Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken kunskap som framträder i sammanförandet mellan neurovetenskap och utbildning, samt vilken neurovetenskaplig kunskap som kan tänkas anföras till utbildning för lärare och/eller utbildningspraktiker. Utifrån resultatet av analysen framträder det att innebörden av begreppen neuroplasticitet, ohälsosam stress, interaktioner likväl scientific literacy kan vara av vikt för förskollärare att få en djupare neurovetenskaplig förståelse för. Slutsatsen visar delvis på att om innebörden av dessa begrepp ska införas i den svenska förskollärarutbildningen är det av stor vikt att de ställs i relation till konkreta exempel i förskolans praktik. Utifrån analysen framträder det tydligt att biologiska och miljömässiga förklaringar står i en ömsesidig dubbelriktad relation och det är just detta som belyser den potentiella förmågan lärare har att influera barns hjärna, beteende, lärande, hälsa och framtida livsbana.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgås via sociala nätverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån ett teoretiskt perspektiv där bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingår belysa och utforska barns och unga människors interaktioner på och med Internet och det lärande och förutsättningar för hälsa som kan skapas. Tjugotre artiklar från tidskrifter med en disciplinär bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgående tema i artiklarna. Barn och ungdomar interagerade med varandra och med andra på olika sätt och med olika syften. Delaktighet och gemenskap var viktiga begrepp. Kamratstöd online har visat sig vara betydelsefullt för unga med allvarliga sjukdomar. Många av de populära spelen är onlinespel som kan spelas av ett stort antal spelare samtidigt. Spelarna umgicks med sina vänner, lärde känna nya människor, hjälpte varandra genom olika uppdrag i spelet och firade uppnådda mål tillsammans. Olika roller framträdde i de olika kontexterna, både självvalda och tilldelade av andra. Det lärande som uppstod i de olika kontexterna var situerat och bestod likaväl av akademiska kunskaper och digitala färdigheter som av social kompetens, socialisering och ”livsfärdigheter”. Den teoretiska referensramen i uppsatsen var inspirerad av bland andra Latour, Bandura, Antonovsky samt Lave och Wenger. Jag kallar den ”Del i det hela” och menar att ett aktörskap i ett heterogent nätverk med en gemensam aktivitet kan bidra till en känsla av sammanhang (KASAM), en känsla av mening. Dessa delar har betydelse för vår hälsa – den psykiska, den sociala samt den existentiella hälsan. / Technology has become an important part of children and young people’s lifes. Games, communication, blogs, school work and hanging out in social networks are examples of online activities. Using a theoretical perspective including Actor-Network-Theory (ANT), the aim of this literature review was to illustrate and explore children and youth’s interactions on and with the Internet, and the learning processes and conditions for health that can emerge. Twenty-three articles from journals of different disciplines, such as educational technology, psychology, sociology, and media science, were included. Interaction was a constant theme throughout the articles. Children and young people interacted with each other and with others in different ways and with different purposes. Participation and fellowship were important concepts. Online peer support has shown to be significant for youth with severe disease. Many of the popular games are online games that can be played by many players simultaneously. The players socialized with their friends, got to know new people, helped each other through various missions in the game and celebrated achieved goals together. Different roles appeared in the different contexts, some self-selected and some assigned by others. The learning processes that occurred in the different contexts were situated and consisted of academic knowledge and digital skills, as well as of social competence, socialization and life skills. The theoretical framework used in this essay was inspired by Latour, Bandura, Antonovsky, and Lave and Wenger. I call it “Part of it all” and believe that an actorship in a heterogeneous network with a collective activity may contribute to a sense of coherence (SOC), a sense of meaning. These elements are significant for our health – the psychological, the social, and the existential health.

I detta examensarbete beskrivs uppdrag, tillvägagångssätt och resultat för framställning av prototyper för editering av webbsända presentationer. Prototyperna består av två produktionslägen, On-Demand och Live, anpassat för en befintlig webcast- produkt. Utvecklingen har skett iterativt tillsammans med uppdragsgivaren Qbrick. För att prototyperna ska uppnå en god användbarhet har kognitiva- & heuristiska genomgångar genomförts. Funktioner och tilltänkta arbetsflöden har tagits fram efter en användarprofil utifrån resultat av genomförd förstudie. Efter kognitiva genomgångar med användbarhetsexperter beskrevs prototyperna kunna upprätthålla en god överskådlighet samt användarkontroll för användaren, men att inlärningskurvan vid användning av nya funktioner kan vara hög för förstagångsanvändare. / This thesis describes the assignment, procedures and results for the assembled and developed prototypes for editing webcast- presentations. The prototypes consist of two production modes, On-Demand and Live, adapted to an already existing webcast- product. The process has been iteratively developed together with the employer Qbrick. To achieve good usability - cognitive & heuristic walkthroughs have been conducted. Features and estimated workflows have been developed for a specific user profile from results of a pre-study. With several cognitive walkthroughs - usability experts have described elements in the prototypes to maintain a good transparency and usability for the user, however the learning curve for first-time users may be high when using new implemented functions.

Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner? Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa. Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher. Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna. Processen drivs av engagemang och företaget fåreller samlar input från kundernas engagemang. Denna input analyseras och återgår i företagetsom på så sätt kan förändra och förbättra sin output för att fortsätta engagera sina kunder isociala interaktioner. / Research-question: Which key activities do companies use to create value together with theircustomers through social interactions? Purpose: This study aims to investigate which activties the interviewed companies use in theirvalue-creation processes with their customers through social interactions. Method: The research question was examined by using a qualitative research design, throughsemi-structured interviews. A purposefull sample of eight respondents with different positions,from various companies operating in multiple fields. Conclusion: The study indicates that the interviewed companies use different kinds of keyactvities in their value-creation processes with their customers through social interactions. Someof the activities were shared in all of the companies, and some are more commonly used and hasproved to be more efficiant than others. Regardless of which activities were used by thecompanies, and regardless of which company, there was a similar process used by all companies:the company sends out output, this output reaches the customers and engages them. The processis driven by this engagement and through this engagement the company can gain information andknowledge, which they use to improve and make changes that are necessary to better match theircustomers’ needs and wishes. The improvements that are implemented by the companycontributes to the customers’ engagement and encourages them to continue with their socialinteractions with the company.

Top predators in aquatic ecosystems often have strong top-down effects on the ecosystem. Northern pike (Esox lucius) has been documented to cause whitefish (Coregonus lavaretus) populations to diverge into different ecomorphs. This can facilitate piscivory in other predators as a novel resource becomes available to them in the form of dwarf whitefish. The aim of this study is to examine whether the presence of pike causes Eurasian perch (Perca fluviatilis) to shift their diet from insectivory to piscivory, and whether this is directly driven by whitefish polymorphism. Stomach contents of 147 perch from lakes with and without pikes were analyzed. The results show that the presence of pike has a clear influence on the diet of the perch. In lakes without pike, perch are mostly insectivorous, and in lakes with pike, they are mostly piscivorous. This diet shift appears to be driven by whitefish availability, as a majority of the diet of perch in pike lakes consisted of whitefish, while none of the fish eaten by perch in non-pike lakes was whitefish. In addition, the results showed that perch undergo the diet shift from insectivory to piscivory at a smaller size when coexisting with pike. This study can be added to the growing body of evidence for the ecological significance of pike.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what preschool educators think about gender work and how they work with gender in preschool. The aim is also to contribute to a broader understanding of the educators way of promoting gender equality in preschool. The study is based on a qualitative method were eight preschool educators were interviewed. Previous research has also highlighted gender, which has also been our central research area. The theory is based on West and Zimmerman's “Doing Gender” theory and Connell's theory "About Gender". The results of the study show different ways of working with gender and the importance of gender work in preschool. Gender work at preschool was evident through conversations with the children, language usage and preschool materials. The importance of gender work was expressed through the educators' norm-critical approach and their approach to non-gender-aware colleagues. The final discussion shows a link between previous research and our results, but also how a gender perspective in the work with the children benefits society as a whole.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom riskerar att bli undernärda när de kognitiva förmågorna minskar. Förmågan att äta påverkas av minne, förmågan att utföra viljemässiga rörelser, koncentrationssvårigheter och tugg- och sväljsvårigheter. Allt detta tillsammans med svårigheter att kommunicera gör att måltidssituationen blir en utmaning. Detta har stor påverkan på både hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsan hos personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt, där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Under atmosfärens betydelse hade hemkänsla och traditioner en betydande roll. Avslappnad atmosfär utan störande moment såsom ljud från diskning och hög ljudvolym bidrog till en bättre måltidssituation.Måltidpresentationens betydelse visade att utseende, konsistens och doft på maten är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka matintaget. Social betydelse ökade förmågan att äta självständigt hos personer med demenssjukdom då gemenskapen vid matborden gjorde att de speglade varandra, dock kunde sociala interaktioner även bidra till oro och förvirring. Slutsats: Individuell anpassning vid måltidssituationen genom hemlik atmosfär och individuella hjälpmedel ökar självständigheten och hälsan hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalens medvetenhet kring måltidsmiljöns betydelse för hälsan hos personer med demenssjukdom är betydelsefull. / Background: Many people with dementia have a risk becoming malnourished when their cognitive abilities decrease. The ability to eat is affected by memory, the ability to perform voluntary movements, concentrationdifficulties and chewing- and swallowingdifficulties. All this, together with difficulties in communicating, makes the mealsituation a challenge. This has a major impact on both health and well-being. Aim: The aim was to create an overview of the importance of the mealenvironment in promoting the health of people with dementia in nursing homes. Method: A general literature review, in which eleven qualitative and quantitative articles have been analyzed. Results: The results revealed three themes. Under the importance of the atmosphere, feeling at home and traditions played a significant role. Relaxed atmosphere without disturbing elements such as noise from washing dishes and high soundvolume contributed to a better mealsituation. The importance of the mealpresentation showed that the appearance, texture and aroma of the food are important aspects to take into account in order to increase foodintake. Social significance increased the ability to eat independently among people with dementia as the fellowship at the dining tables made them reflect each other, but social interactions could also contribute to anxiety and confusion. Conclusion: Individual adaptation to the mealsituation through a homely atmosphere and individual aids increases the independence and health of people with dementia. The carestaff's awareness of the importance of the mealenvironment for the health of people with dementia is significant.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.

