Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

Detta ämne valdes eftersom det har upptäckts att matematik anses vara ett tråkigt ämne i skolan, som inte kan användas och anpassas till det vardagliga livet och anses därmed vara ett onödigt ämne (Jenner, 2004). Däremot enligt Skolverket i kommentarmaterial till kursplanen i matematik 2017, leder ämnet matematik till ett logiskt och nyanserat tänkande som kan hjälpa en att lösa olika problem i livet. Därför valde jag att fördjupa mig i att försöka hitta olika metoder som kan motivera elever till att lära sig matematik. Syftet med den här studien är att dels utreda elevernas motivation inom matematik påverkas av olika arbetsformer och studera olika metoder för att motivera elever till matematik i årskurs 7-9. För att uppfylla syftet med examensarbetet användes undersökningsmetoderna: enkätfrågor, observation samt intervju med några lärare. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkar elevernas motivation i skolan bland annat relationen mellan lärare och elev, lärarens tydliga strukturer, en lugnare miljö för att skapa trygghet hos elever samt varierande och stimulerande arbetsformer för att bedriva intressant och meningsfull undervisning. Slutsatsen är att läraren spelar en central roll när det gäller att uppmuntra och motivera sina elever. Detta innebär att varje elev med hjälp av sina lärare och ansvariga kan skapa sin egen metod för att i sin tur skapa en slags motivation för att lära sig.

The aim of this study is to get to know pupils’ views on motivation, intrinsic motivation , and who owns the right to speak with authority in the motivation discourse . Based on interviews of five upper secondary school pupils and three texts from the Swedish National Agency for Education based on research I have made an approach to discourse analysis . The interviews show that these pupils think of intrinsic motivation as something essential for being a student. Through the analysis I have received a view of how pupils are struggling to keep their intrinsic motivation to live up to the image of a good student, and to cope whith the schools and teatchers structure of time. The motivation of these pupils depends on how schools and teachers are organizing time, test outlays and group divisions. The pupils' understanding of what motivates matches relatively well with texts from the Swedish National Agency for Education, but in terms of who owns the right to speak with authority on the subject, it turns out to be the Swedish National Agency for Education, the researchers and authors who exercise power over discourse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kemilärarna kan motivera sina elever att lära sig ämnet och hur de kan bedriva undervisning i ämnet och hjälpa eleverna på högstadiet att bli mer motiverade, samt väcka elevernas intresse för ämnet. Samt vad den laborativa momenten betyder för elevers motivation, dessutom på vilket sätt påverkas elevernas motivation deras lärande. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Kalmar, där tre kemilärare och nio elever på högstadiet, på olika nivåer, intervjuades. Resultaten visade att lärarna använder tre olika sätt att motivera eleverna, det första är att motivera teorin med hjälp av laborativa inslag, det andra är att anknyta kemin till vardagsnära situationer, och det tredje är att motivera eleverna genom att berömma dem. Inre och yttre motivation har stor betydelse för elevernas lärande och det finns olika orsaker som påverkar elevernas motivation: lätt och roligt att lära sig, svårt att lära sig, social press, betyg och laborationsarbete. Studien visar också ett positivt samband mellan motivation och elevers studieresultat.

Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar anställdas motivation har diskuterats i tidigare studier. I samband med smittspridningen av Covid-19 behövde verksamheter anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och därmed införa distansarbete. Syftet med denna undersökning var att analysera hur den inre motivationen påverkas av distansarbetet i samband med Coronapandemin. Undersökningen har sin utgångspunkt i Self-Determination Theory och de tre variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Studien genomfördes kvalitativt där urvalsgruppen var revisorer. Resultatet visade sig ge en positiv effekt på autonomi och flexibilitet men en negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på upplevd kompetens och utveckling var till störst del negativ, men kunde upprätthållas till viss del för mer seniora roller. Individuella preferenser hade en avgörande roll för resultatet men sammantaget minskade inre motivation vid distansarbete.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

