No description available.

I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs. / This bachelor thesis is a description of the syntactic distribution of a second negator, e, in two Swedish dialects. Previous research establishes the occurence of this e in clase-final position in non-standard dialects of Swedish, but does rarely provide in-depth analysis of e as a second negator. A background of previous research on a related phenomena in standard Swedish (inte... inte), research in swedish dialects and the linguistic field of negation and double negation is presented and used in the understanding of e. The data used is from a parallel corpus of Swedish dialects called ''Mormors katt'', the two dialects are Jarrsemål and Forsamål. This data is analyzed for syntactic patterns in the distribution on e, such as subordination, clause type, repeated subject etc. The most important finding is that e is very frequent in the data and that it is especially frequent in main clauses. Different theories on why this is and what function e has are put forward. Futher research on the distribution of e in even more dialects is required.

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av – och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning. Det kanske viktigaste resultatet som framkommit av denna undersökning är att attityden till informanternas egen dialekt, hälsingemålet, är förvånansvärt positiv, att många identifierar sig som dialekttalare samt att hälsingeungdomarna i större utsträckning är mer positiva till sin dialekt än vad de jämnåriga gotlänningarna är.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

No description available.

Swedish environmental law stipulates an extensive obligation to provide information to regulatory authorities. This obligation can also be combined with different penalties. This is concerning in cases where an individual has committed a crime. On one hand the refusal to provide information might result in penalties, on the other hand the individual risks self-incrimination. Thus, the obligation to provide information in Swedish environmental law raises a fundamental problem in procedural law, namely the contradiction between efficiency and procedural safeguards. A reasonable balance is required between the two interests. How this balance is to be made, however, is neither stated in law nor in the legal literature. The aim of this paper is therefore to analyse if the obligation to provide information in Swedish environmental law violates the right against self-incrimination. To achieve the purpose of the paper, the applicable law must initially be determined. The legal situation is described by mapping, systematizing, and interpreting relevant sources of law. These sources are mainly Swedish law, legislative history, case law and legal literature. The material is assigned a decreasing value in the order as just mentioned, where law is given the highest value. The analysis also includes some material that traditionally does not fall into any of the mentioned categories. This material is assigned a value after an assessment of its quality. Furthermore, the paper takes an internal comparative perspective since Swedish rules are compared with each other. The paper shows that the right against self-incrimination includes both a right to be silent and a right to be passive. Furthermore, the right only becomes relevant when someone is accused of a crime, as stated in article 6 of the European Convention on Human Rights. However, the paper reveals that it is possible for someone to be accused of a crime in Swedish environmental law, and thereby the right against self-incrimination is actualised. Moreover, it is concluded that the very existence of the environmental law's obligation to provide information does not conflict with the right against self-incrimination. However, there is a risk of violation in individual cases. At present, Swedish law does not allow authorities to combine an injunction with fines when it can be suspected that a crime has been committed. However, there is no legislation regarding the other penalties available to the authorities, even though these penalties can be equated with fines in many cases. In conclusion the paper indicates that the obligation to provide information in Swedish environmental law risks conflicting with the right against self-incrimination in individual cases. This is mainly the case when the obligation is combined with a penalty and there is a suspicion of crime.

Bakgrund: Vid genomgång av lagar och etiska riktlinjer som beskriver ramarna för en god vård uppstår betänkligheter kring att till papperslösa tillämpa en begränsad sådan. Personalen som arbetar inom primärvården i Region Skåne ska arbeta enligt stadgade lagar samt förhålla sig till de riktlinjer som tillhandahålls. Enhetscheferna är de som har en övergripande blick över verksamheten och ska leda utvecklingsarbete på vårdcentralen. Det tycks vara en stor utmaning och det saknas en bild av hur detta går till, specifikt avseende en god vård av papperslösa. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tillvägagångssätt på enhetsnivå inom primärvården för att erbjuda papperslösa en vård i enlighet med svenska lagar och etiska riktlinjer. Metod: Intervjustudie med sex enhetschefer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: De kategorier som framträdde relaterat till hur enhetscheferna uppfattar att Region Skånes riktlinjer och begreppet vård som inte kan anstå omsätts i praktiken var: kontaktväg, definition av patientgrupp, bedömning av vårdbehov och tolkning av vård som inte kan anstå. De utmaningar som enhetscheferna upplevde att de stod inför avseende implementering av riktlinjerna var: försvårande faktorer vid upprättande av kontaktväg, svårigheter att definiera patientgrupp, patientsäkerhet och praktiska problem vid administrering, svårighet att tolka vård som inte kan anstå, samsyn genom vårdkedjan, vårdpersonals värderingar, resurser versus människovärde, vårdpersonalens behov av kunskap och bristande information till patienten. Slutsats: Genomgående i resultatet sågs inkonsekvens genomsyra vården. Således kan en god vård till denna patientgrupp enligt nuvarande lagstiftning inte säkerställas. / Background: A review of the laws and guidelines describing the scope of quality of care create a disinclination towards limiting the care for undocumented immigrants. The staff within primary care in Region Skåne should work in accordance with laws and the proffered guidelines. The nurse managers have an overriding view of the unit and should lead the development work at the health centre. This appears to be a challenge and a depiction of how this is done is lacking, specifically revolving the care of undocumented immigrants. Aim: The aim of this study was to examine how to offer undocumented immigrants a care in accordance to swedish laws and ethical codes on a unit level within primary care. Method: An interview study was conducted with six informants. The data were analyzed with content analysis. Results: The question of how nurse managers perceive the guidelines of Region Skåne and how a care that cannot be deferred is turned into practice resulted in these categories: connection to health care, definition of patient community, assessment of health needs and interpretation of care that cannot be deferred. The challenges that the nurse managers perceived they are facing regarding the implementation of guidelines were: problematic factors in establishing a connection to health care, difficulties to define the patient community, patient safety and practical problems of administration, difficulties to interpret care that cannot be deferred, consensus through the care chain, values among the heath care staff, resources versus human dignity, required knowledge among health care staff and lacking information to the patient. Conclusion: Throughout the result was an inconsistency found to permeate the care. Hence, the quality of care for these patients can not be ensured.

