Producenten Kevin Parker har onekligen fått igenkänning för sitt trumsound. Som huvudsaklig låtskrivare och producent i rockbandet Tame Impala har han skapat sig ett ”signature sound”. Eftersom många gillar hur Parkers trummor låter har det förts långa diskussioner angående produktionsprocessen. Uppsatsen ämnade att ta reda på hur Parkers produktion sett ut och vilka ljudliga artefakter det är som utgör hans sound. Resultatet visar på en väldigt nedskalad inspelning. Ofta med ett enkelt vintage-trumkit och tre till fyra mikrofoner, dämpade skinn samt en hel del kompression och distorsion. Soundet kan beskrivas som väldigt energiskt, mycket tack vare just hård kompression och distorsion. Parkers sound känns igen även utanför Tame Impala. Trummorna upplevs i många fall som mycket mer än bara ett rytminstrument. Uppsatsen förklarar hur okonventionella produktionsprocesser kan ge upphov till originella ljudliga karaktärer, vilket i slutändan kan anses en positiv konsekvens.

Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.

Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

Mitt examensarbete handlar om övningsprovspelningar. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur mitt spel påverkas under en provspelningssituation då jag blir nervös. Jag har i mitt arbete genomfört fem olika övningsprovspelningar och fått kritik och kommentarer från en jury bestående av hornklassen på Kungliga Musikhögskolan. Vid varje tillfälle har jag spelat fem olika orkesterutdrag. Under tiden mellan varje övningsprovspelning har jag läst igenom kritiken och försökt förbättra mitt spel till nästa övningsprovspelning. Jag har på förhand kommit överens med juryn om att begränsa kritiken till att handla om vanliga musikaliska aspekter som rytm, tempo, klang, dynamik, artikulation, intonation och karaktär. Därefter har jag jämfört all kritik som jag har fått och sett vilken kritik som har varit återkommande vid varje övningsprovspelning, trots att jag har försökt förbättra mitt resultat mellan tillfällena. Efter att ha analyserat kritiken kan jag dra slutsatsen att de flesta aspekter i mitt spel försämras i pressade provspelningssituationer då jag blir nervös. Mitt resultat och mina slutsatser kommer att vara till hjälp för mig inför framtida provspelningar och konserter. / <p>Mikael Larsson och Joel Jaakkola genomförde en gemensam examenskonsert i Nathan Milstein-salen den 24 maj 2021 19:00. Konsertprogram: Canto Serioso, Carl Nielsen (Mikael Larsson) 2 Stücke, Op. 28: No. 1. Lied, Leone Sinigaglia (Mikael Larsson) Horn Sonata in F Major, Op. 17., Ludwig van Beethoven (Joel Jaakkola) Thema und Variationen, Op. 13, Franz Strauss (Mikael Larsson) Horn Concerto in A Major, Op. 28, Kurt Atterberg (Joel Jaakkola) Blåskvintett, Op. 43, Carl Nielsen (Mikael Larsson) Medverkande musiker: Mikael Larsson, Joel Jaakkola, valthorn, Johan Ullen, piano, Kajsa Nilsson, flöjt, My Svenman, oboe och engelskt horn, Maria Victoria Fernandez Caballero, klarinett, Ciaran Hayes, fagott.</p>