The smartphone has become an important part of our daily life. It takes advantage of multiple built-in sensors, along with internet connectivity, to provide a variety of services including navigation, weather forecasts, media capturing/sharing, and many more. The smartphone has become a hub for our social interactions, ranging from traditional voice communications through messaging, to online social networking. There are endless possibilities for a new generation of applications that automatically adapts according to users’ social affinities. The key enabler is to understand the social profile of the user and to realize a Social Proximity Indicator (SPI). This indicator of a user’s social profile includes the user’s location, preferences, common friends, frequent interactions among friends, community membership, and many more attributes. This project addresses the exploitation of the user’s smartphone as a detector of these user’s social contexts in order to infer the social proximity between any 2 (or more) people. The goal of this social proximity indicator is to identify the (current) set of smartphone users that would want to participate in an application specific activity, such as media sharing, group conversation, etc. SPI identifies users based on their social interactions and common preferences. Based on this SPI, a photo sharing application is proposed and built for the Android smartphone platform. This application uses multiple physical and virtual sensors (hosted by the user’s smartphone) to determine the context of the user. After inferring this context, the application initiates photo sharing among an identified group sharing this context. The application, as well as the underlying code, theoretical concepts, and results are presented in this thesis. The experiments conducted during this thesis project indicate that it is feasible to build smartphone based social proximity based applications in which proximity incorporates much more than simply physical location, thus going beyond existing applications. / Smartphone har blivit en viktig del av vårt dagliga liv, som drar nytta av de många inbyggda sensorer, inklusive Internet-anslutning, för att ge en mängd olika tjänster. Däribland navigation, väderprognoser, media fånga/delning, och många fler tjänster. Smartphone har blivit kärnan i våra sociala interaktioner. Den erbjuder allt från traditionella röst kommunikation via meddelanden, till sociala nätverk. Det finns oändliga möjligheter för nästa generationens program som kommer att automatiskt anpassar sig till användarnas sociala tillhörighet. Den viktigaste faktorn är att förstå den sociala profilen av användaren genom att använda ett Socialt Proximity Indikator (SPI). Denna indikator på social profil innehåller användarens läge, inställningar, gemensamma vänner, täta samspel mellan vänner, gemenskap medlemskap, och många fler attribut . Detta projekt behandlar utnyttjandet av användarens smartphone som en detektor av användarens sociala sammanhang för att ansluta sig till social närhet mellan några två (eller fler) personer. Målet med denna indikator är att identifiera den (nuvarande) uppsättning av smartphone-användare som skulle vilja delta i någon applikation specifik aktivitet, till exempel mediedelning, gruppsamtal, etc. SPI identifiera användare baserat på deras sociala interaktioner och gemensamma preferenser. En fotodelnings applikation har föreslagits och byggd för Android smartphone -plattformen, baserad på data från SPI. Denna applikation använder flera fysiska och virtuella sensorer (genom användarens smartphone) för att bestämma ramen för användaren. Efter en analys kommer programmet att initiera fotodelning mellan den identifierade gruppen som hittades i analysen. Applikationen, liksom den underliggande koden ,teoretiska begrepp, och resultaten kommer att presenteras i denna uppsats. Experimenten som genomfördes under detta examensarbete tyder på att det är möjligt att bygga smartphone baserad på SPI där närhet innehåller mycket mer än bara fysisk plats. Det gör applikationen unik än de befintliga applikationer.