The purpose of this study is to examine how political communication of security policy is presented by Swedish parliamentary parties in the context of media development. Political actors have been given increased opportunities to communicate with the public, therefore the aim of this study is also to investigate how their political communication affects the interactions that it creates, such as readers' commentary on social media. This is a case study of Sweden's right and left parliamentary outliers, The Sweden Democrats and The Left Party, as selection attempted a limited generalization to a wider perspective of other parties. The empirical material has been analyzed from Instagram and X to find out if the communication differs between platforms. The study concludes that Swedish security policy is presented differently between the parties on social media. The communication does differ between platforms. The Left Party shifts patterns of which security policy gains the most attention and how the issue is presented. Both parties use their communication in a more personal tone towards other parties and users on X compared to Instagram. The result of the interactions shows that the agreed rate for petitions is high for both parties on Instagram, and lower on X.

Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga anledningar till att anställda kommer till kontoret vid hybridarbete.  Metod: Fenomenet har studerats med en induktiv forskningsansats. Studiens resultat har utgått från den insamlade datan. I studien har en kvalitativ surveystudie med ostrukturerade intervjuer använts för insamling av data. Empirin har analyserats med en tematisk analys.  Slutsats: Studien resulterade i många olika anledningar till varför anställda väljer att komma till kontoret vid hybridarbete. Anledningarna har delats upp i kategorierna: socialt, organisationskultur, enkel kommunikation, arbetsmiljö samt skilja på hem och arbete. Kategorierna har alla kopplats till meningsskapande. Anställda strävar efter meningsskapande genom olika faktorer såsom interaktion, sammanhang och faciliteter. / Purpose: The purpose of the study is to map reasons why employees come to the office in hybrid work setups. Method: The phenomenon has been studied using an inductive research approach. The study's results are based on the collected data. A qualitative survey study with unstructured interviews was used for data collection. This has been analyzed through thematic analysis.  Conclusion: The study identified various reasons why employees choose to come to the office in a hybrid work setups. These reasons were categorized as: social, organizational culture, easy communication, work environment, and separating home and work. All categories were linked to sensemaking. Employees seek meaning through factors such as interaction, context, and facilities.

Instant Messaging är en digital kommunikationskanal i ett användarvänligt format för kommunikation i nära realtid. Som en växande trend på arbetsplatsen väljer allt fler företag att integrera kommunikationskanalen i sina kommunikationslösningar. Samtidigt följer användningen av Instant Messaging med en omedveten andrahands-effekt, något som lämnat synliga avtryck på företagens kommunikationsmönster. Kommunikationsteoretikerna Turner och Reinsch (2007) förklarar förekommandet genom att introducera termen multikommunikation, hur anställda identifieras gå från att ha sekventiella till simultana interaktioner. En användning som formats efter Instant Messagings avsaknad av icke-verbala indikationer i att kräva mindre koordinering och möjliggöra för anställda att fördela sin uppmärksamhet över flera interaktioner. Turner och Reinsch (2007) föreslår därför att multikommunikation är att föredra när företag värderar inre effektivitet eftersom anställda som deltar i simultana interaktioner kan överprestera övriga. Andra insatta teoretiker har istället identifierat hur avsaknaden av icke-verbala indikationer ger kommunikationssvårigheter i form av funktionsbegränsningar och intensiva kommunikationsflöden. Något som ger implikationer för anställdas arbetsproduktivitet i att Instant Messaging kan vara avbrytande, försvåra en samordnad turtagning och göra det ansträngande att förmedla känslor. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur anställda hanterar den multikommunikation och de kommunikativa svårigheter som uppstår i samband med användandet av Instant Messaging. Genom deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer, på en avdelning inom ett multinationellt industriföretag, utförs en fallstudie. Resultat visar att sättet anställda hanterar Instant Messaging är starkt bundet till den kontext kommunikationskanalen nyttjas i. I en sammansättning av erfarenheter och sociala regler identifieras överenskomna strategier vilka balanserar och kontrollerar kommunikationsflödet, samt får funktionsbegränsningar att ge en minskad negativ effekt. Genom att prioritera kommunicerat innehåll efter tidskänslighet minskar antalet interaktioner, får kollegor att inte avbrytas i onödan och underlättar till en korrekt fördelning av uppmärksamhet. Samtidigt skickas främst skärmbilder tagna i affärssystemet SAP vilka inrymmer information i ett formaliserat gränssnitt. Något som gör kommunikationsflödet mindre intensivt i att kunna ersätta otroligt många meddelanden. Det underlättar till en samordnad turtagning, snabbare responstid och mindre ansträngning i att anställda inte skriftligt formulerar information med tillhörande känslor. / Instant Messaging is a digital communication channel with a user-friendly design for near realtime communication. As a growing trend in the workplace, more and more companies decide