This thesis examines how gender norms are (re)produced in the series Hotell Romantik. The Swedish series Hotell Romantik portrays a new age group in reality TV, people over 65. According to previous research, ageism has permeated the media and affected the ways in which society views elders – by creating stereotypes and misconceptions about them. Gender and age are seldom studied together and therefore an interest emerged to investigate gender norms in a series about elders. The purpose of this thesis is therefore to understand how Hotell Romantik contributes to the (re)production of gender norms as well as to understand how the intersectional category age might be connected to gender (re)production. The research questions aim to deepen our understanding of older people and gender in order to avoid ageism and gender norms. To perform the analysis, a model – based on Yvonne Hirdman’s theories The Gender System and Making Gender, Roland Barthes’ theory on semiotics, Norman Fairclough’s critical discourse analysis, and ageism – was created. The steps included in the model are: (1) Goal-oriented sampling, (2) Multimodal Critical Discourse Analysis, (3) Identifying discourses, and (4) Discourses in relation to theory. The result indicates that two discourses (connected to two gender theories) were prominent in sequences highlighting both the participants and the hosts: the dominant male (the male as norm) and differences between men and women (separation between gender roles). This was made clear from the ways in which the participants spoke and acted. Neither the participants nor the hosts questioned when gender norms were clearly (re)produced. The result also indicated that an intersectional connection between the (re)production of gender norms and ageism (stereotypes) was present. Positive and negative stereotypes (about elders in media) were found in 6 out of 10 discourses (5 highlighting the participants and 1 highlighting the hosts). The positive stereotypes were:  active and leisure-oriented, and “the adventurous golden ager”. The negative stereotypes were: fragile and vulnerable, as well as difficult.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning. Vår analys utgår från tre implementeringsfaktorer, förståelse, förmåga och vilja och vårt resultat visar på att det finns implementeringsproblem inom samtliga kategorier. I vår studie kommer vi bland annat fram till slutsatsen att Malmö Stad och skolorna i större utsträckning behöver prioritera normkritisk pedagogik och organisationen bör omstruk-tureras. Dessutom behöver styrdokumenten precisera normkritisk pedagogik som ar-betssätt och fler lärare behöver utbildning och fortbildning för att implementeringen ska kunna genomföras fullt ut.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse.Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening. Även om kön såväl som karaktärernas egenskaper är varierade kan de till stor del ses som stereotypa. Insikten om hur förståelsen av boken påverkar pedagogens bemötande av barns frågor och funderingar samt pedagogers medvetenhet kring barns förförståelse pekar på vikten av väl reflekterade bokval.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.

No description available.

Mycket lite är forskat kring integrerade elever som läser efter grundsärskolans läroplan inomramen för den vanliga grundskolan. Detta arbete undersöker tre elevers erfarenheter av attunder sin skoltid börja läsa enligt grundsärskolans läroplan. I arbetet studeras hur dettapåverkar eleverna och deras syn på sig själva. Barn med en intellektuell funktionsnedsättningfår sällan komma till tals och med denna studie blir några av dessa röster hörda. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med elever vilka sedantranskriberades och tematiserades. Även två lärare intervjuades. Med utgångspunkt ur ErikErikssons utvecklingsteorier och Lev Vygotskijs lärandeteorier analyserades resultatet. Ett intersektionellt perspektiv hjälpte till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar medvarandra. Resultatet av studien visar att integrerade elever trivs med sina klasskamrater och lärare. Ävenskolarbetet beskrivs i mer positiva ordalag efter övergången till grundsärskolans läroplan äninnan. Men i och med den kategorisering som sker av eleven, både innan och efter byte avläroplan, utvecklas en lägre självkänsla hos dessa elever vilket i förlängningen kan förstärkaderas svårigheter ytterligare.

Uttrycket ”Gästen har alltid rätt” fångar tydligt ojämlikhet mellan gäst och arbetare, vilket kan härledas till klasskillnader. Tidigare studier åskådliggör olika upplevelser i gästfrihetsindustrin och hur gästers agerande i olika situationer visar på de maktrelationer, samt förväntningar på hur dessa ska upprätthållas som arbetstagaren behöver förhålla sig till. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva arbetstagares upplevelser kopplade till normer och gästers bemötande i gästfrihetsindustrin, specifikt i bar- och restaurangmiljö. En kvalitativ studie genomfördes där dagböcker och intervjuer användes som primär datainsamlingsmetod. Forskningsdeltagarna arbetade i bar-och restaurangverksamheter i en mindre ort i södra Sverige. En semantisk och en latent tolkning av materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys som utgick från en induktiv ansats. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Avhumanisering och motstånd, samt underteman makt, tolerans och förväntningar. Deltagarna beskrev den generella upplevelsen av gäster som bra, men att en viss grupp av gäster gav en negativ känsla. Erfarenheterna som beskrevs var varierande, där tolkning av studiens syfte var avgörande för hur deltagarna svarade. Resultatet visar att gäster delvis är delaktiga i upprätthållandet av normer om kropp och kultur i gästfrihetsindustrin, men att arbetaren på olika vis gör motstånd. Deltagarna upplever att det har blivit bättre och ett generationsskifte av gäster tyder på att normer också är på väg att förändras. / <p>2023-06-01</p>

Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019).  Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webb­enkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i under­vis­ningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärs­skild­ringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen.  Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket.  Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk inne­hål­ler och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys för­stärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten. Släktskap framställs som att det har haft en viktig historisk betydelse, men denna betydelse tonas ned när läroböckerna kommer fram till nutid. Vissa av läroböckerna har många och nyanserade familjerepresentationer, medan andra knappt hade några alls. Framställningarna av familjen blir allt mer normativa ju närmare nutid de ligger, vilket kan te sig paradoxalt i dagens mångkulturella och pluralistiska samhälle. I förlängningen kan detta få som konsekvens att elever som läser de undersökta läroböckerna kan ha svårt att relatera till och känna igen sig i beskrivningarna av dagens familjeförhållanden. Historieböckerna riskerar därmed att exkludera vissa elever, och vi får en historieundervisning som inte riktar sig till alla.