<p>Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.</p>

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik. Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and Umeå in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it. They should alsoprovide activities that shows more of the swedish society for those whomight come from another cultural environment, and this should be availableon their on language. / Program: Bibliotekarie

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat. Kommande resultat som framförs i studien är: Utanförskap är inte vanligt förekommande bland elever i fritidshem, däremot är det många elever som frivilligt väljer att vara ensamma. Deliberativ demokrati är ett okänt begrepp bland fritidspedagoger men anses ändå vara centralt i deras dagliga arbete till viss del genom att elever får lov att samtala och diskutera om både aktiviteter, utvärdering samt kring personliga händelser. Både fritidspedagoger och resultatet ifrån observationer, tyder att det är möjligt att eleverna blir mer delaktiga i gemenskapen och verksamheten genom att inneha ett deliberativ demokratiskt synsätt i fritishemverksamheten.

Public libraries in Sweden shall include all visitors in the library activities. When studying public libraries in small to medium sized municipalities and the accessibility they provide in terms of both physical and technical aids, it is not always clear if and how this inclusion is achieved.The purpose of this thesis is to investigate if and to what extent Swedish public libraries fulfill their ambition to abide by the legislation regarding the inclusion of library visitors with special needs, first and foremost with focus on elderly patrons with various disabilities.The method of the study is quantitative and the empiric results were collected through an online survey. The survey questionnaire was sent to respondents in administrative positions at the public libraries of thirty-four municipalities located in the proximity of Sweden’s three largest cities.The theoretical framework used to investigate how the public libraries work to include elderly patrons with disabilities is the four-space model developed by Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen. The results show that Swedish public libraries largely abide by the legislation in the matter of inclusion, that they have implemented ways of including all their patrons in their everyday work and that they generally succeed in communicating with their elderly patrons with disabilities.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra några verksamma pedagogers syn på barns utanförskap i förskolan samt deras förebyggande arbete för att förhindra utanförskap i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning, där totalt 13 förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger medverkade. Resultat visar en samstämmighet bland pedagoger i synen på utanförskap samt flerdimensionell syn på förebyggande arbete. Svaren i undersökningen korrelerar med forskning inom barns utanförskap. Vi utgår från Vygotskijs teorier som kan visa på relationer mellan människor och hur relationer kan forma en individ genom sociala samspel. Juul och Jensen har också en teori om huruvida pedagogers relationskompetens kan ha betydelse i arbetet med barn. Meads teori kan visa på hur ett barn kan hamna i utanförskap och genom Bowlbys anknytningsteori försöker vi visa på hur barns tidiga relationer med vuxna kan påverka barnets framtida sociala samspel med andra barn. I vår studie kom vi fram till att pedagoger uppfattar ett barns utanförskap när ett barn står utanför gemenskapen och inte får vara med i leken. Pedagogernas svar på våra frågor i studien om vad som kan orsaka barns utanförskap inriktade sig särskilt på barns bristande sociala kompetens, problem med kommunikationen eller blyghet. / The survey´s aim is to identify the view on alienation in preschool and to identify methods to prevent alienation. The questionnaire survey is qualitative and answered of totally 13 preschool educators. The result in the survey shows that there is harmony in the view of alienation and multidimensional view on avoidance efforts. These views agree well with scientific research of children alienation. Keywords: alienation, preschool, companionship, fellowship.

The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants&apos; perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals.The purpose of this thesis is to research public librarians view ofthe public library as a meeting place and how it may contribute tofacilitate social integration. To study this we have asked thefollowing research questions: How do public librarians work withthe public library as a meeting place? And how do they contributeconditions for “soft inclusion”?The method we have used for this study is semi-structuredinterviews. Seven public librarians from the Gothenburg areawere interviewed and the empirical material was analyzed usingqualitative content analysis.As a theoretical foundation we have used Dorte Skot-Hansensmodel of the public library as a third place and Mikael Stigendalstheory on social inclusion. Furthermore have we used research onthe public library as a meeting place and social integration as acomplement to the model and the theory.Conclusions from the material gathered is that public librarianssee the public library as a meeting place with potential tocontribute to integrating individuals and groups with one another.The librarians’ foremost method was to attract visitors withactivities aimed at certain target groups. According to thelibrarians the result of people meeting others different fromthemselves at the public library could lead to better understandingand tolerance between individuals. / Program: Bibliotekarie

The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

Aim The study aims to investigate how physical literacy is linked to social exclusion or inclusion. More specifically, the aim is to examine the importance of pupils' physical literacy in primary and middle school during physical education, recess and after school activities. ● What conditions are given to students to develop physical literacy that contributes to participation in play and counteracts exclusion. ● What are the possible connections between lack of physical literacy and social exclusion? Method This study uses a qualitative research method that consists of semi-structured interviews with school employees and physical education (PE) teachers. As a complement to the interviews, ethnographic inspired observations have been conducted on the school. The school that has been researched in the study is in a larger city in the middle of Sweden and is a primary and secondary school. Results The results of the studies show that teachers in physical education devote a lot of time to developing physical literacy. Furthermore, the importance of adapting the lesson content to create a safe environment based on the needs of different individuals is emphasized. The presence of school employees during recess and after school activities is a contributing factor to creating an included environment in games and activities. The primary results indicate that physical literacy affects the students' role in various games and during PE lessons. However, there are no clear indications that this creates exclusion. Conclusions The study shows that there is no clear connection between lack of physical literacy and exclusions. However, it seems that physical literacy opens possibilities to participate in a broader variety of games and activities as students do not have to opt out of activities with too high demands on physical literacy. / Syfte och frågeställning Studien syfte var att undersöka hur den allsidiga rörelseförmågan kopplas till ett socialt utanförskap eller innanförskap. Mer specifikt var syftet att undersöka vikten av elevers allsidiga rörelseförmågor i låg-och mellanstadieålder genom ämnet idrott och hälsa, raster och fritidshem.  ● Vilka förutsättningar ges elever för att utveckla allsidig rörelseförmåga som bidrar till deltagande i lek och motverkar utanförskap? ● Vilka eventuella samband finns mellan bristande allsidig rörelseförmåga och socialt utanförskap? Metod Denna studie utgår från en kvalitativ ansats som består av semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och idrott- och hälsalärare. Som ett komplement till intervjuerna har även etnografiskt inspirerade observationer genomförts på skolans elever och personal. Den undersökta skolan är belägen i en storstad i mellan-Sverige och är en låg-och mellanstadieskola. Resultat Resultatet i studien visar att lärarna i idrott och hälsa avsätter mycket tid för att utveckla allsidig rörelseförmåga. Vidare poängteras vikten av att anpassa lektionsinnehållet för att skapa en trygg miljö utifrån olika individers behov. Fritidspedagogers närvaro under raster och fritidshem är en bidragande faktor till att skapa en inkludernade miljö i lekar och aktivter. De primära resultaten indikerar att allsidig rörelseförmåga påverkar elevernas roll i olika lekar och under idrott- och hälsalektionerna. Det finns dock inga tydliga indikationer på att detta skapar ett utanförskap.  Slutsats Studien visar att det inte finns något tydligt samband mellan bristande allsidig rörelseförmåga och utanförskap. God allsidig rörelseförmåga öppnar dock upp möjligheter att delta i ett bredare utbud av lekar och aktiviteter då elever inte behöver välja bort aktiviteter med för höga krav på rörelseförmåga