Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse föräldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi valt att genomföra intervjuer med föräldrar. Resultatet talade för att de flesta föräldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns två faktorer som behöver utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet föräldrarna vill se gällde speciellt introduktionens längd. Våra slutsatser av det resultat vi fått fram är att förskolorna skulle behöva utveckla ett informationsmaterial de ger ut inför introduktionen, samt föra en dialog med föräldrarna kring deras förväntningar och önskemål inför barnets förskoleintroduktion.

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Det är pedagogerna som basen för barnets trygghet. Resultat pekar på att barm har från ettårsåldern att samverka och att de öppna för nya relationer. Förskolepersonalen erkänner betydelse av förälderns roll under inskolningen. Det framkommer många tankar hos pedagogerna kring hur relation ska utvecklas till barnen och föräldrarna, hur de ska erövra deras tillit.

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

Syftet med denna jämförande studie är att utveckla kunskap om vårdnadshavares erfarenheter rörande delaktighet och inflytande vid inskolning. Genom att använda en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät, kunde vårdnadshavares upplevelse av inskolningsprocessen samt val av inskolningsmetoder utmätas. Enkäten var tillgänglig i sju dagar via ett internetforum, där slutligen 83 stycken vårdnadshavare anförtrodde sina erfarenheter genom enkäten. För att hitta strukturer, kategorisera och utmäta data användes analysprogrammet SPSS, där variabler för variabler kunde brytas ner och skärskådas. Harry Shiers (2001) modell för delaktighet och inflytande i form av en delaktighetstrappa användes som ett verktyg för att analysera resultatet. I resultatet framgick det att vårdnadshavare som hade deltagit i en föräldraaktiv inskolning, ansåg sig ha större möjlighet till delaktighet och inflytande, än de vårdnadshavare som hade deltagit i en traditionell inskolning. Dock skiljde sig inte resultatet nämnvärt mellan de båda inskolningsmetoderna, då  89,7 % av vårdnadshavarna i den traditionella metoden upplevde att de delvis hade fått eller hade fått vara delaktiga under inskolningen i jämförelse med 97,7 % i den föräldraaktiva. Vidare klargjordes kommunikation/information, delaktighet samt trygghet som viktiga aspekter under inskolningsprocessen. Partnerskapsprincipen, isärhållandets princip samt tidigare forskning inom området användes för att kunna diskutera, resonera och dra slutsatser om resultatet och dess tabeller.

Abstrakt Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare resonerar kring olika inskolningsmodeller och hur de på bästa möjliga sätt jobbar för att bidra samt främja till en trygg inskolning för alla barn i samhället. Även för de barn som är nyanlända eller som är flerspråkiga och som har en mångkulturell bakgrund. Studien grundar sig i kvalitativa studier där man intervjuat förskollärare från två olika förskolor för att undersöka vad som bidrar till en trygg inskolning utifrån pedagogers perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien har man fått reda på att inskolning är en komplex process. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att en inskolning ska bli trygg och för att små barn ska kunna skapa anknytningsrelationer på förskolan. Tidigare foskning visar också hur en inskolning påverkar barnen och dess framtid och hur språk och kommunikation kan bidra till en trygg inskolning.  Resultaten av studien visar att inskolning är individuellt och att inskolning ska anpassas individuellt för varje barn. Att bygga upp anknytningsrelationer tar längre tid och det krävs ett samarbete mellan förskola och hem för att en inskolning på bästa möjliga sätt ska bli så trygg så möjligt. Resultaten visar också att miljön och dess utformning kan ha stor betydelse för hur barn gess ,öjlighet att känna trygghet. Även ett nära samarbete mellan förskola och hem ses som en central del för att man ska få en lyckad inskolning.

When children start preschool, it can be a big change for the whole family and for many children the first big separation in life. The first meeting of preschool takes place through introduction. In Sweden today, there are mainly two models of introduction that are being practiced - traditional introduction and parental-active introduction. Child introduction to preschool is an underdeveloped area where the views today differ among educators and researchers and a medial debate is ongoing about the pros and cons of the models. The purpose of the study was to investigate how educators perceive the different schooling models. The survey has been conducted using qualitative interviews of five educators working at different preschools. The analysis focused on the perceptions of the educators about the different education models, how they relate to them, and what the educators consider to be the most important aspect of in-school education. The result shows that the choice of education model and performance looks different at preschools. My interpretation is that the choice of education model is not based on research but on the educators' experience of the different models and that the goal of education is to be based on each child and family in order to be able to personalize the education as far as possible in the business. The study contributes to a broader understanding of how the education models are practiced in different activities, as well as the educators' perception and experience about these.