to integrate the communication channel into their communication solutions. The use of Instant Messaging follows with a secondary effect revealed in visible marks on corporate communication patterns. Communication theorists Turner and Reinsch (2007) explains the occurrence by introducing the term Multicommunication, how employees are going from having sequential to simultaneous interactions. A use shaped by Instant Messaging's lack of non-verbal indications in allowing for less coordination and an allocation of attention across multiple interactions. Turner and Reinsch (2007) therefore propose that multicommunication is preferable to companies seeking efficiency seeing that employees participating in simultaneous interactions outperform others. Other relevant theorists have identified how the lack of non-verbal indications provide communication difficulties sprung from functional limitations and intensive communication flows. This is creating implications for work productivity as Instant Messaging interrupt ongoing tasks, disrupt the turn-taking and complicates the conveyance of emotions. This thesis therefore aim to study how employees manage multicommunication and the communication difficulties that emerge in use of Instant Messaging.  A case study is conducted, by participant observations and semi-structured interviews, at a department of a multinational industrial company. The results show that the way employees manage multicommunication and communication difficulties is strongly bound to the context of use. In a mix of experiences and social rules a set of agreed strategies is used to help balance and control the communication flow and also reduce negative effects of functional limitations. To primarily communicate time-sensitive content the number of active interactions is reduced, unnecessary interruptions is avoided and a proper allocation of attention is facilitated. Mostly send messages also consists of print screens captured in the ERP-system which holds information in a formalized interface. The use of print screens is appreciated in favor of making the communication flow less intense by replacing an incredible number of messages. This usage facilitate the coordination of turn-taking, the possibility of instant feedback and the creation of content in not having to phrase in writing to convey emotions.

Denna produktionsuppsats har syftat till att söka ytterligare kunskap och förståelse för hur ungdomar upplever deras sociala interaktioner på Instagram. Uppsatsen har intresserat sig för hur denna medieplattform påverkar ungdomars sociala samspel, identitetsskapande och självkänsla samt hur skolans uppdrag kan förstås i relation till ungas instagramanvändning. Studien har tagit utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats, där datainsamlingen har utförst genom kvalitativa intervjuer med sju deltagare i 15 årsåldern. Den insamlade empirin har sedan behandlats enligt den interpretativa fenomenologiska analysmodellen, vilket har bidragit till att övergripande teman från intervjuernas sammantagna innehåll har kunnat sammanställas och analyserats. Vidare har uppsatsen tagit hjälp av socialpsykologiska och sociologiska teorier och begrepp för att lyfta och förklara studiens resultat.

Beauty is a phenomenon situated within society that everyone is subjected to. A lot of people perform activities of beauty everyday and when interacting socially they observe how other people have performed beauty. Previous research on the topic of beauty declares how beautiful people get more out of life and are treated better in schools and by employers. People even trust beautiful people more compared to the individuals that are argued to not be attractive. Research also claims consuming beauty is an experience in expressing once self but also physical consumption has transformed into physiological experiences where for example the corset has developed into dieting. The author’s aim is to discuss the relationship between the consumption of beauty as an activity of performance and the activity of observing. Both men and women have been incorporated in the study, creating a better understanding of the society in total and also in declaring differences and similarities between the genders. The study has a deductive approach and is based on a literature study including theories by Bourdieu, Foucault and Evans et al.. These authors are involved in topics such as dominant structures within society, the power situated in surveillance and the cause of motivation in consumption referring to Freud and Maslow. The investigation was performed using focus groups and had a qualitative method approach including interviews and questionnaires. The collection of data was divided into four main areas of where the base was the literature study. The data was analysed on the bases of the theoretical framework, and further the results were summarized. The results of this study demonstrate that for women the activity of performance and the activity of observing are just as important. Men also perform beauty but are less observant of others compared to women. Men having a higher level of education invest more time and money on beauty compared to those having less education. This division was not obvious among women who performed beauty more homogeneously. The gaze in the activities of beauty is female according to both men and women. The power within the context of beauty is situated within the dominant culture where the power is trickled down to the individuals. However, the norms changes depending on what social place and part an individual has in a specific social context. The results are in line with previous research on the topic.

