Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med genus genom skönlitteraturen de använder som högläsningsbok, detta för att genus är centralt i såväl styrdokumenten som i skoldebatten. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, vilka sedermera transkriberades och användes för att göra en tematisk analys. Fyra lågstadielärare intervjuades på skolor i tre olika kommuner i Sverige. Genom den tematiska analysen utmynnade resultatet i såväl huvudteman som underteman vilka relaterades till studiens två inriktningar, det vill säga skönlitteratur och genus. Tre huvudteman framkom under kategorin “hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan” och tre under “hur lärare arbetar med genus i skolan”. Vidare var de huvudteman som tillhör lärares arbete med skönlitteratur “utveckla färdigheter”, “yttre faktorer påverkar lärarnas val av böcker” och “granskning av variationer”. Vad gäller lärarnas arbete med genus i skolan utmynnade analysen i huvudtemana “genusperspektivet genomsyrar undervisningen”, “klassiska böcker för att belysa könsstereotyper” och “utmaningar med genuspedagogik”. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från genusteorin där Yvonne Hirdmans genussystem ingår. Vad gäller litteraturaspekten har dels Judith Langers (2005) teori om litterära föreställnigsvärldar valts, dels Kathleen McCormicks (1994) teori om läsares och texters repertoarer. Studien har även utgått från ett intersektionellt perspektiv där kategorierna genus och etnicitet diskuterats gällande hur de förhåller sig till varandra genom maktstrukturer. Utifrån resultatet av studien konstaterades att genus genomsyrar de intervjuade lärarnas undervisning snarare än att de har specifika undervisningsmoment tillägnade genusämnet. Resultatet visade även att skönlitteraturen som väljs ut grundar sig i att lärarna eftersträvar en variation vad gäller genusframställning, etnicitet, bilder, genrer och svårighetsgrad.

I denna kandidatuppsats i kursen finska för modersmålslärare undersöker jag normkritik i en barnbilderbok. I studien analyserar jag bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla, som är skriven och illustrerad av Aino Havukainen och Sami Toivonen (2020). I uppsatsen analyserar jag bokens karaktärer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Den teoretiska ramen för studien är Maria Nikolajevas bilderboksteori samt karaktärsmodellerna av E. M. Forster, Shlomith Rimmon-Kenan och Joseph Ewen. Som analysmetod tillämpas närläsning. I studien söker jag svar på hur barnbilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla lyfter fram normkritiken i bilder och ord i skildringen av karaktärer. Syftet med studien är även att ta reda på hur verket kan fungera som ett normkritiskt läromedel i undervisningen för modersmål finska i grundskolan i Sverige.  Analysen visade att bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla innehåller mångsidig och normkritisk karaktärsbeskrivning med ord och bilder. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att verket kan användas som normkritiskt läromedel i modersmålsundervisningen i finska eftersom vardagliga saker kan diskuteras utifrån boken i ett normkritiskt perspektiv.

This study in the field of sociology of religion examine how Judaism, Christianity and Islam havebeen interpreted and represented over time in Swedish elementary school textbooks in the subjectof Religion. Three research questions were formulated to see how gender, sexuality and ethnicityare portrayed and how this portrayal has changed over time. The study examines four books, whichwere written between the years 1989 and 2014, by using a qualitative research approach. The theoryIntersectionality is applied in order to analyze and answer the formulated research questions. Theresults from the study show that Judaism, Islam and Christianity have been represented in differentways in the textbooks and that the interpretation has changed over time. Islam is often presentedas an antithesis to the West and European Christianity. However, the change over time shows aslight improvement of the representation of Islam in the studied textbooks. Judaism is in thematerial often represented as a religion that urges people to study, and that the Jewish people oftenare very intelligent. Christianity is the normative lens which the other religions are seen throughand throughout the textbooks it is the religion that is given most focus.

