Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ”Intrinsic Motivation Inventory” och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige. Mätinstrument som användes bestod av en svensk översättning av den engelska versionen ”Intrinsic Motivation Inventory” (McAuley, Duncan & Tammen, 1989). Resultat från frågeställning 1 visar att den svenska översättningen av den engelska versionen (IMI) skiljer sig åt i giltigheten att mäta inre motivation, främst i Cronbach’s alfa. Den engelska versionen hade ett totalt Cronbach’s alfa på a=0,85 medan den svenska översättningen av instrumentet uppkom till ett totalt Cronbach’s alfa a=0,886. Resultat från frågeställning 2 visar att översättningen av kontexten basketboll till idrottslektioner ger olika samvariationer mellan underliggande dimensioner. Utmärkande skillnader är samvariationer mellan upplevd förmåga och utmaning/spänning, r=0,232, p<0,01 och mellan utmaning/spänning och ansträngning, r=0,160, p<0,05. Slutsatsen är bland annat, att den svenska översättningen av mätinstrumentet (IMI) kan med fördel användas som verktyg av nuvarande som blivande idrottslärare, för undersökning av underliggande aspekter av elevers inre motivation på idrottslektioner.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar. Studien kan dock inte betraktas som allmängiltig då den endast utförts i liten skala. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån den neurodidaktiska forskningen. Studien visar att det finns samband mellan PBL, parkour och neurodidaktik som kan vara användbara för att skapa ett lustfyllt lärande. Sambanden har resulterat i ett antal användbara nyckelbegrepp: kreativitet, problemlösning, social interaktion, inre motivation och emotion. Samtliga begrepp kan nyttjas i undersvisningen för att bidra till en utvecklande och positiv lärandemiljö. / Impending thesis aims to examine how a joyful learning in physical education can be created in school. In the beginning of our research, we wanted to highlight a problem, as we believe that today's physical education is designed for a controlled teaching model. Our research question is: What pedagogical link exsists between PBL and parkour that contribute to a joyful learning and can be useful in the school's physical education? The study consists of qualitative observations and interviews with parkour practitioners and teachers with experience of PBL. Our study is reliable since we have taken into account the ethical aspects while informants have given us similar answers. The studie can not be regarded as generally applicable as it is only done on a small scale. The result of the collected empirical data was analyzed and discussed based on neuro-didactic research. This study shows that there is a correlation between PBL, parkour and neuro-didactics that can be useful for creating a joyful learning. The relationship has resulted in a number of useful key concepts: creativity, problem solving, social interaction, intrinsic motivation, and emotion. Our study illustrates that these key concepts can be usfull in teaching to achive a stimulating and positive learning environment.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod. För att få ett elevperspektiv genomförde vi fokusgrupper, vi gjorde en uppdelning baserat på kön för att även studera motivation ur ett genusperspektiv. Vi valde även att studera hur nyckelbegreppen; historiemedvetande och historiebruk kan bidra till att öka elevers förståelse och motivation för historieämnet. Vi såg samband mellan att öka elevernas inflytande över sina studier, exempelvis genom förståelse för begreppen ovan, och utvecklandet av en inre motivation. I slutskedet av vår studie utvecklade vi tre undervisningsmetoder för att öka elevers inre motivation. De metoder vi utvecklade är; kontrafaktisk undervisning, medieanalys samt drama i undervisning. Vi som har skrivit arbetet har båda producerat samma mängd innehåll, i vissa fall har vi delat upp arbetet, men även då har allt skrivits i samråd med varandra. Då vi båda har varit delaktiga i arbetets alla delar, tar vi ett gemensamt ansvar för alla moment i vår studie. Malmö 2013, Emelie Andersson & Malin Karlström

Uppsatsen uppmärksammar den nedåtgående trenden av antal revisorer och undersöker revisionsmedarbetares arbetsmiljö med en kvalitativ arbetsmetod. Det har genomförts en semistrukturerad intervju med en etablerad branschexpert samt sju med unga medarbetare inom branschen i form av assistenter. Det har även genomförts två semistrukturerade intervjuer med två delägaren på två mindre byråer. Valet är motiverat då uppsatsen inte syftar till ett representativt resultat utan ett resultat som skildrar enskilda personers upplevelser av deras arbetsmiljö. Uppsatsen har utgått från arbetspsykologiska teorier och motivationsteorier samt dess inneboende förklarande faktorer som grund för undersökning. Detta gör uppsatsen till en deduktiv ansats. Arbetsrelaterade förändringar styrs av inre motivationsfaktorer som är individens inneboende intresse för ett yrke. Det styrs även av yttre motivationsfaktorer som belöningar i form av både finansiella belöningar och icke-finansiella belöningar. Motivationen hos en medarbetare har förklarats på olika sätt av forskare och de flesta forskares teorier ger en bild av verkligheten på olika sätt. Majoriteten av uppsatsens respondenter var assistenter och det som är värdeskapande för dem är utveckling och lärande samt hög grad av trivsel framför lönen. Yrket har en karakteristisk utvecklingsgång och det är att assistenter blir seniora assistenter för att sedan bli auktoriserade revisorer och möjligen senare delägare. Det är även assistenter som ger stöd och till nya assistenter och att de anställs av revisorer vilket kan liknas vid ett kretslopp. Uppsatsen fann att alla åldersgrupper inte fanns representerade inom de olika byråerna. Personer inom åldersgruppen 31-45 år fanns inte på många av byråerna och denna åldersgrupp drivs dels av förmågan att styra dess egen karriär och att få uppleva arbetstillfredsställelse enligt Armstrong och Taylor (2014). Denna åldersgrupp låg även mellan generation X och generation Y, där generation X motiveras av de arbetsplatser de känner hög arbetstillfredsställelse och där de får stöd av sina