Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare förhåller sig till barns personliga integritet i förskolan för att främja barns lärande. Det är en kvalitativ studie och empirin producerades genom att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Studien består av två delstudier, Delstudie 1 som utgick från intervjuer med fyra förskollärare och Delstudie 2 som utgick från intervjuer med fyra barnskötare. Informanterna kom från tre kommunala förskolor inom samma kommun. Intervjuerna genomfördes och analyserades på samma sätt i de två delstudierna. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen som användes i analyserna var: Mediering, scaffolding och proximala utvecklingszonen. Det huvudsakliga resultatet är att pedagogerna i förskolan respekterar barnens personliga integritet och uppmuntrar till lärande genom språket. Språket används både för att undervisa och stötta barnen i att lära sig om sin rätt till integritet och för att främja annat lärande samtidigt som den personliga integriteten respekteras. Resultatet visade även att barnens rätt till personlig integritet i att själva avgöra om de vill vara med på dokumentation inte alltid tas hänsyn till samt att lärandet som dokumentationsarbetet skulle kunna ge barnen förbises. Dessa resultat blir framförallt synliga när avsikten med dokumentationen görs av andra anledningar än enbart för barnens skull.

Aktivt lärande är en term som innefattar lärstrategier riktade mot elevdelaktighet och engagemang i klassrumsmiljön, och den har blivit populär i samband med ökad kritik mot föreläsningen och dess plats i dagens högre utbildningar. I denna studie intervjuades fem föreläsare en och en med syftet att fördjupa kunskapen om deras syn på aktivt lärande i deras klassrum. Intervjuerna transkriberades därmed utifrån en indexeringsmetod. Resultatet indikerar på varierade förutsättningar utifrån föreläsarnas pedagogiska utbildningsbakgrund, vilket kan ligga som grund till ett mångfaldigt införande av aktiva lärstrategier. Flera strategier för aktivt lärande diskuterades, vilket visade en viss vana med konceptet. Slutligen diskuterades generella svårigheter med aktivt lärande såsom tidsaspekten och studentrespons, vilket indikerade en rad utmaningar att både ta hänsyn till och klara av.

Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur musiklärare i grundskolan värderar, tänker och resonerar kring mångkulturellt perspektiv i musikundervisning och i vilken mån och på vilket sätt detta avspeglar sig i deras val av undervisningsrepertoar. Metoden kan beskrivas som blandat kvalitativ och kvantitativ, då empirin består av enkäter med både fasta och öppna frågor, samt två intervjuer med verksamma musiklärare. Resultaten visar att informanterna i huvudsak tolkar begreppet ”mångkulturellt perspektiv” utifrån en etnisk definition och ofta ställer det i relation till etnisk mångfald i elevunderlaget. Informanternas ”mångkulturella repertoar” speglar ett stort fokus på europeiska och afroamerikanska musikstilar, till viss del afrikanska, och till mycket liten del övriga världen. Lyssning och tidsavgränsade temaperioder framstår som det vanligaste sättet att ta sig an området. När det gäller praktiskt utövande görs det i huvudsak via sång och till viss del dans/rytmik, medan spel och improvisation/skapande förefaller ligga utanför de flestas undervisningssfär. Sammantaget framträder en bild av att en stor majoritet informanter tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med ett mångkulturellt perspektiv i musikundervisningen, men att många upplever det som svårt att realisera i praktiken och även har relativt vaga uppfattningar om begreppets mångfacetterade innebörd om man jämför med de resonemang kring ämnet som förs inom aktuell debatt och forskning.

