Det här är en kvalitativ intervjustudie som baseras på intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser lågstadielärare har av att använda rörelsepauser som ett verktyg i undervisningen. Utifrån lärares perspektiv undersökte vi bland annat hur rörelsepauser kan påverka elever och klassrumsklimat samt hur olika ramfaktorer kan hämma eller främja användandet av rörelsepauser i undervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar så intervjuade vi fyra lågstadielärare från olika delar av Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin. Den empiriska datan baseras på semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt, vilket ledde till fyra huvudteman: klassrumsmiljö, elevgrupper, struktur och arrangemang samt skolan. Dessa teman analyserade vi genom att jämföra likheter och skillnader i vad lärarna uttryckt om respektive tema.  Resultaten visade att klassrumsmiljön är viktig då ett större klassrum och hjälpverktyg underlättar för användandet av rörelsepauser. Analysen visar också att lärare anser att rörelsepauser överlag påverkar klassrumsklimatet och elevgruppen positivt samt bidrar till att eleverna i regel får lättare att koncentrera sig på undervisningen efter en rörelsepaus. För att en rörelsepaus ska ha positiv inverkan på undervisningen så är det viktigt att ha en tydlig struktur och läsa av elevgruppens behov. Skolans rutiner kan också spela en betydande roll när det kommer till hur och i vilken utsträckning lärare väljer att använda rörelsepauser.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet.   Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet.   Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att genomföra en kvalitativ studie som belyser och diskuterar informationsinsamlande och konfrontativa förhörstekniker vid förhör med misstänkta gärningspersoner. En tematisk analys av förhör med misstänkta har genomförts för att identifiera uttalanden och uttryck som tyder på användandet av respektive förhörsstrategi. Resultaten har tolkats och diskuterats utifrån tidigare forskning och de kognitionspsykologiska områden som berör berättande, minnen och konfirmationsbias. Resultaten har visat att ett informationsinsamlande respektive konfrontativt förhållningssätt kan visa sig genom en mängd olika uttryck och uttalanden. Resultaten har också visat att det till viss del förekommit starkt konfrontativa inslag i några av de analyserade förhören. Utifrån tidigare forskning, de kognitionspsykologiska perspektiven och resultaten från den tematiska analysen är den huvudsakliga slutsatsen att det behövs fler och mer omfattande svenska studier av hur förhör med misstänkta genomförs i praktiken. / Information or confrontation - a theme-based analysis of police interviewing with criminal suspects The purpose of this paper has been to execute a qualitative study to highlight and discuss information-gathering and confrontational approaches in interviewing criminal suspects. A theme-based analysis was implemented to identify statements and expressions that suggests the use of either interrogation strategy. The results have been interpreted and discussed based on previous research and cognitive psychology areas affecting human storytelling, memories and confirmation bias. The results have shown that the information-gathering and confrontational approach may be shown through a variety of expressions and statements. The results have also shown that it to some extent have been highly confrontational elements in some of the analyzed interrogations. Based on previous research, the cognitive psychological perspectives and the results from the theme-based analysis the main conclusion is that quantitatively and extensively more studies of how the interrogation of criminal suspects is implemented in practice, especially in a Swedish context, is needed.