arbetskollegor (Benson &amp; Brown 2011). Samtidigt är generation X en generation som är kreativ, självgående (Hansen &amp; Leuty, 2012) auktoritär och skeptisk (Glass, 2007). Generation Y motiveras av snabba karriärsutvecklingar (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Axelsson, 2015), karriärmöjligheter (Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011), låg grad stress (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010), tydliga mål, bra chefer, hög trivselnivå på arbetsplatsen (Ball et al., 2011) och en balans mellan arbete och fritid (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondenterna berättar att de kollegor de känner till och som har bytt arbete är på grund av en eller flera av de ovannämnda faktorerna. På de byråer respondenterna arbetar på har det inte skett stora pensionsavgångar men det är individer som är nära pension. Uppsatsen kom även fram till att framtiden för revisionsbolagen även kommer att ha en avgrening inom hållbarhetstjänster till kunder. Utöver det kom uppsatsen fram till att alla byråer möjligen inte satsar på långsiktiga medarbetaren samt att det inte är alla byråer som satsar på långsiktighet över lag. / This thesis draws attention to the downward trend of the number of auditors and investigates the work environment of audit staff with a qualitative working method. One semi-structured interview has been conducted with an established industry expert and seven with young employees, in terms of assistants, in the industry. There have also been two semi-structured interviews with two partners in two smaller auditing firms. The choice is motivated, as the thesis does not aim to examine a representative result, the thesis aims to examine result that depicts individuals' experiences of their working environment. The thesis is based on occupational psychological theories and motivational theories as well as its inherent explanatory factors as a basis for examination. This makes the essay a deductive approach. Work-related conversions are governed by internal motivational factors that are the individual's inherent interest in a profession. It is also governed by external motivational factors as rewards in terms of both financial rewards and non-financial rewards. The motivation of a co-worker has been explained in various ways by researchers, and theories of most researchers give a picture of reality in different ways. The majority of the respondents were assistants, and the value creation for them is development and learning as well as a high degree of well being in front of the salary. The profession has a characteristic development process, and it is that assistants become senior assistants and then become authorized auditors and possibly later partners. There are also assistants who provide support and assistance to new assistants. Auditors are also the ones who hire them. It could be likened to a cycle. The essay found that all age groups were not represented within the different auditing firms. People in the age group 31-45 years old were not found in many of the auditing firms, and this age group is driven by the ability to manage their own career and to experience job satisfaction according to Armstrong and Taylor (2014). This age group is also between generation X and generation Y, where generation X is motivated by the workplaces they feel high job satisfaction and where they receive support from their work colleagues (Benson &amp; Brown 2011). At the same time, generation X is a generation that is creative, self-propelled (Hansen &amp; Leuty, 2012) authoritarian and sceptical (Glass, 2007). Generation Y is motivated by rapid career development (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Axelsson, 2015), career opportunities (Terjesen, Vinnicombe &amp; Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011) (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010), clear goals, good managers, high level of well being at their working environment (Ball et al., 2011) and a balance between work and private life (Carcello &amp; Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondents utters that the colleagues they know of and who have left the auditing industry, have left the industry due to one or more of the above reasons. In the auditing firms the respondents work at, there have been no major retirements, but there are individuals who are close to retirement. It was also stated that the future of the audit companies will also have a side service of sustainability services to customers. In addition, the paper came up with the fact that not all agencies aim to have long-term employees and that not all agencies aim at long-time plans over all.

Den här studien har undersökt vad fyra elever i årskurs 3 och fem undervisande lärare i ämnet svenska anser påverkar elevers lust att läsa i svenskundervisningen. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av Aidan Chambers teori Läsandets cirkel och Kathleen McCormicks teori Generella och litterära repertoarer för att svara på studiens syfte. Enligt kursplanen för svenska ska eleverna utveckla ett intresse för läsning. Lärare står inför ett komplext uppdrag i att både lära eleverna att läsa, mäta deras kunskaper och samtidigt väcka deras intresse för läsning. Det har de senaste åren larmats i media att elevers läsförmåga och intresse sjunker år efter år vilket får negativa konsekvenser i samtliga ämnen. Arbetet synliggör att eleverna tycker om att läsa tyst i undervisningen men att det finns många faktorer som påverkar läslusten. Resultaten visar att lärare har svårt att skapa tid i undervisningen där eleverna enbart läser för nöjes skull. Det visar sig även att eleverna har svårt att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intresse och att de behöver mer stöd av vuxna i valet av litteratur. Resultaten visar även att elever kommer med olika förutsättningar till skolan, i synnerhet svårigheter med läsutvecklingen men även att de bär med sig synen på att litteratur är tråkigt vilket blir viktigt i skolan att motverka. De viktigaste implikationerna för att väcka läslust är tid till läsning, läsmiljön, vuxenstöd och valet av litteratur enligt fynden i den här studien.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.