VFU-perioderna påvisade att introduktionen var en viktig del i förskolans verksamhet för både barn och vårdnadshavare. Vi ville forska mera inom detta område.Studiens bakgrund tar upp anknytningsfaktorers betydelse inom introduktion av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare. Dessa faktorer har betydelse för om anknytningen blir trygg eller otrygg. En trygg anknytning leder till att barnen lättare kan ta emot utmaningar som syftar till att utmana och vidga barnens synsätt inom normer och värderingar samt världsuppfattning.Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt arbete för att möjliggöra en trygg anknytning under förskoleintroduktionen, utifrån enskild-ochgruppintroduktion.Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer möjliggör trygg anknytning inom enskild- och gruppintroduktion? På vilket sätt beskriver förskollärare att de arbetar för att trygg anknytning ska kunna möjliggöras vid enskild- och gruppintroduktion? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika arbetssätt såsom grupp- och enskild introduktion enligt förskollärare?Under tidigare forskning tar Ahnert upp hur gruppstorlekar påverkar barn på olika sätt. Denna studie passar för att jämföra enskild- och gruppintroduktion (Ahnert m.fl., 2006, s. 673). Commodaris studie visar att barnens anknytning påverkar den kognitiva förmågan. Anknytningen mellan barn och pedagog har stor betydelse för hur samspelet ser ut gällande barnets utforskande (2013, s. 2).Bowlbys säger att man ser när en anknytning har skett mellan barn och pedagog genom pedagogens lyhördhet för barnets olika reaktioner (Bowlby, 2007, s. 311).Enligt Månsson ser och tolkar pedagoger barns behov på olika sätt. Personalgruppen behöver diskutera tillsammans och komma fram till en gemensam handlingsplan (Månsson , 2011, s. 16).Jonsson och Williams menade att förskolans arbete påverkas av tidsbrist, och att läroplanen styr vilken inlärning som ska erbjudas (Jonsson & Williams, 2012, s. 591).Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Intervjufrågorna utgick ifrån arbetssätten enskild- och gruppintroduktion. Den teori som använts är Bowlbys anknytningsteori. De centrala begreppen som används är anknytning, trygg bas och säker hamn.Resultaten arbetades fram med hjälp av studiens syfte, forskningsfrågor och Bowlbys anknytningsteori. Delstudierna utgick från arbetssätten, enskild- och gruppintroduktion. Resultaten jämfördes med tidigare forskning. Studierna kom fram till att det är fördelaktigt att arbeta med enskild introduktion, och att gruppintroduktionen förändras till att mer och mer likna en enskild introduktion.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka urvalet bilderböcker på fyra småbarnsavdelningar och pedagogernas tankar kring valen av böcker för förskolans minsta barn, ett till tre år gamla. Två delstudier har utförts på fyra småbarnsavdelningar. Delstudie 1 är en textanalys av de böcker som fanns tillgängliga för barnen på de fyra avdelningarna. Delstudie 2 är en kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare från de fyra avdelningarna. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet utifrån begreppen: kulturella redskap, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat visar att det finns stora likheter i vilka böcker de olika avdelningarna hade valt att ha tillgängliga för de minsta barnen. De hade oberoende av varandra valt böcker med liknande teman, berättarstrukturer och bildtekniker. Litteratururvalet i förskolan verkar emellertid ha förändrats sedan tidigare undersökningar. Det finns få mer avancerade böcker som kan utmana barnets läsförståelse och språkutveckling. En annan förändring i urvalet är att samtida böcker i denna undersökning är fler än i tidigare undersökningar. Pedagogerna på förskolan menade alla att deras val av böcker som var tillgängliga för de minsta var genomtänkt och anpassat efter barngruppen.

