersöktes blev studien en fallstudie, vilket möjliggjorde en analys av inlärningsstrategiernas och det kooperativa lärandets inverkan på glosinlärning. För att samla in data skapades glostester. Dessutom undersöktes elevernas egna uppfattningar om huruvida kooperativt lärande och inlärningsstrategier bidrog till deras glosinlärning. Denna delade metod gjorde studien till en fall- och enkätstudie.   Studiens resultat indikerar att eleverna kom ihåg fler glosor vid enskild inlärning. Dessutom föredrog eleverna generellt att arbeta enskilt. De fick använda sig av två olika inlärningsmetoder under det kooperativa lärandet. Av de två kooperativa inlärningsstrategierna föredrog ett flertal associeringstekniken framför meningsbyggnad. Även testresultatet från testen baserat på associationsinlärning var högre. Många upplevde det kooperativa arbetet som hämmande och betonade svårigheter med gruppindelningarna. Elevernas motvilja mot grupparbete och önskan om enskild inlärning framhäver vikten av att skapa ett klimat där eleverna känner sig trygga att samarbeta i om nodvändigt. Eleverna hade i regel andra preferenser för inlärningsstrategier än kooperativt lärande vilket understryker att framtida undervisning bör integrera olika strategier så att eleverna själva kan välja. Denna insikt kan vägleda lärare i sin språkundervisning och skapa en individanpassad och effektiv glosinlärning.

Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlärningsstrategier vidandraspråksinlärning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades påenkäter i pappersform vilka delades ut till eleverna. Enkäterna syftade till att även tareda på om faktorer som utbildning, antal språk och motivation påverkar valet avordinlärningsstrategier för inlärningen av svenska språket. Resultaten visade att utbildningsnivån bland vuxna inlärare inte är betydelsefull föranvändning av ordinlärningsstrategier. Däremot tyder enkäternas svar på attmotivationen och antalet språk som respondenterna talar, förutom modersmålet ochsvenska, är avgörande för valet av ordinlärningsstrategier.

This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.