Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning. Med växande börsvärden och osynliga tillgångar har en global efterfrågan på ökad transparens i företags redovisning uppkommit. Av flertalet internationella initiativ för harmonisering av redovisning, anses standardiserad redovisning av intellektuellt kapital vara en del i lösningen på bristande information i den traditionella balansräkningen. Med växande gap mellan redovisat värde och börsvärde följer ett antagande om ett växande gap mellan tillgång och efterfrågan på information. Tidigare studier som undersökt redovisning av intellektuellt kapital i Sverige har dock givit resultat som inte är helt förenliga med det antagandet.Studiens syfte är att synligöra det intellektuella kapitalets förändring i svenska företag och därigenom förklara tillgång och efterfrågan på ytterligare information i den existerande redovisningen för att spegla företags marknadsvärde. Studien använder en modifierad version av Karl Erik Sveibys analysmodell för identifiering och kategorisering av intellektuellt kapital i de tre huvudkategorierna internt-, externt- och humant kapital. En kvantitativ innehållsanalys på årsredovisningar åren 2007, 2009 och 2011 från Sveriges fem största företag, utförs för att besvara frågan: Hur har redovisning av intellektuellt kapital förändrats i Sverige?Resultatet visar inte på någon markant bestående förändring i mängden redovisat intellektuellt kapital. Detta kan indikera att befintlig tillgång på information i redovisning möter efterfrågan och ger skäl att ifrågasätta och debattera en standardiserad redovisning av intellektuellt kapital baserat på en global efterfrågan. För vidare forskning föreslås studier med större antal företag samt empiriska studier av efterfrågan på information om intellektuellt kapital i redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten. / Background and problem: There is a problem in the credit valuation process relating to the difficulty of estimating the value of a company and its repayment ability. Generally organizations are valued by their financial statements but since financial statements not always include intangible assets in forms of intellectual capital an information asymmetry is created. The information asymmetry may be a reason for an incorrect assessment of a company’s risk exposure and future development and thus to a refusal of sought credit. Researchers blame the accounting system but we wish to raise the question whether the problem also may lie in the credit valuation process. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how banks treat intellectual capital in knowledge-intensive firms in a credit valuation process. The aim is to describe, interpret and reflect around the credit valuation process in order to demonstrate the importance of intellectual capital for the credit decision. Method/Empirical data: The study was conducted as a qualitative study based on interviews and case studies. Five of the largest banks in Sweden - Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank - have acted as respondents. After compiling the empirical material the responses were compared with the theoretical framework. Located relations and differences between empiricism and theory constitute the analysis of the study. Conclusions: The results of this study show that the respondents in the credit valuation process examines significantly more factors, which in theory is defined intellectual capital, than they are aware of. Intellectual capital has thus a remarkable impact on the credit decision, although it does not individually determine the decision. The study also shows that the main problem with intellectual capital in the credit valuation process is the difficulty of valuation.

Bakgrund: Intellektuellt kapital var ett väl diskuterat område för två decennier sedan, vilket blir påtagligt då de flesta studier som undersöker området är från 1990-talet och tidiga 2000-talet. I denna uppsats har vi valt att återigen framföra begreppet intellektuellt kapital för att upplysa om förekomsten av det i svenska företags årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap för hur det skiljer sig mellan olika branscher gällande redovisning av intellektuellt kapital och även i vilken omfattning intellektuellt kapital redovisas. Metod: Vår studie genomfördes med hjälp av en innehållsanalys av nio årsredovisningar. Innehållsanalys är den vanligaste metoden att använda bland forskare som avser att förstå redovisningen av intellektuellt kapital Resultat & slutsatser: Studiens empiriska resultat visade att företagen inom Bank och finansbranschen redovisade mest intellektuellt kapital, därefter data, it och telekommunikationsbranschen och till sist tillverkning och industribranschen. Resultatet visade även att samtliga företag inom de tre branscherna redovisade mest kundkapital i relation till human- och strukturkapital. Gemensamt för de tre branscherna var även att humankapital redovisades minst. Studien kom även fram till att tillverkning och industribranschen redovisat mest human- och kundkapital i relation till de resterande branscherna. Bank och finansbranschen redovisade dock relativt mest strukturkapital. / Background & problem: Intellectual capital was a well discussed subject two decades ago, which becomes apparent since most studies investigating the subject are from the 1990s and the early 2000s. In this paper we chose to resubmit the concept of intellectual capital to inform the existence of it in the annual reports of Swedish companies. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how it differs between different industries when it comes to the disclosure of intellectual capital and also to what extent intellectual capital is reported. Method: Our study was conducted by using content analysis for nine annual reports. Content analysis is the most common method of use among researchers who intend to understand the disclosure of intellectual capital. Results & conclusions: The study's empirical results showed that the banking and finance industry disclosed the highest amount of intellectual capital, the data, IT and telecommunications industry disclosed the second highest amount, and finally the least amount was disclosed by the manufacturing and industrial industry. The result also showed that all companies in the three industries reported the highest amount of customer capital in relation to human and structural capital. Common to the three industries was that human capital was the least disclosed capital. The study also concluded that the manufacturing and industrial industry disclosed the highest amount of human and customer capital in relation to the remaining industries. However, the banking and finance industry disclosed relatively the highest amount of structural capital.