I det övergripande syftet att uppnå kunskap om inspelning av akustiska trummor ur ett konstnärligt perspektiv har empiriska experiment och inspelningar genomförts i tre olika delstudier. Den första delstudien fokuserar på hur rumsakustik kan ha betydelse vid inspelning av trummor. I denna delstudie prövas särskilt hur akustikreglering kan påverkainspelningens ljudande karaktär och dess användbarhet vid senare mix. I den andra delstudien undersöks hur trumstämning kan påverka trumljudets karaktär och hur stämning kan användas som ett verktyg för att påverka trumsetets harmoniska samklang. Den tredje delstudienundersöker hur placering av mikrofoner kan användas för vidare sound-utveckling och problemlösning. Reflektioner över det konstnärliga material som spelats in informerat av delstudiernas resultat presenteras. Utöver detta har sex personer med professionell erfarenhet av trumljud intervjuats. Insikter från dessa samtal, samt lärdomar från två månader som praktikant på Studio 33, är vävda genom texten.  Undersökningen utgår från att ett musikaliskt framförande i sig är klart överordnat de aspekter som prövats i denna studie. Resultatet av undersökningen visar att den därefter viktigaste faktorn för att uppnå ett bra trumljud är rummet där inspelningen sker. Därefter är stämning viktigast – placering av mikrofoner är klart mindre viktigt om resterande parametrar är väljusterade. Kunskap om detta kan bidra till vidare hantverksutveckling genom att utövare fokuserar på de mest relevanta aspekterna vid truminspelning.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur ljudinspelning kan användas som ett verktyg för lärande i sångundervisning på ett estetiskt program på gymnasiet. Syftet har lett fram till tre frågeställningar: “Hur kan musiklärare använda ljudinspelning som ett verktyg för lärande i sångundervisning på gymnasiet?”, “Hur upplever sångelever, på ett estetiskt program i gymnasiet, ljudinspelning under sångundervisning?” och “Vilka verktyg kan sångelever på ett estetiskt program på gymnasiet använda för att äga sitt eget lärande med hjälp av sånginspelning?”. Resultatet visar att ljudinspelning kan användas som ett medierande verktyg för lärande genom övningar och att det lärande som sker rör aspekter kring bland annat ljudinspelning, analys, lyssnande, sångteknik, uttryck och musicerande med hjälp av gehör. Deltagarna i studien upplever att ljudinspelning under sångundervisning är roligt och lärorikt samt bidrar med att på ett tydligt sätt kunna synliggöra problemområden i en sångprestation. Eleverna upplever att det är pinsamt eller helt neutralt att lyssna på sin inspelade sång.

Som musikproducent har jag insett vikten av att göra medvetna val i skapandeprocessen och hur det ofta berikar det slutgiltiga resultatet. I mitt arbete har jag utforskat just detta under inspelningen och produktionen av mitt band Ebb &amp; Flods debutalbum. Under processen har jag analyserat mitt eget beslutsfattande, våran dynamik som grupp, när det uppstår diskussioner och hur vi förhåller oss till varandras åsikter. Jag har också vägt in eventuella utomstående faktorer som på ett eller annat sätt påverkat resultatet. Detta med syfte att få en djupare förståelse för konstnärligt beslutsfattande. Jag beskriver jag ett antal inspelningstillfällen och reflekterar över den konstnärliga processen. En insikt jag lyfter i diskussionsavsnittet är hur jag upplever att det är väsentligt att som producent vara ärlig mot mig själv i mitt beslutsfattande. Alla tecken på tvivel och tvekan är en indikation på att något inte står rätt till och bör redas ut. Jag reflekterar även över vikten i att planera och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna göra medvetna och meningsfulla val.

Bluegrass är en energi- och glädjerik genre som kräver mycket samspel och kommunikation mellan alla musicerande. Detta gör det svårt att fånga genren bra under organiserade inspelningsförhållanden utan att tappa själen i musiken. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur olika inspelningssätt, såväl tekniska som miljömässiga, påverkar musiker, instrument, ljud och känsla. Tre olika inspelningar har genomförts, en utomhusinspelning, en inspelning i studiomiljö samt en inspelning under en livekonsert. En mix mellan utomhus- och studioinspelningen skulle med facit i hand varit det allra bästa. Inspelningstekniken och miljön behöver anpassas efter den ensemble som ska spelas in. Allt beror på i vilket sammanhang musikerna känner sig avslappnade och trivs bäst. Det viktigaste som inspelningstekniker och producent är att skapa rätt förutsättningar för musikerna och att inspelningstekniken anpassas efter det sammanhanget. / <p>En inspelning från varje tillfälle medföljer, totalt tre inspelningar.</p><p>Den första är låten "Ill Fly Away" från utomhusinspelningen.</p><p>Den andra låten är "Man of Constant Sorrow" från studioinspelningen.</p><p>Den tredje låten är "Will the Circle Be Unbroken" från livekonserten.</p><p>Videodokumentären och musikvideos från respektive tillfälle finns på www.rebeckaroberts.com</p>

