Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers arbetssätt med barns språkutveckling i relation till första- respektive andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat pedagoger på två förskolor. Det går att urskilja varierad erfarenhet vid arbetet med flerspråkiga barn på de respektive förskolorna. Förskollärare samt barnskötare är en stor del av barnens språkliga arena därav urvalet att inkludera båda yrkesgrupperna i studien. Förskollärare ansvarar för den pedagogiska undervisningen men då barnskötare är delaktiga i den dagliga verksamheten beslutade vi oss för att ta del av hela arbetslaget. Då barns språkutveckling är en stor del av undervisningen i förskolan har vi valt att fokusera på hur pedagogers arbetssätt ser ut. Den reviderade läroplanen innehåller numera begreppet undervisning vilket gjorde att vi ville studera pedagogers arbetssätt. Studien är baserad utifrån ett kognitivt perspektiv med en konstruktivistisk, sociokulturell samt sociokognitiv teori. Med dessa teorier i grunden för vårt arbete har vi även funnit lärmiljöns betydelse för barns språkutveckling intressant. Resultatet visade att pedagogerna på de respektive förskolorna hade många liknande arbetssätt men tankesätten varierade. Pedagogerna som intervjuades talade om lärmiljöns betydelse för att väcka intresse för språket. Utifrån de svar vi fått på frågan om hur pedagoger ser på sitt uppdrag om barns språkutveckling kan vi se att pedagogerna har en förståelse för vikten av deras uppdrag att få barn att intressera sig och få ett nyanserat och berikande språk.

Inledning Studien avhandlar förekomsten och innehållet i musikaktiviteter på ett specifikt fritidshem. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur musik används och utövas i fritidshemmets verksamhet, utifrån ett specifikt fritidshem i Västra Götaland. I detta undersöks även fritidslärarnas roll, betydelse och uppfattningar kring det praktiska utövandet av musikaktiviteter. Även elevernasuppfattningar av musikaktiviteterna belyses i studien. Metod Eftersom att studiens syfte är att granska hur musik används och utövas på fritidshemmet såvaldes nedanstående metoder för samla in det empiriska materialet. Metoderna bestod avkvalitativa intervjuer med både fritidslärare och elever, observationer utifrån ettobservationsschema samt observation i form av inventering. Inventeringen utgick ifrånelevernas och lärarnas uppfattningar om instrumentens, teknikens och lokalernas förekomst. Resultat Studiens resultat visar att det förekommer musikaktiviteter regelbundet på det aktuellafritidshemmet i form av spontana musikstunder, teaterprojekt, musiklyssnande ochinstrumentspel.

No description available.

Förskolan ansvarar för barns språkutveckling och därför är det viktigt att anordna en stimulerande miljö som kan bidra till barns lärande. I dagens samhälle finns det barn som saknar verbalt språk, har svårigheter med kommunikation och lever i ett mångfaldssamhälle med flera språk. Dessa barn behöver ett speciellt förhållningssätt för att gynnas i sitt språk i den fortsatta utbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur estetiska ämnen används i olika verksamheter som ett hjälpmedel för barns språkutveckling. Tidigare forskning visar att det finns en koppling mellan estetiska ämnen och språklärande. Utifrån detta ville vi undersöka hur estetiska ämnen kan användas som specialpedagogik. Det vill säga hur ordinarie pedagoger använder estetiska ämnen som ett tillvägagångssätt för lärandet i verksamheten. Genom att utgå från den kvalitativa intervjumetoden valde vi att intervjua förskollärare, lärare och fritidspedagoger för att kunna se vilka tillvägagångssätt de utgår från. Med utgångspunkt i våra analyser använde vi dilemmaperspektivet, inkluderings-, exkluderings- och regressionsbegreppet. I studien framkom att estetiska ämnen används ofta i verksamheterna men främst omedvetet för barnens språkutveckling. Resultatet visar också att estetiska ämnen har många positiva effekter på barnens kommunikativa och sociala förmåga. Vi anser dock att pedagogerna i framtiden borde använda sig av estetiska ämnen mer medvetet för att kunna ta tillvara på det estetiska ämnenas fulla potential.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare ser på svårigheter och möjligheter för barn inom autsimspektrum, i en förskola respektive en specialförskola. Det blir allt vanligare att yngre barn får en tidig diagnosering i dagens samhälle. I och med detta bemöter förskollärarna allt tidigare dessa barn i arbetet, därför krävs kunskaper och kompetens inom specialpedagogiken. Struktur och rutiner är grundläggande faktorer för en fungerande verksamhet, men det mest omsorgsfulla en förskollärare kan ge är ändå möjligheten till att dessa barn utvecklar en självständighet. Alla barn är olika och har olika behov oavsett diagnos eller inte. Det gäller att som förskollärare se olikheter som en tillgång och inte som ett problem. Vart bemöts då dessa barn bäst? I vilken verksamhet, specialförskola eller förskola? Hur ser de olika verksamheterna på svårigheter och möjligheter? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Materialet analyserades utifrån studies syfte och frågeställningar med utgångspunkt i Nilholms dilemmaperspektiv. Utifrån studiens resultat fick vi syn på att ett flertal olika faktorer såsom, kompetens, resurser och vilka arbetsformer som anammas påverkar i sin tur vilken verksamhet barnet i behov av särskilt stöd ska placeras inom. Dock bör utgångspunkten utgå ifrån det enskilda barnet och dess behov i val av verksamhet.

Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

En kvalitativ intervjustudie  Studiens syfte var att öka vår kunskap om grundskollärares erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa hos elever i årskurserna F-3. I förhållande till detta har skolors elevhälsoarbete undersökts. Studien har baserats på en kvalitativ metod, där sex F-3 lärare har intervjuats. De centrala begrepp som studien behandlar är psykisk ohälsa, elevers delaktighet i hälsoarbetet och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Vidare har lärarnas definitioner av psykisk ohälsa undersöks, samt hur delaktiga elever är i arbetet kring deras hälsa. Slutligen studeras det förebyggande arbetet på skolorna. De teoretiska utgångspunkterna som studien baseras på är Shiers teori om delaktighet (2001), som graderar barns delaktighet i fem nivåer och Eva Forsbergs teori om elevinflytande (2000).  Resultaten från vår studie visar att grundskollärarnas definitioner av psykisk ohälsa skiljer sig åt, vilket också gör att lärarna anser att ohälsan är olika utbredd. Lärarna som anser att den psykiska ohälsan har ökat, uttrycker en osäkerhet kring orsakerna till ökningen. En lärare anser att det eventuellt är en slump, en annan lärare anser att det beror på att kunskapen kring psykisk ohälsa har ökat. Orsakerna till psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan lärarna och riskfaktorer som hemförhållanden, media och mobbning tas upp. Samtliga lärare kan se skillnader i den psykiska ohälsan mellan könen. En majoritet av lärarna upplever att den psykiska ohälsan är mer utbredd hos flickor, samtidigt som de andra lärarna anser att pojkar drabbas i större utsträckning. Majoriteten av lärarna uttrycker också en okunskap om elevers psykiska ohälsa.

Byskolor lever i ständig ovisshet gällande om de ska få fortsätta sin verksamhet eller behöva läggas ned. I en liten skola med ett lågt elevantal placeras eleverna oftast i åldersintegrerade klasser, vilket kan ge en större känsla av närhet och gemenskap. Men elever och lärare i den mindre skolan upplever också, likt vilken annan skola som helst, svårigheter och utmaningar inom verksamheten och undervisningen. Lärarna, som är en viktig del av byskolorna, kan ibland antas ha en lättare arbetsbörda än lärare som arbetar på större skolor med fler elever. Men faktum är att byskolornas lärare ständigt påverkas av flera utomstående faktorer som inverkar på deras undervisning. Denna studie syftar därmed till att ta del av sju byskolelärares upplevelser och tankar om hur deras undervisning och arbete påverkas av ett antal ramfaktorer, det vill säga faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar undervisningen. Därför har kvalitativa intervjuer genomförts och innehållet har analyserats utifrån Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori enligt ett särskilt analysupplägg som skapats i enlighet med studien. De ramfaktorer som undersöks är tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, skolledning och organisation, närsamhället samt kulturer och vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att ramfaktorerna tid, personal, gruppstorlek, ekonomiska resurser samt kulturer och vårdnadshavare påverkar byskolelärarnas undervisning och arbetssituation mest, både positivt och negativt. Resultatet visar även att ramfaktorerna tid, ekonomi och skolledning och organisation samverkar på så sätt att de ekonomiska beslut som fattas av skolledningen påverkar hur mycket personal som kan organiseras inom skolans verksamhet, vilket i sin tur påverkar hur mycket tid läraren upplever sig kunna ägna åt undervisning och andra arbetsuppgifter. I jämförelsen mellan de två byskolorna framkom fler likheter än skillnader i hur lärarna uppfattar sin undervisning och arbetssituation. Två av de likheter som framkom var exempelvis upplevd tidsbrist, främst vid planering, och att den nationella lärarbristen inte upplevs påverka byskolorna som undersöks. En av de skillnader som framkommer är byskolornas skilda perspektiv på utmaningar som gruppstorleken kan medföra där den ena byskolan har ett elevperspektiv, medan den andra har ett perspektiv med fokus på åldersintegrering i klasserna. Avslutningsvis visar resultatet att de ramfaktorer som undersöks påverkar lärarnas undervisning och arbetssituation i stor utsträckning.

Canvas är den nya lärplattformen som har upphandlats bland annat på Karlstad Universitet och som har ersatt den gamla lärplattformen ItsLearning. Men genom att ersätta ett helt system med ett nytt kan det uppstå problem och brister med användandet. Syftet med arbetet är att identifiera problem som användarna upplever på lärplattformen Canvas. Genom att sedan analysera dessa problem och brister så går det att utveckla råd och rekommendationer för hur de kan åtgärdas. För att identifiera dessa problem och brister har kvalitativa intervjuer använts och de personer som blivit intervjuade är studenter och lärare på Karlstads universitet, som får svara på frågor om deras användande och upplevelser av lärplattformen Canvas. Utifrån dessa resultat går det sedan att se vad som dessa användare anser fungera bra och vad som inte fungerar bra och sedan komma med förslag på lösningar till dessa problem och råd och rekommendationer om vad som bör göras för att gå vidare. Intervjuerna som har utförts avslöjar brister inom lärplattformen Canvas, där framförallt grupper, inlämning och bedömning av uppgifter, navigation, betygssättning samt den inbyggda mailfunktionen nämns som de största problemen utav användarna. Genom att analysera svaren så ges en förklaring till varför dessa är de största problemen. I analysen delas de problem som användarna yttrar sig om upp i kategorier beroende på vilken designprincip de tillhör för att kunna ge en helhetsbild av vad för typer av problem som det finns på lärplattformen Canvas. En del av användarna yttrar sig även om helt defekta delar på Canvas, som de anser bör ha upptäckts tidigare och åtgärdats. Med hjälp av analysen går det att dra slutsatser om varför och hur problemen har uppstått och vad som bör göras för att åtgärda dessa problem och brister. En undermålig kravinsamling samt att lärplattformen är ny för många användare anses vara de underliggande orsakerna till varför användarna uttrycker sitt missnöje med Canvas