I den moderna ekonomin är organisationens individer centrala för verksamheten. Den ekonomiska utvecklingen har gått från ett industribaserat samhälle till ett företagsklimat med mer komplexa behov och högre kompetenskrav på anställda. Personalens kunskap, erfarenhet och effektivitet utgör ofta en mycket viktig tillgång, framför allt för kunskapsföretagen i tjänstesektorn. De anställdas kännedom och förmåga att skapa värde för organisationen kategoriseras i redovisningen som företagets humankapital. Trots humankapitalets ökande betydelse så får inte organisationens personal tas upp som en tillgång i årsredovisningen, vilket leder till att intressant information uteblir och organisationens faktiska värde osynliggörs. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur omfattningen av humankapitalredovisningen ser ut i svenska företag för att jämföra kunskaps- och industriföretag samt att analysera humankapitalredovisningens utveckling över tid. För att besvara syftet granskas årsredovisningar från 12 börsnoterade företag, varav 6 kunskapsföretag och 6 industriföretag. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då det utifrån årsredovisningarna tolkas hur företagen har valt att redovisa sitt humankapital, både i text och i siffror, som sedan poängsätts i en scoreboard. Översiktligt kan resultatet sammanfattas med att det råder en skillnad i omfattningen av humankapitalredovisningen mellan kunskaps- och industriföretag. Det är främst uppgifter gällande medarbetarna som åtskiljer organisationstypernas årsredovisningar. Humankapitalredovisningen har också blivit något mer omfattande över den undersökta tidsperioden. / In the modern economy, the organization's individuals are central to the business core. Economic development has shifted from being industry-based into a business environment with more complex needs and higher requirements on employee expertise. Employee knowledge, experience and efficiency have become a very important asset, especially for knowledge companies in the service sector. The employees' knowledge and ability to create value for the organization is known as the company's human capital. Despite the increasing importance of human capital, the organization's employees can't be included as an asset in the annual report, which means that intriguing information is not available and the actual value of the organization becomes invisible.The purpose of this paper is to investigate the width of the human capital disclosure in Swedish companies to compare knowledge and industry companies and to analyze the development of human capital disclosure over time. To answer the purpose, annual reports are reviewed from 12 listed companies; 6 knowledge companies and 6 industrial companies. The essay has a qualitative approach since its interpreted how companies have chosen to report their human capital from the annual reports, both in text and in numbers, which is then presented in a scoreboard.In conclusion, the results can be summarized as a difference in the width of the human capital disclosure between knowledge and industrial companies. It is primarily employee information that separates the annual reports between the type organizations. The human capital disclosure has also become somewhat more extensive over the surveyed period of time. This study is written in Swedish.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. Method: The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. Conclusion: The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. Slutsats: De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB’s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning.

