Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka om det föreligger något samband mellan 1RM i benböj och sprintlöpning på is kontra sambandet mellan sprintlöpning på barmark och 1RM i benböj för svenska damhockeyspelare i högsta serien SDHL. Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM i benböj och sprinter på barmark (utanför isen) hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM benböj och sprinter på is hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan sprintlöpning på barmark och skridskosprinter på is? Metod Testerna utfördes vi två tillfällen med en veckas mellanrum. Vid första tillfället utfördes testerna i benböj ned till ett djup där lårbenet var parallellt med underlaget. Startvikten var 70% av den förväntade maxvikten och testpersonen hade två försök på varje vikt. Vid andra tillfället utfördes 30 meter sprint på barmark och på is och där fotoceller användes för mätning av tid (Time-it - basic set, ELEIKO). Fotocellsparen placerades på ställningar med en höjd på 91cm från underlaget med 1,5 meter avstånd från varandra och testpersonerna startade 0,5 meter innan första fotocellerna och fick välja själva när de skulle starta. Testpersonerna utförde två sprinter vardera på barmark respektive is där det bästa resultatet sedan användes i analysen. Samtliga analyser genomfördes i programmet SPSS. Resultat Studien resulterade i medelhöga negativa korrelationskoefficienter erhölls mellan variablerna 1RM i benböj och 30 meter barmarkssprint (r= -0,548). Ett svagt positivt samband hittades mellan variablerna 1RM och sprint på is (r = 0,164). Det fanns signifikanta skillnader mellan de två variablerna och med 95 procent säkerhet skiljer sig minst ett av medelvärdena ifrån de andra på ett sätt som inte beror på slumpen. På T-testet var Sig.värdet 0,000 på samtliga parametrar samt differensen i medelvärdet översteg 0,050 vilket gör att det inte går att dra någon slutsats över en större population. Slutsats Med vår studie kunde vi se ett starkare samband mellan testpersonernas prestation i sprinten på barmark och ett maximalt lyft i benböj (r = -0,548) än vad vi kunde se mellan resultaten i sprint på is och benböjen (r = 0,164) / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna studie syftar till en granskning av synen på psykisk ohälsa inom svensk elitishockey för herrar. Empiriskt bygger studien på en kombination av kvantitativ- och kvalitativ data, i form av en onlinebaserad enkätstudie med 456 respondenter, intervju med en representant från Svenska Ishockeyförbundet, samt analyser av intervjuer med svenska ishockeyspelare som öppet berättat om deras erfarenheter av psykisk ohälsa i media.   Resultatet indikerar på att en stor del av ishockeyrörelsen är överens om att psykisk ohälsa är ett problem inom idrotten. Det går också att dra slutsatser om att det på många håll idag arbetas för lite med frågan från föreningarna och förbund och att problemet inte tas på tillräckligt stort ansvar. Däremot är de flesta överens om att det i dagens samhälle är enklare än någonsin att öppna upp sig kring sin psykiska ohälsa, vilket även visar sig i ishockeyn där flera personer öppet valt att prata om sin ohälsa under det senaste året.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker det finns till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey slutar utöva sin idrott. Studien undersökte vilka anledningar det finns till att vissa idrottare återvänder till sin idrott. Utöver detta ämnar studien ta fram förslag på åtgärder. -          Vilka orsaker upplever kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey att det finns till att de slutar utöva sin idrott? -          Vad kan det finnas för orsaker till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey väljer att komma tillbaka till sin idrott efter att de slutat? -          Vad skulle enligt utövarna behöva förbättras för att få fler att stanna kvar inom idrotten respektive få färre att sluta? Metod Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomförts och analyserats. Intervjudeltagarna bestod av tre kvinnliga friidrottare respektive tre kvinnliga ishockeyspelare som samtliga hade kommit tillbaka till idrotten efter avslutade idrottskarriärer. Intervjuguiden hade en hierarkisk struktur med huvudfrågor och följdfrågor och var semistrukturerad. Resultat De främsta och vanligast förekommande orsakerna till avhopp är bristande motivation, skador och möjligheten att få ihop livspusslet med allt vad det innebär. Den främsta orsaken till återkomst är att idrottarna brinner för idrotten och fortsatt har en idrottsidentitet. De rekommendationer och förslag på förändringar som framkommer är bättre nivåanpassning, bättre förutsättningar samt att idrottarna ska bli mer uppmärksammade. Slutsats Slutsatsen som kan dras är att både när det gäller orsaker till avhopp och orsaker till återkomst inom friidrott och ishockey finns det intrapersonliga, interpersonliga och miljömässiga anledningar. Om förbund och föreningar kan uppmärksamma detta kan förhoppningsvis fler utövare bli kvar inom idrotten eller återvända trots att de har slutat.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Svenska Ishockeyförbundet bedriver rekryteringsarbetet av domare samt vad finns det för utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Det framkom i sökning av tidigare forskning att det är ett outforskat ämne. Det har genomförts en enkät som 481 domare har besvarat och en intervju med Joel Hansson på Svenska ishockeyförbundet. Uppsatsen har påvisat det bristfälliga rekryteringsarbete som legat till grund för verksamheten. Uppsatsen har visat att samarbetet mellan förening och domare är bidragande i syfte att rekrytera och behålla domare. Svensk ishockey har ett problem att lösa i domarbristen, annars riskerar idrotten att succesivt försvinna utan en fungerande rekrytering av nya domare.