Kvinnliga kompositörer och musikers plats i musikhistorien har varit och är en komplicerad fråga. Inte bara antalet kvinnor, men även sättet som kvinnor beskrivs kan bidra till oönskade effekter inom lärarutbildningen och den svenska skolan. Denna studies syfte är att undersöka i vilken omfattning och hur kvinnliga och manliga kompositörer och musiker porträtteras i kurslitteratur i musikhistoria som används inom svenska musikhögskolor. Detta genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys med perspektiv på intersektionalitet och genus. Resultatet visar att kvinnor och män får väldigt skilda porträtteringar, där männen i högre grad tilldelas respektingivande benämningar och skrivs fram med högre agens. Kvinnor beskrivs genom deras relationer till andra, sin könstillhörighet och som passiva. Denna studies resultat bekräftar tidigare studier om hur ojämna könsmönster och jämställdhetsproblem kan fortsätta reproduceras inom utbildningar på musikhögskolor och hur detta i förlängning kan påverka framtida lärare i sitt yrkesliv.

Studiens syfte är att utifrån en granskning av mediedebatten undersöka framställningen av fenomenet surrogatmödraskap för att utforska dess komplexitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och med ett fokus på surrogatmoderns position.  I studien granskas 34 tryckta källor från de sex största dags- och kvällstidningarna i Sverige, begränsat till tidsperioden 2018-04-25 till 2021-04-25. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och resulterade i fyra teman: självbestämmandets logik, en normbrytande och gränsöverskridande praktik, subjektets utsatthet och villkorad frihet, objektifiering av kropp och mening. Resultatet av studien visar på att genom att särskilja det kommersiella surrogatmödraskapet från det altruistiska, och lyfta fram de altrusiska icke-vinstsökande motivet, kamoufleras de potentiellt exploaterande aspekterna av surrogatmödraskap, samtidigt som en bild av kvinnan som självuppoffrande och omhändertagande framträder som ideal. Enligt motståndarna i debatten, går det inte att särskilja surrogatmodern från den strukturella underordning som är utsatthets villkor. Dessa exploateringseffekter verkar både utifrån perspektivet att kvinnan och barnet förtingligas och blir till varor i en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, men också att denna syn på kroppen som reproduktionsmaskin reducerar födande, graviditet och havandeskap till icke-meningsbärande erfarenheter. Studien visar också på att surrogatmödrar både i Indien och USA som medverkar i kommersiella surrogatarrangemang nedtonar den ekonomiska betydelsen i arrangemanget och lyfter fram och kopplar sina motiv och handlingar till altruism, genom att inte se surrogatmödraskap som ett arbete, utan snarare som något som bär ett högre syfte. Dessa narrativ menar jag visar på att surrogatmödrar ger uttryck för det ofrånkomliga kravet i att bedömas som ett handlingskraftigt subjekt, oavsett om denna subjektsposition är villkorad av social utsatthet eller inte. / By examining the current Swedish debate on surrogacy, this thesis explores how the phenomenon of surrogacy can be understood in its complexity, through the use of an intersectional analysis, and a focus on the position of the surrogate mother. By using a qualitative textual analysis as a method, an analysis of 34 articles in six of Sweden’s largest newspapers under the time period of 2018-04-25 to 2021-04-25 was conducted. The material resulted in four themes: The logic of the freedom of self-determination, Surpassing and breaking norms, The subordination of the subject, Commodification of body and meaning. This study shows that by separating the altruistic surrogacy from the commercial surrogacy, and by favoring the reasons for choosing to be a surrogate mother as primarily altruistic, the potential risks of surrogacy as exploitation are disguised. While at the same time the image of the woman as a self-sacrificing and nurturing subject is manifested as an ideal. Those who oppose surrogacy, present it as a phenomenon in which the surrogate mother cannot be separated from exploration. The commodification of the body reduces the woman and the child to objects in a system of exchange controlled by the powers of market. In this process the values contributed to the process of giving birth and the emotional labors attributed to it, are in this view, regarded as lost. The study also shows, based on analysis of other studies, that surrogate mothers from India and USA, who partake in commercial surrogacy, do not primarily regard surrogacy as a labor but as something linked to a higher form of experience. It is the conclusion of this essay that these narratives are strategies by which the surrogate mother demands to be seen as a subject in her own right despite the exploitative logic of the global market and the commodification of the body.

