Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

The break is an important element in educational activities. Previous research shows that the free form of the break gives much more leeway for students to act independently but that it is sometimes at the expense of some students. The purpose of this study is to further investigate how one works within the recreational home to counter social exclusion and exclusion among students at the break. The study has an emphasis on data collected from interviews. These have been conducted with professionals working in the leisure home. Results are reported in four themes identified in the processing of collected empirical data. The study concludes that staff attach great importance to norms. Regarding the work towards creating exclusion, much of their work during the break refers to being an active part of the students' play. This is to be able to communicate inclusive norms and create a common sense among the students. / Rasten är ett viktigt element inom pedagogiska verksamheter. Tidigare forskning har betonat att rastens natur och den frihet som medföljer utgör en plattform för elever att ta till större handlingsutrymme som ibland kan resultera i att vissa elever blir socialt exkluderade. Det blir således ibland blir på bekostnad av de elever som hamnar utanför och socialt exkluderas från gemenskapen. Denna studie har som syfte att närmare undersöka hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever på rasten. Studien bygger på insamlade data från genomförda intervjuer med verksamma inom fritidshemmet. Resultat redovisas i fyra teman som identifierats vid bearbetning av insamlade empiri. Studien konkluderar att personalen fäster stor vikt vid normer. Beträffande arbetet mot att utanförskap skapas avser stor del av deras arbete under rasten till att vara en aktiv del i elevernas lek. Detta för att kunna förmedla inkluderande normer och skapa en samsyn bland eleverna.

Betweenship, or inbetweenness, is a complex state of mind. Numerous stories about it arecurrently being shared and more are piling up by the minute. Inbetweenness exist in all socialclasses all over the world.What is inbetweenness? Inbetweenness is a state of mind closely connected with theexperiences of children of immigrants, mixed races and transracial adoptees. What createdinbetweenness? Many scholars, like for example Tobias Hübinette, believe thatinbetweenness is a result of globalization. What inbetweeners all have in common is that theyidentify themselves as people of subculture, or people between cultures, because theyrepeatedly travel between different cultures and identities. In our research we found that thecommon aspiration and desire among inbetweeners is that their identities must not beexamined or questioned by other people, especially those who do not understandinbetweenness, and also that inbetweenness is the result of different power structures in thesociety.Patrik Bolling Ferell, co-founder of the Swedish foundation The Inbetweenship(Mellanförskapet), has said that “It’s on the airplane between my two home countries I feelhome at most.” These inbetween individuals already struggle with identity issues. Most ofthem don’t even know what (or where) to call “home”. What is interesting about the noun“home” is that it has multiple meanings, such as a shelter that is a person’s residence, and aplace where domestic affections are centered. The meaning is controversial, which is why thequote by Ferell is so fitting.Descendants of foreigners and inbetweeners all over the world claim that they arecurrently not treated with equality nor the respect that they deserve, which is the main reasonwhy we decided to write this bachelor essay about this subject.This essay focuses on collecting and analyzing research data from a number of individualsfrom different chosen cities who also answered a few questions in an inquiry about theinbetweenness situation in Sweden. To analyze this research data we decided to use thecritical discourse analysis theory by Norman Fairclough to study the bond between powerstructures and inbetweenness in Swedish society. We also question why the Swedish schoolsystem, its principals and teachers insist on not incorporating this subject when there clearlyis enough room for it in the curriculum and syllabus, according to our study. At the end of ourstudy, we give advice on how teachers can educate Swedish upper secondary school students about inbetweenness as a part of religious studies.Inbetweenness research indicated that there are great flaws in religious studies in Sweden.Results showed that there are no, or very few educational lessons about inbetweenness,multicultural, alienation and reconciliation education.This study, researched and written with brand new data about the subject, concludes thatthe majority of our survey participants have never even heard the word inbetweenness or anyof its variants, while the majority have experienced or continue to experience it. Results fromthe survey also show us that the participants also feel that the Swedish school system musttake its responsibility to its students and educate them better about this subject, as manyparticipants would have felt better and safer with their identities knowing that they are notalone in the world, and that what they are feeling is completely normal. Participants in thesurvey also answered that they would probably have gotten better grades if teachers andschoolmates understood what they have been going through.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.