På en akutmottagning samlas många patienter samtidigt och miljön kan upplevas på olika sätt. Inom hälso- och sjukvården har patienter behov av information för delaktighet sin vård.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information kring dennes vård under sin vistelse på en akutmottagning. Metoden har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att möjliggöra att patienterna fick tala fritt gällande deras upplevelser. Intervjuerna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultatet resulterade i tre kategorier med tre underkategorier. I kategorin ”Bekräftelse och engagemang ger en känsla av trygghet” framkommer det att det var viktigt för patienterna att känna bekräftelse. Att känna att personalen ser och hör dem gav en känsla av trygghet. Kategorin ”Tydlig information ger lugn” belyser hur informationsbrist gav en känsla ovisshet hos patienterna vilket gjorde att de hade svårt att slappna av. Patienterna hade många frågor om bland annat när det var deras tur samt hur lång tid besöket förväntas ta. Fick de svar på några av sina frågor upplevde de att de lättare kunde slappna av i väntan på nästa steg. Tredje kategorin ”Ensamhet ger en känsla av utanförskap” beskriver hur patienterna kännerutanförskap när de blir lämnade ensamma i ett rum eller bås. Att känna sig bortglömd eller att inte veta när det var deras tur gjorde att patienterna kände oro och en känsla av utanförskap.  Slutsatsen att patienterna uppskattade när personalen hälsade på dom och kallade dem vid namn, på så vis upplevde det mötet mer personligt och att känna sig objektifierad minskade.Fortlöpande information om vad som skulle hända härnäst var betydelsefullt.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares naturvetenskapsundervisning. Syftet med studien var att undersöka vad förskollärarna ansåg sig ha för kunskaper samt hur dem tillämpade kunskaperna i praktiken. Våra forskningsfrågor har varit: vilka didaktiska val gör förskollärare i förhållande till läroplansmålen för naturvetenskap? samt hur ser den ämnesdidaktiska kompetensen ut bland förskollärare?Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som underlag. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra åtta intervjuer med förskollärare, varav hälften arbetade med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Vi har utgått från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats i vår studie där vi analyserat resultaten utifrån de teoretiska begreppen livsvärld och intersubjektivitet.Resultaten av studien visade att majoriteten av förskollärarna har goda kunskaper i naturvetenskap men att de trots det kontinuerligt behöver fördjupa sig i de delar av ämnet de undervisar om för tillfället. Det framkommer även att hälften av förskollärarna främst fokuserade på biologin inom naturvetenskapsundervisningen. Vidare visar resultaten att samtliga förskollärare utgick från barnens intressen när de planerade och undervisade i naturvetenskap. Förskollärarna anpassade de didaktiska valen utifrån barnens ålder och kunskapsnivå.

No description available.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolväsende i form av elitskolor eller nivågrupperingar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju personer från fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna är politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) ochlärare (i form av en lärare och en lärarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar på frågeställningen. De vägs också emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget säger om differentiering. / The aim of this study is to examine the pros and cons of a differentiated school system. The study is based on interviews with two politicians, one businesswoman, two mathematicians and two teachers. The interviews are analysed to focus on the different arguments for or against differentiation that appear in the interviews. These arguments are weighed and examined more closely in the conclusion of the study.

Syftet med studien är att identifiera strategier som barn i en syskongrupp på förskolan använder sig av för att förhandla om lekutrymmet i den fria leken samt att analysera förskollärares uppfattningar av och om barns förhandlingsstrategier. Genom observationer och i en fokusgruppsintervju har vi fått svar på forskningsfrågorna: vilka förhandlingsstrategier vi kan se att barnen använder för att få tillträde: vad strategierna leder till: vilka förhandlingsstrategier förskollärarna kan se samt hur förskollärarna arbetar för att motverka exkludering i den fria leken. Materialet i studien har analyserats och diskuterats utifrån tidigare forskning kopplat till hur barn förhandlar i leken, barndomssociologisk teori samt förhandlingsstrategier som barn använder sig av i den fria leken som Corsaro har formulerat. Studiens resultat visar att barn använder sig av olika strategier, det kan vara indirekta och direkta strategier för att få tillträde, för att förneka andra barn tilltäde samt uteslutningsstrategier. Studien visar också att barn använder sig av makt i den fria leken, vilket blev synligt i observationerna i den fria leken och togs även upp i fokusgruppsintervjun med förskollärare. Corsaro (1979) tar i sin forskning upp hur strategier kan leda till negativ eller positiv respons (1979, s. 321). Detta har vi även sett i vår studie men främst hur barn bemöter varandra med negativ respons. I fokusgruppssamtalet fick vi exempel på hur förskolan arbetar förebyggande mot exkludering genom att ha ett stöttande arbetssätt och att vara närvarande som pedagog.