In Sweden, camera surveillance in places where the public own access is regulated by a permit. This entails a lack of permit requirement for camera surveillance in places where the public does not own access. Such places can consist of a privacy- sensitive character. Surveillance constitutes processing of personal data where- upon the General Data Protection Regulation (GDPR) must be complied with.Article 6 of the GDPR stipulates various legal bases that must be met in the processing of personal data. The ones who conduct surveillance in places where the public does not own access often fails to make correct legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR, as displayed by various supervisory de- cisions issued by the Swedish Authority for Privacy Protection. In this light, the purpose of the thesis is to examine and analyze how the ones who conduct sur- veillance and the Swedish Authority for Privacy Protection consider the personal integrity of the camera monitored individual in the assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. Because of the differences be- tween the legal assessments made by the ones who conduct camera surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection, the thesis also intends to shed light on the consequences that arise for the camera monitored individual by the fact that their personal integrity is assessed in different ways.The thesis also aims to evaluate the Swedish Authority for Privacy Protec- tions’ supervisory work in relation to both personal integrity and the compliance with Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. The Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is important as most of the camera surveillance takes place without a permit requirement and the fact that there is a lack of knowledge prevailing to the number of cameras in use. It is important that the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is well-functioning since the ones who conduct surveillance carry out the legal assessments incorrectly. The risk with insufficient supervisory work is that per- sonal integrity is violated and that the GDPR is ineffectual in the long run.In general, it can be said that the legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR are poorly carried out by both the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection. This primarily affects the cam- era monitored individuals’ personal integrity. Because of the indications of short- comings in the supervisory work, there are several improvement measures that can be taken to maintain personal integrity and ensure that the Swedish Authority for Privacy Protection continue to constitute an important function.

Uppsatsen bygger på intervjuer med unga akademiska kvinnor vars inställning är att inte ha barn. Totalt genomfördes sju intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Syftet med uppsatsen var att undersöka unga akademiska kvinnors resonemang kring att de inte vill ha barn med frågeställningarna: Vilka möjligheter och hinder ser kvinnorna med att skaffa barn? Samt: Hur ser kvinnorna på ett liv som förälder?Kvinnornas berättelser har blivit analyserade utifrån ett sociologiskt perspektiv gällande hur samhällets utformning och dess normer, möjlighet till självförverkligande och karriär har för samband med den trend med minskande barnafödslar som vi kan se idag. Resultatet visar att kvinnornas huvudsakliga orsaker till ett barnfritt liv berodde på att moderskapet sågs som krävande, där den tid som ett barn hade tagit skulle hellre skulle läggas på en själv. Karriär hade också ett tydligt samband för det barnfria livet, eftersom ansvarsfördelningen av barnet skiljer sig åt mellan könen där kvinnan tar det större ansvaret, vilket medförde att kvinnorna ville vara barnfria för att möjliggöra en karriär. Frihet och självförverkligande var ytterligare aspekter för att ha ett barnfritt liv. Frihet för kvinnorna kunde handla om spontanitet, resor, sova hur de vill, äta hur de vill och att inte behöva ta hänsyntill någon annan än sig själv. Vidare urskildes hur individualiseringsprocesser påverkade kvinnorna i deras val, eftersom den tidsmässiga aspekten var central som anledning till att inte skaffa barn. Vissa kvinnor uttryckte att om de bott i en drömvärld, där andra vuxna tog ett kollektivt ansvar, hade deras inställning varit annorlunda. Risker i det moderna samhället visade sig vara ett hinder för att skaffa barn, där kvinnorna uttryckte en oro inför framtiden. Krig i världen, miljö och politik blev således aspekter som påverkat deras livsval.

Syftet med studien är att utforska hur implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor främjar elevers framtida studie och yrkesval. Då studie- och yrkesvägledningen är ett ämne som ofta bortprioriteras på grund av diverse anledningar innebär det att det ofta implementeras i ett sent stadium. Studien bidrar med en förståelse för problemområdet. Undersökningen har genomförts utifrån kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Därför har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan.      Studiens frågeställningar är: -Hur arbetar SYV med studie- och yrkesvägledning i yngre årskurser? -Hur involverad är skolans ledning i studie- och yrkesvägledningen? -Vilken betydelse har tidig implementering av studie- och yrkesvägledning på elevers valkompetens? För att besvara dessa frågor utgår studien från informanternas svar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Gottfredsons teori om begräsningar och kompromisser där begreppen självuppfattning, yrkesstereotyper, mentala kartor över yrken, omskrift och kompromiss används. Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont varvas med dessa begrepp.      Studiens huvudresultat visar att implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede bidrar till en säkerhet hos eleverna samtidigt som deras valkompetens ökar. De informanter som integrerar studie- och yrkesvägledningen tidigt belyser resultatet av det och de informanter som inte integrerar det tidigt i dagsläget uttrycker en gemensam önskan kring att få göra det en dag. Tidsbrist och okunskap hos skolans ledning är återkommande faktorer som påverkar den tidiga implementeringen.