Bakgrund: Social ångest yttrar sig genom att personen känner rädsla inför situationer där det finns risk att bli granskad av andra och undviker därför ofta att utsätta sig för detta.  Personer som lever med social ångest upplever ofta försämrad livskvalité till följd av begränsad delaktighet i aktivitet. Syfte: Att beskriva hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ fokusgruppsintervju genom en grupp via Facebook. Bekvämlighetsurval tillämpades via grupper på Facebook som riktar sig till personer med social ångest. Totalt elva deltagare medverkade i diskussionsgruppen. Intervjufrågorna publicerades som inlägg och deltagarna fick delge sina erfarenheter i kommentarsfälten där de även fick följdfrågor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att begränsningar i delaktighet i sociala aktiviteter påverkade dem inom tre huvudkategorier; Bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, obehag av folksamlingar samt utanförskap.  Personerna upplevde omfattande svårigheter vid interaktion med andra människor, vilket påverkade deras delaktighet i sociala aktiviteter negativt. Slutsats: Deltagarna upplevde att begränsningar i sociala aktiviteter orsakade bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, begränsad förmåga att vistas bland främmande människor, platser med mycket folk, i nya miljöer samt att det kunde leda till utanförskap. / Background: Social anxiety manifest in a person as fear and avoidance for a situation where there is a risk to feel judged by others. People living with social anxiety often experience impaired quality of life due to limited participation in activity. Purpose: To describe how people with social anxiety experience that limited participation in social activities affects them in everyday life. Method: The thesis was conducted as a qualitative interview by a group discussion through Facebook. Convenience sample was applied through Facebook groups aimed at people with social anxiety. A total of eleven participants attended the discussion group. The interview questions were published as post and the participants share their experiences in the comment section, where the authors also asked follow-up questions. Data was analysed by a qualitative content analysis. Result: The participants experienced that limitations in social activity participation affected them within three main categories; insufficient participation in everyday activities, discomfort of crowds and social exclusion. The participants experienced severe difficulties in interacting with other people, which affected their participation in social activities in a negative way. Conclusion: The participants experienced that limitations in social activities caused lack of participation in everyday activities, limited ability to be around strangers, places with a lot of people, new environments and could lead to social exclusion.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande. Utifrån dataanalysen drog vi en slutsats om påverkansfaktorer för den sociala interaktionens riktning gällande öppenhet/slutenhet och belyste relationerna mellan dessa i teoretiska modeller, där olika uttryck hos en heteronormativ omgivning beskrevs som centrala i detta avseende, men även den enskilda H/B/T/Q-personens interaktionsstrategier och tillgången till socialt stöd. / The aim of this study was to create an understanding of the life-views of persons identifying themselves as homosexual, bisexual, transpersons and/or queer (H/B/T/Q) in Sweden today. We had an explorative approach to this aim and used Grounded theory as a research method. We interviewed 11 H/B/T/Q-persons living in Örebro, and we found some central themes wich were frequently described, generally about how the social interaction with others had an effect on their own processes to living an open H/B/T/Q-life or having a restrictive approach. We also found that living openly as an H/B/T/Q-person seemed to be a salutogene factor. Those factors that we found to be central in the interactional processes to openly or restrictive ways of living as a H/B/T/Q-person, were illustrated in theoretical models, where the relationships between heteronormativity, individual interactional strategies and social support were focused.