Detta arbete behandlar ämnet trumsound i en studiomiljö och hur jag som trummis kan påverka soundet. Syftet med arbetet är att förstå och utveckla de olika faktorer som tillsammans skapar ett sound och berör bland annat speltekniska områden som timing och dynamik, materiella områden som val av instrument och dess konstruktion samt akustiska områden som mikrofonplacering och rumsakustik.  Efter att ha transkriberat och analyserat trumspelet på sex kända låtar spelade jag in mig själv i en studio där jag med hjälp av tidigare erfarenheter och nya idéer försökte återskapa trumspelet och trumsounden från dessa låtar så långt det bara var möjligt. Bifogat till arbetet finns transkriptioner samt två versioner på varje trumtagning där den ena är utan effekter och den andra är med effekter. Processen i studion dokumenterades i form av anteckningar och med en filmkamera som sedan tillsammans med det inspelade materialet blev underlag för min analys. Resultatet visar att ordentliga förberedelser och god kunskap om sitt instrument skapar förutsättningar för ett bra sound. Genom att välja instrument med passande ljudegenskaper samt ta tid till att stämma och micka upp trummorna noga krävs det mindre tid i efterediteringsarbetet. Eftersom uppfattningen av timing och dynamik är personlig så skapas också förutsättningar för unika sound genom musikerns sätt att tolka och spela musiken. / This study deals with the topic of drum sound in a studio environment and how I, as a drummer, can affect the sound. The purpose of the study is to understand and develop the various factors that together create a sound. The study involves technical areas such as timing and dynamics, material areas such as the choice of instruments and their design as well as the impact of microphone placement and the acoustics in a room. After transcribing and analyzing the drumming of six famous songs, I recorded myself in a studio and by way of previous experiences and new ideas I tried to recreate the drumming and the drum sound of these songs as far as possible. Attached to this study there are transcripts of the drums and two versions on each take where one is without effects and the other is with effects. The process in the studio was documented in the form of notes and a video camera which then became the basis for my analysis together with the recorded material. The result shows that accurate preparation and good knowledge of the instrument is a fundamental condition for a good sound. Choosing instruments with appropriate sound characteristics and taking time to tune and mic the drums makes the mixing phase shorter and easier. Because the perception of timing and dynamics is personal, the conditions for developing a unique sound are also created through the musician's way of interpreting and playing the music. / <p>Inspelningar finns att ladda ned som bilagor till det skriftliga arbetet.</p>

Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson på företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ågren som äger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbättra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hård och obehaglig akustik. För att komma fram till ett åtgärdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle påverkas för att ge ett så bra resultat som möjligt. Utvärderande undersökningar visade sedan att samtliga parametrar påverkats i rätt riktning, om än inte alla så mycket som beräknat. Åtgärderna gick i huvudsak ut på att tillföra absorption i mellanregister och diskant samt att diffusera ljudfältet så mycket som möjligt. De utvärderande mätningarna visar att lite mer absorption och diffusion i de låga frekvenserna kan behövas. / This project was carried out in collaboration with acoustics specialist Erling Nilsson at Ecophon in Hyllinge, Sweden. The job requester was music producer Magnus Ågren, owner of Flow Music Studios in Malmö. The task was to improve the acoustics in one of the rooms used for recording. Prior to the measures, the sound quality was rather poor with a harsh and unpleasant character. First, the way in which certain acoustic parameters should be affected was defined. Thereafter, measures were suggested with the target values in mind. Evaluating studies later showed that the parameters had been affected in the right direction, though not all of them as much as calculated. The main goal of the acoustic treatment was to add absorption in the middle and high frequencies, and to diffuse the sound waves as much as possible. Acoustic measurements also showed that the room might profit from a little more absorption and diffusion in the low frequencies.