Denna studie undersöker vilka syften lärare har med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet samt om det finns några faktorer som kan vara till hjälp för att skapa eller utvärdera laborationer utifrån de syften som lärarna har. Fyra gymnasielärare intervjuades och de fick utvärdera sex utvalda laborationer. De faktorer som undersöktes och kvantifieras som parametrar var huruvida laborationen är kvalitativ/kvantitativ, induktiv/deduktiv, praktisk/teoretisk, laborationens frihetsgrad, vardagsrelevans, hanterbarhet, begriplighet, tidseffektivitet, omfattning samt hur laborationen påverkar elevernas motivation.  Resultatet indikerar att lärare har flera olika syften med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet. Bland dessa syften nämns att eleverna ska lära sig naturvetenskapliga arbetsmetoder, få bättre begreppsförståelse och att verifiera teori. Det visade sig finnas samband mellan tidigare nämnda faktorer såsom att en kvantitativ laboration tenderar att också vara deduktiv och att en kvalitativ laboration tvärtom oftare är induktiv. I analysen av resultatet ges exempel på fall både när lärare är överens och inte överens om såväl laborationers syften som faktorer och i sina argument.

Denna studie tar avstamp i den förändrade skrivningen om barns integritet i förskolans kommande läroplan (Lpfö 18) vilket relateras till tidigare forskning som vittnar om stora brister i förskolans arbete med barns integritet i samband med dokumentation. Syftet med studien är att, ur både barns och förskollärares perspektiv, undersöka barns integritet i samband med dokumentationsformerna fotografi och film. Mer specifikt behandlas barns förståelse av dessa dokumentationsformer, barns rätt att säga nej till att bli fotograferade och filmade samt förskollärares sätt att arbeta för att göra barnen medvetna om och ge dem förutsättningar att värna om sin integritet i samband med fotograferande och filmande i förskolan. Studien baseras på intervjuer med fyra förskollärare och fyra barngrupper inom en och samma enhet men skilda förskolor. Resultatet analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna barnperspektiv, barns perspektiv, barns vuxenperspektiv samt Shiersdelaktighetsmodell. En central skillnad mellan studiens resultat och tidigare forskning är att etik och integritet i förskolans dokumentationspraktiker tycks mer uppmärksammat än tidigare visat. Utöver detta framkommer att barnens förståelse för dokumentationsformerna fotografi och film kan ses som ett resultat av deras egen erfarenhet och utgör endast en del av den förståelse de vuxna har. Det barnen ger sitt medgivande till kan därmed inte sägas omfatta dokumentationens fullständiga syfte utan endast det som de är medvetna om. Ytterligare ett framträdande resultat är barnens tydliga entusiasm inför att bli fotograferade och filmade. Rätten att säga ja tycks således viktigare för barnen än rätten att säga nej. Utifrån detta konstateras angelägenheten i att problematisera det behov av synliggörande som barnen ger uttryck för.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data. I intervjuerna deltog sex lärare från två olika kommuner i Västra Götaland.ResultatUndersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar läsintresset hos eleverna. Hemmet är en viktig faktor och läsförmåga en annan. Läsintresset är något som varierar mellan eleverna och flickor upplevs ha ett större intresse för läsning än pojkar. Det visar sig att lärarna använder olika arbetsmetoder för att stimulera elevernas läsintresse. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur som intresserar dem. Biblioteken som finns på skolan och i kommunen används på olika sätt för att utveckla elevernas intresse för läsning. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this bachelor thesis was to gain a deeper understanding of and examine how library blogs are realized at public libraries together with the views among librarians regarding the realization of library blogs.The questions we wanted to answer were: – How is the library blog realized at the public libraries in this study? – What are the views among the librarians in this study regarding the realization of the library blogs?The analytical model in this thesis is Connie Crosby’s six steps on how libraries successfully can realize their blogs. Four of the six steps were selected: planning, implementation, marketing and measures of success. The methodology used for this study was semi-structured interviews. Two interviews were conducted with three librarians that have partial responsibility of their respective library blogs.The results of the study show that the process of the library blog can look different in different libraries, and that the respondents had clear views on how the realization of a blog should be done. An improvement in both of the library blogs could be made by a better dialogue between the librarians. Together they should, formally, discuss, motivate and document problems, opportunities and visions with the blog. Development and improvement can also occur if the librarians in the realization of the blog perform a more fundamental study on the target audience, marketing and other key features of the blog. / Program: Bibliotekarie

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel. I intervjuerna har barnen fått uttrycka sig om viktiga trivselfaktorer, dels faktorer de själva tar upp som viktiga för trivseln samt de faktorer som hittats i litteratur. De redogör även för sin egen trivsel på det fritidshem där de är.ResultatBarnens svar analyserars utifrån den teori och den litteratur som används i studien. Resultatet var mycket varierat. Barnen hade olika uppfattningar. På grund av detta var det svårt att dra generella slutsatser. Några generella drag gick dock att utläsa. Aktiviteter och kompisar föreföll vara viktigt för trivseln och barnen verkade trivas ganska bra. Ett annat generellt drag var att barnen hade olika åsikter. Ett undantag fanns dock då barnen på Ängens skola var eniga om att mellanmålet där var dåligt. Det kan vara av stor vikt att personalen lyssnar till de barn som finns på just deras fritidsavdelning. Då kan verksamheten anpassas efter de aktuella barnens intressen och behov, eftersom dessa är olika från individ till individ. / Program: Lärarutbildningen