Bakgrund: Transpersoner tillhör en av de grupper i samhället som rapporterar om bristfälligt bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. De senaste åren har transpersoners synlighet i samhället förändrats. Allt fler personer önskar att genomgå utredningar, behandlingar och juridiskt könsbyte för att leva mer i enlighet med sin könsidentitet. Ett antal studier visar att det finns en kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av interaktioner med vårdpersonal samt hur de ser på bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Genom strukturerade databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo identifierades 15 artiklar som var relevanta i förhållande till studiens syfte. Kvalitativ latent innehållsanalys användes för att identifiera samband och mönster mellan de 15 artiklarna. Resultat: Transpersonerna upplevde att vårdpersonal hade varierande och bristande kunskaper kring trans och könsidentitet. Kunskapsnivån kunde kopplas till hur vårdpersonal agerade mot transpersoner. Både negativa och positiva erfarenheter av interaktion med vårdpersonal identifierades. Vårdpersonalens agerande påverkade hur transpersonerna reagerade och agerade i interaktionen med vårdpersonal. Konklusion: En förvriden maktbalans mellan vårdpersonal och patient uppstår när transpersoner upplever sig maktlösa gällande sin vård samtidigt som de upplever att de måste vara ihärdiga och kräva makt för att få vård. Genom att tillämpa kulturkompetent omvårdnad kan vårdpersonal förbättra sättet de interagerar med transpersoner. / Background: Transgender people in Sweden report of having inadequate experiences of interactions with healthcare professionals. Visibility of transgender people in Sweden has changed over recent years. A growing number of people desire to pursue investigations, treatments and juridical gender change in order to live in accordance with their gender identity. A number of studies conclude that there is a lack of knowledge among nurses concerning trans issues. Aim: The aim of the literature study was to compile the experiences of transgender people concerning interactions with healthcare professionals, and how they experienced being approached in healthcare settings. Method: Through structured database searches in CINAHL, PubMed and PsychInfo, 15 articles relevant to the aim of the study were identified. Qualitative latent content analysis was used to identify patterns across the 15 articles. Result: Transgender people perceived that healthcare professionals had insufficient knowledge regarding trans. The level of knowledge affected the way healthcare professionals acted towards transgender people. These behaviors affected the reactions and actions of transgender people when engaging with healthcare professionals. Conclusion: A distorted power balance between patient and healthcare professionals is created when trans people feel both powerless concerning their healthcare while also experiencing the need to be persistent in their healthcare process. By acquiring cultural competence, healthcare professionals can improve the way they interact with transgender people.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med litteratur och högläsning på ett sätt som gynnar barns språkutveckling.   Studien har genomförts på två separata förskolor där tio pedagoger har medverkat i enskilda kvalitativa intervjuer, vilket valts för att få ett fylligt underlag att analysera. Samtliga deltagande pedagoger har en pedagogisk utbildning och arbetar med barn som representeras i åldrarna ett till fem år. Informanterna har besvarat frågor som utformats på förhand och har inte tilldelats frågorna innan intervjutillfället då vi ämnat fånga deras egna tankar och reflektioner kring användandet av litteratur i språkutvecklande syfte. Intervjuerna har transkriberats för att vidare analyseras enligt en fenomenografisk analysmodell, där materialet ordnas i olika teman och kategorier. Kategorierna presenteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna har en grundläggande medvetenhet om högläsningen och litteraturens värde för det språkutvecklande arbetet. Det visar sig under framträdande teman som rör verktyg för språklärande, lärmiljöer och pedagogens förhållningssätt. Resultatet visar även att högläsning varierar i aktivitet och syfte och förekommer både som en stund för vila och som en aktiv undervisningsform. Det framträder även att pedagogerna har en betydande roll i hur och om litteraturen kommer att fungera språkstimulerande. Som slutsats konstateras att pedagogerna är väl förtrogna med litteraturen och högläsningens möjligheter som språkutvecklande medel, men att förhållningssätt i form av planering och medvetenhet styr hur det språkutvecklande arbetet bedrivs i den dagliga verksamheten. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how educatorsin preschool work with literature and reading aloud in a way that benefits children's language development.The study was conducted at two separate preschools where ten educators participated in individual qualitative interviews, which was chosen to get a fullbasis to analyze. All participating educators have a pedagogical education andwork with children who are represented in the ages one to five years. The informants have answered questions that have been designed in advance andhave not been assigned the questions before the interview, as we intend to capture their own thoughts and reflections on the use of literature for languagedevelopment purposes. The interviews have been transcribed to be further analyzed according to a phenomenographic analysis model, where the materialis arranged in different themes and categories. The categories are presented inrelation to the socio-cultural perspective on learning.The results show that the educators have a basic awareness of reading aloudand the value of literature for language development work. This is evident inprominent themes concerning tools for language learning, learning environments and the educator's approach. The results also show that reading aloudvaries in activity and purpose and occurs both as a moment for rest and as anactive form of teaching. It also appears that the educators have a significantrole in how and if the literature will work to stimulate language. In conclusion,it is stated that the educators are well acquainted with the literature and thepossibilities of reading aloud as language development means, but that attitudes in the form of planning and awareness govern how the language development work is conducted in daily activities.