Depuis les années 90, les Projets Intégrés de Conservation et Développement ont été présentés comme des modèles fonctionnels de développement durable pour un site spécifique dans une perspective de réalisation. Le but est d’intégrer les objectifs biologiques de la conservation aux objectifs sociaux et économiques du développement. Ces projets, qui répondent à de multiples dénominations et stratégies, sont implantés dans des contextes naturellement hétérogènes et dynamiques, où l’aménagement du territoire ne doit pas être un outil de planification étatique, désigné et imposé dans une logique conservationniste. Les aires protégées représentent une certaine vision du rapport entre l’être humain et la nature, apparue dans le contexte nord-américain avec la création des premiers grands parcs nationaux en 1870. Aujourd'hui, la forte volonté d'impliquer la population se heurte avec la difficulté de concilier la gestion de ces espaces avec les pratiques, les nécessités et les intérêts locaux. Le parc naturel Obô, qui occupe 30% du territoire de São Tomé et Principe, doit affronter la difficile intégration entre les représentations de la nature et les usages locaux avec les objectifs globaux des politiques conservationnistes, ainsi qu’avec les intérêts touristiques et économiques des investisseurs locaux et étrangers. Les représentations sociales de la nature, établissant une forme de connaissance pratique, déterminent la vision du monde et la relation qu'un certain groupe social peut avoir avec le territoire. Ainsi, chaque communauté possède ses propres mécanismes d'adaptation au milieu basés sur ce système représentationnel. Dans le cas des communautés sãotoméennes, la nature présente un caractère spirituel (associé à des croyances, des rites et des pratiques médicales traditionnelles) et utilitaire (la nature, à travers l'agriculture, la récolte ou la chasse, répond au besoin de subsistance). L’objectif de ce projet de thèse est donc de mieux comprendre la synergie existante entre savoir endogène et gestion de la biodiversité pour adapter l’aménagement du territoire à la réalité des populations qui y vivent. / Since the beginning of the 1990s, Integrated Conservation and Development Projects have offered a functional model of sustainable development for specific sites within the perspective of particular projects. Their goal has been to integrate biological aspects of conservation to the social and economic aspects of development. Protected areas represent a particular vision of the relationship between man and nature, appeared in the American context with the creation of the first national parks. Currently, the wish to involve the population in the creation of protected areas faces the challenge of reconciling the management of these spaces with the local practices, needs and interests. Obô Natural Park, which occupies 30% of the territory of Sao Tome and Principe, follows the difficult process of integrating both local uses and representations of nature to the global objectives of conservationist policies while considering the touristic and economic interests of local and foreign investors. Social representations of nature, understood as a form of practical knowledge, determine the vision of the world and the relationship that a particular social group may have with its territory. Thus, based on this system, each community has its own mechanisms of environmental adaptation. In the case of the Saotomean communities, nature presents a strong spiritual (associated with beliefs, rituals and traditional medical practices) and utilitarian character (nature provides, through farming, collecting or hunting, all you need to live). The aim of this thesis is to understand the synergies between endogenous knowledge and management of biodiversity to adapt the land management process to the reality of the people who live in the particular territory of Sao Tome and Principe.

No description available.

Den 19 april 1996 stod den kulturhistoriska byggnaden Stocksundstorps Gård i lågor. Historiskt hade tillägg från rivningsobjekt införts i byggnaden. Bland annat väggmålerier från Gustav III:s Opera; element som nu stod i riskzon att gå förlorade. Återuppbyggnadsprocessen fokuserade på att återskapa den ursprungliga utformningen. Återvunnet material applicerades, upptäckta historiska skikt återinfördes liksom de konserverade elementen som överlevde branden. Uppsatsen syftade till att forma en förståelse för vilka aspekter som formar en återuppbyggnadsprocess då byggt kulturarv har brandskadats. Därigenom undersöktes aktörers delaktighet och urval i representationer och bevarande av historiska tidsskikt, metoder och materialval. Genom studier av arkivmaterial; som arbetsbeskrivningar, ritningar, artiklar och foton, formades en uppfattning om processen. Platsbesök och en intervju utfördes, vilka gav en vidare förståelse om återuppbyggnadsprocessen och dagens syn på den. Resultatet redogjorde för ett pluralistiskt förhållningssätt kring hantering av olika principer, metoder och olika historiska skikt kopplat till 1990-talets restaureringsideologier och bevarandeprinciper, samt kulturvårdens utveckling i Sverige under 1900-talets andra hälft. Fallet Stocksundstorp redogör för hur en brandskadad privatbostad har hanterats och belyser därmed en mindre beforskad aspekt. / On the 19th of April 1996 the listed building Stocksundstorps Gård was in flames. Historically, elements from demolished historical buildings had been integrated to the building, such as murals from Gustav III’s Opera; elements that now were at risk of being lost. The reconstruction process focused on recreating the original design. Recycled materials were applied, discovered elements were re-introduced as well as restored elements that survived the fire.  The purpose of this study was to form an understanding regarding which aspects form a reconstruction process when listed buildings, built heritage, have been fire-damaged. This case study examplifies actors’ participation and selection regarding representation and preservation of historical layers. Through study of archival material; such as descriptions, drawings, articles and photos, an idea of the case was formed. Site visits were carried out, and an interview, which gave a wider understanding of the reconstruction process and today’s view of it. A pluralistic approach to the management of different preservation methods was regarded as a result of this study. Methods and management of different historical layers were linked to restoration ideologies and preservation principles of the 1990’s, as well as the development of preservation and conservation in Sweden during the second half of the 20th century. Furthermore, the object of study highlights a less researched area: when a historical, but private, building is reconstructed.

Marinarkeologiska föremål är en icke desto mera undersökt underkategori i museisamlingar. De skiljer sig frånandra typer av föremål i samlingar då de genom sin fyndplats är mera krävande. Det är också värt att etableravad föremålet har för värden efter utgrävningen. Som en del av värde och förmedling tas föremålenskonservering och utgrävning också upp.Genom att undersöka bärgade tre kanoner från tre vrak från perioden 1480 till 1580 ef. kr försöker uppsatsenatt belysa den typen av föremål ur flera perspektiv som går att sammanfatta ur bevarande och förmedlande.Kanonerna som undersöks är "Brisundskanonen" på Gotlands museum, en kanon från örlogsfartyget Mars ochlavetter bärgade från Gribshunden på Blekinge museum. Undersökningen är gjord genom platsbesök,intervjuer, och litteraturstudier. Målet med undersökningen är att skapa kunskap om marinarkeologiskaföremål, dess egenskaper, värden och processer. / Marine archaeological objects are an under-researched subcategory in museum collections. They differ fromother types of objects in collections as they are more demanding due to their former location. It is also worthestablishing what the object's value is after excavation. As part of value and mediation, the conservation andexcavation of the objects is also addressed.By examining three guns recovered from three wrecks from the period 1480 to 1580 AD. The essay tries to shedlight on the type of object from several perspectives that can be summarized from preservation and mediation.The cannons being examined are the "Brisund cannon" at Gotland's museum, a cannon from Mars, and lavettessalvaged from Gribshunden at Blekinge museum. The investigation is done through site visits, interviews, andliterature studies. The goal of the survey is to create knowledge of how museums best manage this type ofobject.