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel. I intervjuerna har barnen fått uttrycka sig om viktiga trivselfaktorer, dels faktorer de själva tar upp som viktiga för trivseln samt de faktorer som hittats i litteratur. De redogör även för sin egen trivsel på det fritidshem där de är.ResultatBarnens svar analyserars utifrån den teori och den litteratur som används i studien. Resultatet var mycket varierat. Barnen hade olika uppfattningar. På grund av detta var det svårt att dra generella slutsatser. Några generella drag gick dock att utläsa. Aktiviteter och kompisar föreföll vara viktigt för trivseln och barnen verkade trivas ganska bra. Ett annat generellt drag var att barnen hade olika åsikter. Ett undantag fanns dock då barnen på Ängens skola var eniga om att mellanmålet där var dåligt. Det kan vara av stor vikt att personalen lyssnar till de barn som finns på just deras fritidsavdelning. Då kan verksamheten anpassas efter de aktuella barnens intressen och behov, eftersom dessa är olika från individ till individ. / Program: Lärarutbildningen

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Studien baseras på 20 artiklar med kvalitativ ansats som beskriver patienters erfarenhet av möjlighet och hinder för delaktighet. Artiklarna har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.Delaktighet är ett samlingsbegrepp som innefattar att ett flertal olika behov hos patienten behöver bli tillgodosedda. Tre kategorier har utkristalliserats ur resultatet; Patientens kunskap om sin vård och behandling; Patientens upplevelse av kontroll över beslut i sin vård och behandling och Patientens förväntningar i mötet. Med kunskap avser patienten flera olika delar som information, ställa frågor och få begripliga svar och tid till att reflektera och omsätta informationen till kunskap. Patienten beskriver kontroll som att få ha sista ordet och vara delaktig i beslut. Resultatet i studien visar att patienten förväntar sig att bli inbjuden i mötet för att kunna delta i besluten av sin vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come. / Program: Bibliotekarie

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattningar om musik som ett stöd för barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Då vårat syfte med studien var att undersöka uppfattningar bestämde vi oss för att använda det fenomenografiska perspektivet som utgår från människors erfarenheter och uppfattningar. Studien genomfördes genom två delstudier, där Viktoria Nygren ansvarade för den ena innehållande kvalitativa intervjuer av fem förskollärare bosatta i olika delar av Sverige. Den andra delstudien, som Elida Berglin ansvarade för, består av en kvalitativ samt en kvantitativ webbaserad enkät där föräldrars uppfattningar om ämnet undersöktes. Genom dessa studier framkom respondenternas uppfattningar om att det finns ett samband mellan musik och språk samt att det finns en medvetenhet hos respondenterna om att musik kan påverka barns språkutveckling. Även om inte respondenterna säger det ordagrant tolkar vi det mellan raderna i deras svar på undersökningarna. Dessa resultat analyserades sedan utifrån den fenomenografiska analysmodell bestående av sju steg som beskriver hur analysen ska genomföras, detta går då i linje med vår teoretiska utgångspunkt. Genom denna studie kan det, som ovan nämnts, utläsas att det råder ett samband mellan musik och barns språkutveckling. Det kan även utläsas att både pedagoger och föräldrar ser musik som en viktig pedagogisk resurs och den forskning vi tagit del av visar att musik kan vara betydelsefull för barns språkutveckling. Enligt den nya läroplanen som börjar gälla i juli 2019 kan det utläsas att ett mer medvetet arbetssätt kring undervisning krävs, och att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att utvecklas. I forskningen och hos respondenternas svar syns en medvetenhet kring musik som ett stöd för barns språkutveckling, dock krävs det nya metoder för ett undervisande arbetssätt i enlighet med nya läroplanen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur arbetet med att stödja och utmana särskilt begåvade elever är organiserat samt belysa eventuella skillnader i skolor som är placerade i olika socioekonomiska områden. Med begreppet särskilt begåvad menar vi elever som besitter förmågor utöver det vanliga, som de resterande elever inte besitter.  Metoden som användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar var intervjuer. Sju stycken intervjuer genomfördes. De frågeställningar studien har är Hur organisera arbetet kring särskilt begåvade elever? Vilka metoder och resurser/verktyg använder skolan för att kunna bemöta elever med särskilda begåvningar? Vilka utmaningar har skolans personal identifierat när det gäller att inkludera särskilt begåvade elever i den ordinarie undervisningen? När dessa frågeställningar sedan besvarades användes metoden innehållsanalys. De teoretiska ansatserna i denna studie är det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin.  Med hjälp av dessa kunde vi analysera om den sociala aspekten av lärandet var en stor del av de särskilt begåvade elevers lärande samt det mer praktiska som tid, kunskap och resurser var tillräckliga. Sammanfattningsvis visar resultaten att det socioekonomiska området skolan är placerad i inte är en avgörande faktor ifall särskilt begåvade elever fått det stödet skollagen kräver.