Bakgrund: Ett företags värde ligger i dess tillgångar. I tillgångarna ingår immateriella tillgångar som saknar fysisk existens men är trots det viktiga för ett företag. En del av de immateriella tillgångarna är humankapitalet. Humankapitalet redovisas inte som en tillgång i ekonomiska rapporter, vilket ger en vilseledande bild där de anställda inte ses som en investering för ett företag, utan snarare som en kostnad. Syfte: Att förklara ett samband mellan humankapital och lönsamhet. Sambandet undersöktes genom att studera tre företag inom revisions- och redovisningsbranschen. Målet var att redovisa sambandet mellan humankapital och lönsamhet för att understryka vikten av humankapitalet i kunskapsföretag. Studien ämnade vidare att i förlängningen kunna bidra till betydelsen av fortsatt forskning kring redovisning av humankapitalet i ekonomiska termer. Metod: För att nå målet att besvara studiens syfte har kvantitativ metod använts. Detta har gjorts genom en enkätundersökning samt analys av företags årsredovisningar. Slutsats: Studiens resultat påvisade ett negativt samband mellan humankapital och lönsamhet, vilket innebär att företagens lönsamhet minskar om företaget besitter ett högt humankapital. De anställdas hälsa kan ses som en dimension av humankapitalet som har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Arbetsgivare och rekryterare kan därför skapa sig fördelar om de tar hänsyn till faktorn och anställer individer med god fysisk och psykisk hälsa. Det är viktigt för arbetsgivare att kontinuerligt inventera sitt humankapital. Arbetsgivare bör sträva efter att förstå humankapitalet som helhet för att höja nivån för varje enskild anställd. Studiens resultat visade att en jämnare spridning av humankapitalet genererar bättre lönsamhet. Sammanfattningsvis visar studien tydliga indikationer på ett samband mellan parametrarna humankapital och lönsamhet inom revisions- och redovisningsbranschen. Den visar också att det inte går att förstå ett företags verkliga värde enbart genom att analysera de ekonomiska rapporterna, eftersom stor del av värdet ligger i de immateriella tillgångarna som inte är en del av de ekonomiska rapporterna. / Background: A company’s values lies in its assets. The assets include a company’s intangible assets, which lacks physical existence but is despite that an important asset. The human capital is a part of the intangible assets. Human capital is not accounted for in the financial reports, which gives a fragmented picture of the financial wellbeing when the employees are not seen as an investment, but rather as an expense. Purpose: The purpose was to explain the correlation between human capital and profitability. The relationship was investigated by studying three companies in the auditing- and accounting business. The aim was to find a correlation between human capital and profitability in order to emphasize the importance of human capital in knowledge-based companies. The project further intended in the long term to contribute to the continued research of the accounting of human capital in financial terms. Method: In order to attain the objective of this study, a quantitative method was used. The empirical material was collected through a survey and an analysis of financial statements. Conclusions: The results of the project showed a negative correlation between human capital and profitability, which means that company's profitability decreases if the company has a high level of human capital. The health of the employees can be seen as a dimension of the human capital that has a major impact on a company's profitability. Employers and recruiters can therefore create benefits for its company if they hire individuals with good physical and mental health. It is important for employers to continuously review their human capital. Employers should strive to understand the whole human capital in order to raise the level of each individual employee. The results of the project showed that a more even distribution of human capital generates better profitability. In summary, the project shows indications of a correlation between the human capital and profitability in the auditing- and accounting business. It also shows that it’s hard to understand the true value of a company simply by analyzing the financial statements, since a large part of the value lies in the intangible assets that are not part of the financial statements.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka svenska och amerikanska företagsmäklares inställning till kundkapitalet och dess värderingsmodeller. Studien syftar även till att finna konsekvenser som en explicit redovisning av kundkapitalet skulle ha på företagsvärderingar.   Tidigare forskning: Centrala modeller i studien är Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability och Multi-Period Excess Earnings Model. Tidigare forskning hittas i Edvinsson och Malone (1997), Gupta et al (2004), Villanueva och Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) samt Hofstedes forskning om nationella dimensioner.    Metod: Studien använder metodtriangulering. Huvudsaklig primärdata genereras ur webbaserade enkäter som skickas till svenska och amerikanska företagsmäklare. Vidare utförs tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från KPMG, Deloitte och UC. Ett chi-tvåtest utformas för att se om det finns ett samband mellan nationalitet och företagsmäklares inställning till att beakta kundkapitalet.   Slutsats: 72 procent av de deltagande företagsmäklarna och samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att värdera kundkapitalet. Trots detta är det endast 38 procent av enkätrespondenterna som svarar att de beaktar kundkapitalet vid värdering av kundbaserade företag. En jämförelse mellan nationaliteterna visar att svenska företagsmäklare är mer positiva till de ”nya” kundvärderingsmodellerna, främst Customer Equity och Customer Profitability. De är också mer benägna att använda dessa. Amerikanska företagsmäklare tenderar istället att använda den traditionella Multi-Period Excess Earnings Method. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate Swedish and American business appraisers’ attitude towards customer capital and its valuation models. This thesis also aims to find consequences that an explicit accounting of customer capital would have on business valuations.  Previous Research: Central models in this study are Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability and Multi-Period Excess Earnings Method. Previous research is found in Edvinsson and Malone (1997), Gupta et al., (2004), Villanueva and Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) and Hofstedes research regarding cultural dimensions. Method: This study uses a triangulation of methods. The main primary data is generated through internet-based questionnaires which was sent to Swedish and American business appraisers. Furthermore, three semi-structured interviews are conducted with representatives from KPMG, Deloitte and UC. A chi-Squared test is made to see if there is any relationship between nationality and business appraisers’ attitude towards taking heed of the customer capital. Conclusion:  72 per cent of the participated business appraisers and all interviewees think that it is important to value customer capital. Despite this, there are only 38 per cent of the survey respondents who say that they account for customer capital when valuing customer-based companies. A comparison between the nationalities show that Swedish business appraisers are more positive towards the “new” customer valuation models such as Customer Equity and Customer Profitability. They are also more inclined to use these. American business appraisers tend to use the more traditional Multi-Period Excess Earnings Method.