Jordkällare är en bortglömd byggnadstyp som många inte tänker på längre. Det saknas även kunskap om jordkällare och hur de används idag. Jordkällare är en företeelse med gamla anor men de ska inte ha blivit vanliga förrän potatisen kom till Sverige på 1700-talet. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om jordkällare genom att ta reda på hur jordkällare använts och används samt hur de är utformade i byn Västra Fors. Frågeställningarna har varit: Hur är jordkällare i Västra Fors utformade? samt Hur används jordkällare i byn Västra Fors idag och hur har de använts tidigare? För att besvara frågeställningarna har en inventering och semistrukturerade intervjuer genomförts. Mallar för intervjuerna och inventeringen togs fram och jordkällarna har fotograferats samt okulärbesiktigats. Resultatet blev att den vanligaste utformningen på jordkällare i Västra Fors är en fristående jordkällare belägen i en sluttning. Vad gäller användningen blev resultatet att jordkällare i Västra Fors främst använts för att förvara saft, sylt och potatis i. Vid inventeringstillfället stod ungefär hälften av jordkällarna oanvända medan den andra hälften fortfarande användes. Bland de som fortfarande användes förvarades ungefär samma saker i jordkällaren som man historiskt förvarat där. / Root-cellars is a forgotten type of building that not many people think of anymore. There is also a loss of knowledge about root-cellars and how they are used today. Root-cellars is a phenomenon with old lineage, but they did not become common until the potato arrived in Sweden at the 1700s. This thesis aims to increase the knowledge about root-cellars by finding out how root-cellars been used and are used and also how they were designed in the village Västra Fors. The question formulations were: How is root-cellars in Västra Fors designed? and How are root-cellars used in Västra Fors and how have they been used before? To answer these questions an inventory and semistructured interviews have been carried out. Templates for the interviews and the inventory was produced and the root cellars have also been photographed and ocular inspectioned. The result was that the most common design of a root-cellar in Västra Fors was a freestanding root-cellar situated in a slope. As to the using the result was that the root-cellar in Västra Fors mostly been used to store juice, jam and potatoes. By the inventory-opportunity around half of the root-cellars were unused and the other half was still in use. Among them who were still in use almost the same things that were stored in there in the past was stored there now as well.

Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.

Studien som gjorts är kvalitativ och behandlar hur unga vuxna som ännu inte har barn konstruerar bilden av sitt framtida barn. Som grund har vi haft socialkonstruktivismen som ontologisk och epistemologisk position.  Frågeställningarna i studien är: Hur talar individer som ännu inte har barn om sitt framtida barn? Påverkar individens tidigare socialisationsprocess tankarna av det framtida barnet? Vilka centrala institutioner hänvisar individen till i talet om sitt framtida barn? I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har sedan transkriberats analyserats. Det har visat sig att individernas egen socialisationsprocess speglar av sig på hur de talar om sitt framtida barn. Värderingar, egenskaper, skola och relationer är de centrala institutioner vi funnit i empirin. Resultatet har kopplats samman med teorier som socialisationsprocessen, institutioner, habitus, risksamhället, modernitet och självidentitet samt angränsande forskning.

År 1992 genomfördes Äldrereformen i Sverige. Det innebar att mer avancerad vård ges i patientens hem. Slutenvårdens vårdplatser minskar, medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och på grund av en åldrande befolkning vårdas allt fler patienter i hemmet. Hemsjukvårdens organisation i vårt land ser olika ut. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelse av sin specifika kompetens samt kompetensbehov i arbetet i kommunens avancerade hemsjukvård. Författarna valde kvalitativ intervjustudie, induktiv ansats för att belysa studiens syfte. Åtta distriktssköterskor intervjuades, i en mellanstor svensk stad.  Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier som beskriver upplevelsen av distriktssköterskans kompetensbehov. Formell kompetens, reell kompetens och ansvar för kompetens. Distriktssköterskorna ansåg att distriktssköterskeutbildningen är bra. Den erhållna hälsofrämjande kunskapen används även i den avancerade hemsjukvården. Distriktssköterskorna framförde önskemål om mer riktad utbildning då distriktssköterskan arbetar med olika områden. Det ansågs att annan specialistutbildning berikar kompetensen i hemsjukvården då de möter många olika patienter med olika behov. Distriktssköterskorna beskrev att yrkeserfarenhet och samarbete med team ökar kunskap kollegor emellan och det skapar möjlighet för patienten att få bästa möjliga vård. De menade att både den enskilda distriktssköterskan och organisationen tillsammans måste ta sitt ansvar för kompetensutveckling. Både genom att söka egen evidensbaserad kunskap men att organisationen ska ge tid till handledning, reflektion för att ge patienterna god vård. Det resultat som författarna ansåg mest intressant var att distriktssköterskorna beskrev att en vårdsituation som de behärskar, känner trygghet i utförandet av, upplevs inte av den enskilda distriktssköterskan som avancerad längre.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.     Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.   Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen. Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang. Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen. Slutsats KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.