Elevers mindset har en stor roll i hur elever tar till sig ny kunskap och utvecklas i skolan. Detta är något som ställer till det för lärare och deras roll som utbildare. Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att elever har olika mindset och hur det kan ge sig till uttryck. Vidare är syftet att ta reda på om lärarna upplever att olika arbetsmetoder är effektiva för att utveckla elevers mindset. Undersökningen genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden intervju där 10 matematiklärare intervjuades. Den insamlade data analyserades med hjälp av self-determination theory, self-efficacy theory och målorienteringsteorin vilka alla är motivationsteorier. Resultatet visar att många lärare arbetar med de metoder som anses framgångsrika vilka är feedback eller återkoppling, grupparbete, EPA-modellen och autonomi, de försöker även ta hjälp av föräldrar vilket även det ses som en framgångsfaktor. Resultatet visar även att det är svår att nå de elever som inte tror att de kan och låser sig men att de eleverna med detta mindset, statiskt, inte är så många. Studien har öppnat ögonen för många lärare som har ökat sin förståelse för de eleverna med ett statiskt mindset och att de eleverna behöver ytterligare stöd. / The student mindset plays a major role in how students acquire new knowledge and develop in school. This is something that complicates things for teachers and their role as educators. The purpose of the study is to investigate whether teachers believe that students have different mindsets and how it can be expressed. Furthermore, the purpose is to find out if teachers feel that different working methods are effective in developing students' mindset. The survey was conducted using the qualitative method interview in which 10 mathematics teachers were interviewed. The data collected were analyzed using self-determination theory, self-efficacy theory and goal orientation theory which are all motivation theories. The result shows that many teachers work with the methods that are considered successful which are feedback, group work, the EPA model and autonomy. They also try to take help from parents which is also seen as a success factor. The result also shows that it is difficult to reach the students who do not think they can, but that the students with this mindset, statically, are not so many. The study has opened the eyes of many teachers who have increased their understanding of those students with a static mindset and that those students need additional support.

Autonomi har en betydande inverkan på vår inre motivation. När vi har en inremotivation är vi mer nöjda och tror att det vi gör är mer spännande. Vi känner oss merproduktiva och tar till oss information på ett djupgående sätt. Vi har också lättare atthantera problem och vi kan fortsätta att prestera på en hög nivå inför svårigheter. Vårinre motivation är mycket kraftfull, vilket gör att vi kan få oss i gång och hålla ossaktiva. Vår önskan och hängivenhet styrs av vår inre motivation.Syftet med denna forskning är att skapa en djupare förståelse för hur medarbetaredrivs av inre motivationsfaktorer. Mitt forskningsfokus kommer att vara inriktat påden autonoma motivationen, men för att skapa djupare förståelse hur denna typmotivation tar sig uttryck kommer det också att vara nödvändigt att studera motsatsen,det vill säga den kontrollerad motivation för att se kontrasterna i deras olikheter. Enkvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer genomfördes för attundersöka detta. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av Företag Kalmar AB ochdess två medarbetare och två chefer. Eftersom jag också en av medarbetare på dettaföretag kommer min uppfattning av det valda ämnet för forskning att inkluderas. Dettabetyder att jag genomförde en etnografisk studie för att ge en rättvisande bild avverkligheten för studien genom deltagande observationer. Materialet undersöktesdärefter med induktiv metodanalys baserad på Self Determination Theory.

Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Fysisk inaktivitet är ett välkänt globalt samhällsproblem då det är en av de största riskfaktorerna dödlighet. En stillasittande och fysiskt inaktiv livsstil ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (WHO, 2020). Genom att träna regelbundet kan man bland annat förstärka sin muskulära styrka, öka sin respiratoriska kapacitet och förbättra sin kardiovaskulära hälsa för att därmed bli fysiskt kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv (U.S. department of human services, 1998). För att vi ska kunna träna regelbundet och ge oss själva de fysiska förutsättningarna som behövs för att leva fysiskt aktiva livsstilar behöver vi vara motiverade till att träna regelbundet. För att vi ska vara motiverade till att träna behöver vi träna under förutsättningar som skapar och bibehåller motivationen till att vara fysiskt aktiva (Weinberg & Gould, 2014). Syftet med den här undersökningen var att jämföra motivation till fysisk aktivitet inom föreningsidrott med träningsformer utanför föreningsidrotten. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder för datainsamling. En kvantitativ enkätundersökning kring motivationsfaktorer med utgångspunkt i variabler från enkätinstrumentet Mpam-r och Self determination theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000). En kvalitativ intervjuundersökning kring motivationsfaktorer och målsättningsinriktning med utgångspunkt i både SDT och Achievement goal theory (AGT) (Duda & Hall, 2001). Resultatet från undersökningen visar att föreningsidrottarna motiveras mer av faktorer kopplat till SDT och en inre motivation jämfört med icke-föreningsidrottarna som motiveras mer utifrån utseende-faktorn och en yttre motivation. Föreningsidrotten är den träningsmiljö som skapar bäst förutsättningar för uppgiftsinriktade målsättningar medan träningsformer utanför föreningsidrotten tenderar att bidra till resultatinriktade målsättningar. Undersökningsgruppen som utifrån deltagarnas uppskattningar skapar och bidrar till att ha den mest långsiktigt hållbara motivationen till fysisk aktivitet är icke-föreningsidrottarna.