Paraplybegreppet intellectual capital (IC) innefattar alla former av tillgångar som saknar fysisk substans och som utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och deras marknadsvärde. Två noterade företag med identiska tillgångar på balansräkningen kan alltså värderas till helt olika priser. Anledningen är att det finns mer abstrakta former av tillgångar som är svåra att kvantifiera och redovisa. I en årsredovisning finns det utrymme för företag att delge information som de anser viktig. Syftet med studien är att redogöra hur svenska företag inom olika branscher rapporterar och kommunicerar förekomsten av IC genom årsredovisningar. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet gör vi en ansats att identifiera eventuella mönster inom branscherna och diskuterar om dessa mönster kan förklaras av branschernas olika egenskaper. Den teoretiska modell som används i denna studie utvecklades av James Guthrie. Med hjälp av Guthries kodschema och definitioner för IC identifierar vi skillnader mellan fyra olika branscher inom Sverige. Dessa branscher är läkemedel, IT-konsult, bank samt fastighetsbranschen. IC delas in i tre huvudkategorier, internal capital, external capital och human capital, vilka i sin tur består av ett antal underkategorier. Kategorierna används som begrepp för att representera de tillgångar i verksamheten som inte kan fångas av den traditionella redovisningen. Insamlingen av data gör vi genom en tvärsnittsstudie bestående av ett teoretiskt urval, där vi analyserar fyra företag inom respektive bransch med högst P/B-tal. Resultatet av vår studie leder till slutsatsen att det finns skillnader mellan branscher vid rapporteringen av IC, genom fördelningen mellan olika underkategorier och framförallt i omfattningen av rapporteringen - skillnader som inte alltid är självklara eller uppenbara. Dessa skillnader framträder inte om fokus ligger på antal och fördelningen av de olika kategorier av IC, utan uppkommer vid en djupare nyanserad analys av hur företagen kommunicerar sitt IC. Därför har vi i vår studie presenterat materialet med citat från de olika företagens årsredovisningar, för att belysa hur IC uttrycks samt för att få med dess kontext. Resultatet visar på att svenska företag inom läkemedelsbranschen kommunicerar mest om internal capital och att bank-, It-konsult- samt fastighetsbranschen kommunicerar mest om external capital. Läkemedelsbranschen rapporterar relativt mycket om IC, jämfört med de resterande branscherna. Det största företaget inom respektive bransch är också det som rapporterade mest IC. / The generic term intellectual capital (IC) contains all forms of assets that lacks the aspect of a physical substance and makes the difference between a company’s book value and market value. Two stock-listed companies with identical assets on the balance sheet can thus be valued at notably different share-price. The reason for this is the presence of more abstract forms of assets that are more difficult to quantify and account for. An annual report contains given space for companies to communicate information that they consider important and relevant. The purpose of this paper is to examine how Swedish companies in different sectors report and communicate the occurrence of intellectual capital by analyzing annual reports. The study is based on a qualitative content analysis. Based on the result, we have made an effort to identify any patterns within the sectors and discuss whether these patterns can be explained by the different characteristics of the sectors. The theoretical model used in this study is developed by James Guthrie. With help of Guthrie’s code scheme and definitions for intellectual capital, we examine differences between four different sectors in Sweden. These sectors are pharmaceuticals, IT consultants, banks and the real estate sector. IC is divided into three main categories, which in turn consist of a number of subcategories. The categories are used as a concept to represent the assets in the business that cannot be seized by the traditional accounting. We have collected the data through a cross-sectional study consisting of a theoretical sample, where we analyze four companies within each sector with the highest price to book value. The results from our research lead us to the conclusion differences exists in between the different sectors when it comes to their reporting of intellectual capital, differences regarding the distribution between different subcategories and particularly in the magnitude of the reports. Differences that sometimes do not come across as obvious or self-evident. These differences will not show if one only focuses on how many numbers there are and allocation of the different categories of IC, but arises from a deeper nuanced analysis of how companies communicate their IC. Therefore, in our study, we have presented the material with quotes from the various companies’ deductions, in order to illustrate how IC is expressed and to capture its context. The result shows that Swedish companies in the pharmaceutical sector communicate mostly about internal capital and that the banking, IT consultancy and real estate sector communicates mostly about external capital. The pharmaceutical sector reports relatively much about IC, compared to the remaining sectors. The largest company in each sector is also the one that reported the most IC.