It is more common today than in earlier ages that young athletes decides that they want to become professional athletes, and because of that works hard to reach their goals. This makes demands on the sport clubs we have today, if they want the best athletes and the most wanted talents, they need to provide a professional environment where athletes feels that they can improve. This following text is an essay, an essay about talent development environment. More exactly is it an essay about how European ice-hockey clubs works to provide their players the best surroundings to help them become a successful ice-hockey player. The essay Is comparing how different countries think about and work with talent development environments. And then with the help of previous research the authors of the essay come with conclusions which countries that are further in the progress and which countries that are a bit behind.

Denna uppsats ämnar undersöka ledarskapet inom idrotten med fokus på ishockey och hur en arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Valet av detta ämne har sin bakgrund i våra egna upplevelser kring jämställdheten i samhället överlag och intresset för ledarskap och genus. Under processens gång utvecklades intresset för just idrott. Syftet är att belysa ledarskapet i ett kvinnligt och i ett manligt hockeylag med avseende på hur ledarna arbetar med pedagogik, genusmedvetenhet och jämställdhet. Frågeställningarna grundar sig i hur ledarna behandlar deltagare i idrottslag och om de arbetar på ett genusmedvetet sätt. Undersökningen är huvudsakligen kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och observationer. Även en enkätundersökning har genomförts för att få in en kvantitativ del. Av resultatet framkom att ingen av ledarna har någon pedagogisk utbildning, ändå finns ett pedagogiskt tänk och de vill ta fram de bästa i både gruppen och hos individen. Genusmedvetenheten hos ledarna skiljer sig åt och båda arbetar med jämställdhet utifrån olika perspektiv. Det vi har sett i undersökningen är att ledarna för respektive lag försöker att göra sitt bästa i arbetet med jämställdhet och genusmedvetenhet. Dock finns brister hos båda ledarna där de motsäger sig själva ibland. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att jämställdhet och genus uppfattas på olika sätt och att olika strategier används för att arbeta med det. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p><strong>ABSTRACT </strong></p><p>Elin Broman: <em>FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. </em></p><p>Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009</p><p> </p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch.</p><p><strong>FRÅGESTÄLLNING:</strong></p><p>* Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om <em>regionala</em> eller <em>lokala</em> mediehändelser?</p><p>* Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)?</p><p>* Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning?</p><p>* Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?</p><p> </p><p><strong>TEORI:</strong> Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet.</p><p><strong>METOD:</strong> Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events).</p><p><strong>MATERIAL:</strong> Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.</p><p> </p><p><strong>RESULTAT:</strong> Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed <em>en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser</em>. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera <em>alla</em> medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik <em>genre</em> förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) <em>programtyper</em> i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för <em>kröningar</em> och <em>erövringar</em>, vilket dock först behöver studeras närmare.</p><p>Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse.</p><p>Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – <em>förr</em> så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.</p>

<p>The question formulation for this work has been "is an ice-hockey audience influenced by music during time-outs in a game?". The method was to observe one period with Färjestads BK and Mora IK, but a recording was also made, together with a conversation with the arena DJ. From the recording, the audience reactions were graded from a given scale. The grades were compilated to a diagram that shows the audience reactions in relation to the time, from the first face-off to the final whistle. From the diagram, one can see the connections between the audience reactions and the music. During the observation, all important incidents were noted so that potential connections could be made. Any influence on the audience by the music could not ascertain with this method. Finally, it could be ascertained that if a better picture of the reality is wanted, it will demand more observations and records of more games, as this work only analyses one period in one game.</p>

No description available.

No description available.