This study examines how poetry can be understood as intersectional activism. Doing intersectional activism can be expressed in many different forms, and there is also no consensus in Sweden on how the intersectional perspective should be used or handled in academic, political and activist contexts. Based on performativity theory, intersectionality and gagafeminism, this study explores the potential of using artistic strategies such as poetry to deal with feminist intersectional issues in activism.  The study more specifically examine how the poet Yolanda Bohm does intersectional activism in her performance "Icon Medley".

Den här studien ämnar ta reda på hur intagna på anstalter skildras i fiktiva fängelsemiljöer. Med hjälp av kritisk diskursanalys och med identifikation, konstruktion och intersektionalitet som utgångspunkt vill jag ta reda på hur bilden av den kriminella människan skapas och förmedlas till oss via television. Underhållningskulturen utgör en stor del av hur vi speglar verkligheten och vad vi uppfattar vara axiom. Det innehåll och information som förmedlas till oss är med och formar våra sociala övertygelser och inställningar – även när det kommer till fiktiv representation. Genom utförd analys och stöd från tidigare forskning visar uppsatsen att det innehåll som porträtteras är en överdriven konstruktion av fängelselivet och dess intagna och att den bild av dem som förmedlas tjänar till att bygga upp rädsla och skapa en ännu större klyfta mellan kriminella och samhället.

Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfald representeras i tre historieläroböcker för årskurserna 4–6 utifrån ett intersektionellt perspektiv med utgångspunkt i normer och maktstrukturer. Följande frågeställningar ligger till grund för analysen: I vilken utsträckning och i vilka sammanhang representeras annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning samt funktionsnedsättning i de valda historieläroböckerna? Vilka normer och maktstrukturer reproduceras i de valda historieläroböckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av text, bildtext och bilder. Den kvalitativa innehållsanalysen baseras på frågor från Skolverkets rapport från 2006. Den historiska tidsperiod som analyseras är 1700- och 1800-talet och det material som analyserats är historieläroböckerna: Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia.  Resultatet av studien visar att representationen av mångfald är bristfällig i de analyserade böckerna vilket bekräftar tidigare forskning på området. Av de undersökta mångfaldskategorierna är kategorierna annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning de kategorier som endast har en representation eller ingen alls. Kvinnor är markant underrepresenterade jämfört med män och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är också underrepresenterade. Kategorin religion eller annan trosuppfattning är ringa representerat och då endast med manliga exempel. Studiens reslutat visar också att makthavarna i de undersökta läroböckerna genomgående är män och trots att det intersektionella perspektivet bidrar till att synliggöra olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blir tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Resultatet av denna studie kan bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.

The purpose of the study was to investigate what the social work behind the integration of foreign-born women in the labor market looks like and how social workers experience integration. The second purpose was also to investigate how foreign-born women themselves experience integration in a country that is new to them. For the purpose of the study and questions, six interviews were conducted, three with social workers and three with foreign-born women. The theory applied in this study is intersectional perspective with a focus on gender and ethnicity. The data collection was analyzed with the help of qualitative content analysis and interpreted through an intersectional perspective and through the study's knowledge overview, in order to contribute to understanding where both individual and structural factors can create exclusion in the labor market for foreign-born women. The results showed that integration work is carried out aimed at foreign-born women, in the form of locally and internationally sponsored integration projects that are to contribute to employment in society. Regarding promoting factors, the results showed that both the professional respondents and the foreign-born respondents considered that, among other things, language education and social interaction are a central part of the integration. Finally, the results showed that the experience of integration among social workers and foreign-born women is a collaborative relationship, where both groups contribute to consistent notions of obstacles and opportunities for integration. In summary, the conclusions were that the design of integration policy is a contributing factor to how social integration work is conducted and how integration is perceived and practiced by those affected by the phenomenon.