Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har. Anledningarna till att eleverna inte vill vara med varierar, men i stora drag handlar det om att eleverna tycker att de traditionella föreningsidrotterna och tävlingsmomenten tar för stor plats. När det gäller förändringar så är det mest frekventa att eleverna vill vara mer delaktiga i att forma sin egen undervisning. De vill också se att de traditionella boll- och lagsporterna får stå tillbaka för fler alternativ i undervisningen. Om företrädarna för ämnet Idrott och hälsa i större utsträckning vill nå alla elever bör ämnet förändras. Kanske behöver ämnets popularitet sättas på spel och ämnets fokus flyttas längre bort från den traditionella föreningsidrotten än vad som idag är fallet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vuxna andraspråksinlärare hanterar svenskans omvända ordföljd eller inversion i påstående satser i skriftligt språk och att ta reda på hur de hanterar varierande placering av negationen i huvudsatser och bisatser. I undersökningen har tio skriftliga texter analyserats, samtliga skrivna av tio vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk 1. Undersökningen har både kvalitativa och kvantitativa inslag och utgår analysmässigt från ett lingvistiskt perspektiv samt från Pienemanns (1998) processbarhetsteori för andraspråksinlärning. Resultaten visar att majoriteten av inlärarna i en överväldigande majoritet av alla av icke-subjekt inledda påstående satser använder inversion målspråksenligt. Vad gäller placering av negationen klarar informanterna i hög grad av att göra detta målspråksenligt både i huvudsatser och bisatser, informanterna har dock svårigheter med placering av negationen i bisatser i hjälpverbskontext. I likhet med Bolanders (1987, 1988a, b, refererad i Philipsson, 2004) studie visar resultaten att informanterna behärskar negationen bättre i huvudsatser än bisatser.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen. Det är under en viss tidsperiod i livet som pressen från omgivningen på att ha barn är som starkast. Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen vara öppna för övertalningsförsök. Nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män har inte kunnat urskiljas efter analys av studiens intervjumaterial.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta. Frågeställning: • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna? • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna? Metod Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM. Resultat Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den. Slutsats Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

This scientific essay describes a story of my professional experience. I am a future leisure-time teacher who sketches an event that shows how a mother of a student turns up with a visible bruise around her eye upon handing over her child. This causes a strong concern in my body, and there I make a report of the event with the help of feeling of power and visible signs. This leads to the student moving from the place and changing the school. This story that is experienced by the reader is a situation of how the student lived with violence in close relationship.  The theoretical perspectives that reinforce this essay are: the obligation to report, interculturality, the preschool's democracy, culture, cross-cultural, practical knowledge and violence. The results show that, using the theoretical perspectives contained in this scientific essay, a free-time teacher can create understanding and build on new experiences about similar situations.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

This research study measures the impact of academic engagement and operational engagement, the strategies that are used by business schools for sustainability integration. The effectiveness of these strategies is studied through their impact on business students’ sustainability perception, their Corporate Social Responsibility (CSR) attitude, and their current behavior regarding sustainability. It is a quantitative study in which Independent sample t-test is used based on sample of 158 business students from Jonkoping International Business School and Gothenburg School of Business, Economics, and Law. Our findings suggest that the impact of sustainability integration strategies used by business schools is significantly different, that is to say that business school that is using operational engagement in addition to academic engagement is more effective than the business school that is using academic engagement only for sustainability integration. More specifically we found that business students’ sustainability perception, their Corporate Social Responsibility (CSR) attitude and their current behavior regarding sustainability is better in school using operational engagement as compared to the business school that is not using operational engagement. This implies that for sustainability integration it is important to provide practical demonstration and opportunities to business students in order to make them responsible future business leaders.

Sammanfattning  Introduktion; Det finns mätningar som visar att 58%, av äldre som bor på särskilt boende, ligger i riskzonen för att bli undernärda. Undersköterskor är en yrkesgrupp som möter äldre som inte vill äta och riskerar att drabbas av undernäring. Varför äldre inte vill äta kan bero på olika anledningar exempelvis vilken mat som serveras, hur och var den serveras. Nutrition är ett icke prioriterat område inom vård- och omsorg av äldre, däremot finns kunskap hos vårdpersonal om att undernäring påverkar kroppen negativt och ett gott nutritionsstatus bidrar till ökad hälsa. Syfte; Syftet med denna studie var att beskriva undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre på särskilt boende som inte vill äta. Metod; Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor och data analyserades utifrån en manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat; Det underliggande temat var ”Att vara lyhörd och känna tillit i att vårda äldre i deras hälsa och ohälsa.” Temat bestod av fyra kategorier som var Att vilja äta, Att inte vilja äta, Betydelse av omvårdnad och Utmaningar i arbetet. Slutsats; Det var vanligt förekommande att undersköterskor mötte äldre som inte ville äta. När sådan situation uppstod började undersköterskorna att utreda varför den äldre inte ville äta, därefter utfördes lämpliga åtgärder och insatser. Tillit mellan den äldre och undersköterskan skapade förutsättning för att goda omvårdnads-insatser kunde genomföras.