InledningStudien behandlar begreppet anknytning i relation till förskollärares uppdrag ochförhållningssätt. Arbetet handlar om varför barn behöver en trygg anknytning och hur denpåverkar vistelsen på förskolan. Relevant forskning i ämnet behandlas och anknytningsteorisätts i relation till syftet och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka och få en större förståelse kring förskollärarensförhållningssätt samt se hur de arbetar med att ge en trygg anknytning för barnen påförskolan.MetodStudien har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Materialet somsamlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Resultatet avmaterialet redovisades med hjälp av citat ur intervjuerna.ResultatDet visade sig i resultatet att förskollärare idag samtalar, reflekterar och arbetar medanknytningen i verksamheten. Förskollärarens personlighetsdrag som empati, kroppsspråkoch inkännande var något som utmärkte sig som viktiga egenskaper i resultatet. Det framkomäven att anknytningen är en viktig del i inskolningen samt att anknytning och föräldrakontaktär tätt sammankopplat.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare och föräldrar uppfattar betydelsen av inskolning när barnen börjar i förskolan. En ambition med studien är att erhålla kunskap om hur förskollärare arbetar med barns inskolning, om de använder någon specifik metod och i så fall varför och att erhålla kunskap om föräldrars uppfattningar och erfarenheter av inskolningen. Som metod har två enkäter, en föräldraenkät och en förskollärarenkät, använts samt intervjuer med föräldrar och förskollärare utförts. Enkäter och intervjuer analyseras och diskuteras utifrån anknytningsperspektiv, samspels- och didaktiskt perspektiv. Deltagande är föräldrar med förskolebarn från olika förskolor och förskollärare som arbetar vid olika förskolor. Det här arbetet begränsar undersökningen till förskollärare och föräldrar som har barn i förskolan, och utesluter förskoleklassen som också gör inskolningar. I den här studien har det framkommit att barnets trygghet är det viktigaste att tänka på under inskolningen, både för barnens och föräldarnas skull. Föräldrar och förskollärare är eniga om att inskolningen är viktig för barnet för att skapa en trygg relation och knyta an till en annan vuxen än sin förälder. Resultatet visar att föräldrar och förskollärare har ett gemensamt mål och detta är att ge barnet trygghet i deras samspel med andra vuxna och andra barn in förskolan. Det har också kommit fram i resultatet att förskollärarna överväger att om barnet behöver mycket föräldrakontakt ska den långa, ibland blandat med den föräldraaktiva, inskolningsmetoden användas och föräldrarna är aktiva. Om barnet klarar sig själv mycket kan den korta inskolningsmetoden användas.

När barn skolas in på förskolan bryts relationen mellan barnet och de personer som är viktigast i deras liv – de som de under sina första år fått anknytning till. Nu är det dags att barnet får lära sig att lita på och känna trygghet med andra – pedagogerna på förskolan. Vilken inskolningsmetod som anses som mest lämplig att använda motiveras säkert med att det är ”bäst för barnen” men att synen på hur brytningen från föräldern sker för att ersättas av annan anknytningsperson är olika. Utifrån begreppen trygg bas, anknytningsperson och separation från John Bowlbys anknytningsteori samt från tidigare forskning inom området har jag analyserat och jämfört fyra förskollärares uppfattningar om anknytning och separation i samband med inskolning på förskolan och deras egen roll i denna. Resultatet visar att förskollärarnas svar skiljer sig när det gäller vilken inskolningsmetod de valt, men samtidigt är samtliga förskollärare nöjda med sina inskolningsmetoder. Endast en förskollärare nämner vikten av ansvarspedagog och anknytning under inskolningen då hon ansåg att det underlättar för barnet. En annan menade att nackdelen med ansvarspedagog var att barnet kunde bli för hårt anknutna till en pedagog samt att det inte ger barnet en sann bild av verksamheten. Trots olika inskolningsmetoder visade resultaten ändå flera lika uppfattningar hos förskollärarna. Alla förskollärarna ansåg att syftet med inskolningen var att barnet skulle bli tryggt men samtidigt var alla fyra överens om att det är minst lika viktigt att få föräldern trygg. Hur förskollärarens såg på sin roll i separationsprocessen och som kompletterande anknytningsperson var också lika men de hade olika syn på förälderns roll. Det Bowlby nämner som Trygg bas är det bara en förskollärare som nämner. Istället menar de andra att föräldern ska vara aktiv tillsammans med barnet under inskolningen.

Syfte med studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv synliggöra deras möjlighet till inflytande på förskolan. Specifikt fokus riktas på inskolning. Genom enkäter gjorda i två förskolor och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att föräldrarna har möjlighet till inflytande till en viss del t.ex. vad det gäller tider. De inskolningsmetoder som förekommer i förskolorna där enkäten gjordes är förutbestämda av pedagoger och är traditionell och föräldraaktiv inskolningsmetod.  Det föräldrarna i enkäten inte kunde ha inflytande över var val av inskolningsmetod och pedagogernas arbetssätt.För att inflytande ska kunna vara möjligt är det betydelsefullt att information, deltagande, påverkan, samråd och beslutsfattande tas hänsyn till. Alla fem begrepp är viktiga och beroende av varandra för att inflytande ska kunna ske.