Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter.   1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden?   Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter.   Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper.   Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper

Syfte Syftet med studien är att analysera matchstatistik av timeouter från säsongen 2017/18 av Svenska Hockeyligan (SHL) och utifrån analysen inhämta tränares och spelares upplevda erfarenheter på timeouter. Metod Studiens genomförandes med en mixed method där både en kvalitativ, samt kvantitativ forskning bedrivs genom intervjuer och analys av matchstatistik hämtad från SHL säsongen 2017/18. Studiens urval till intervjuerna bestod av tränare och spelare på elitnivå inom idrotten ishockey och matchstatistiken som sammanställdes hämtades från svenska ishockeyförbundets databas från säsongen 2017/18 i SHL. Resultat Resultatet av studien visades bland annat att under SHL säsongen 2017/18 togs mindre än hälften av möjliga timeouter och flest timeouter togs i tredje perioden av lag i underläge. Under timeouterna upplevs tränarna vara mest aktiva och intervjudeltagarnas generella upplevda erfarenheter är att powerbreaken har en stor inverkan till att antalet timeouter är få och även till att tränarna väntar med att ta sina timeouter till slutet av matcherna. Slutsatser Slutsatserna med denna studien är att powerbreaken har en stor inverkan till att mindre än hälften av timeouterna utnyttjas. Powerbreaks har blivit som extra timeouter, då lagen får ett längre avbrott i spelet en gång per period. Det medför att lagen spar sin timeout till slutet av matcherna. De flesta timeouterna tas av lag i underläge och av lag i botten av tabellen. Vilket är logiskt då lag i botten av tabellen oftare ligger under i slutet av matcher då de flesta timeouter utnyttjas. / Purpose The purpose of the study is to analyze match statistics of timeouts from the 2017/18 season of the Swedish Hockey League (SHL) and based on the analysis obtain coaches and players approach experiences off timeouts. Method Method during the study was a mixed method, whit both a qualitative and a quantitative research through interviews and statistical compilation of statistics from SHL seson 2017/18. The study's selection to the interviews was coaches and players at the elite level in the sports ice hockey and match statistics was taken and compiled from the Swedish Ice Hockey Association's database from the 2017/18 season in SHL. Results The result of the study shows that during the SHL season 2017/18 less than half of possible timeouts were taken and most of the timeouts were taken in the third period of teams in lower positions in games. During the timeouts, the trainers are most active and the interviewees' overall experience is that the powerbreak has a major impact on numbers of timeouts and that coaches are waiting to take their timeouts to the end of the matches. Conclusion The conclusions of this study are that the powerbreak has a major impact on that less than half of the timeouts being use. Powerbreaks has become an extra timeout when teams gets a longer break one time per period during the matches. This means that teams save their timeout to the end of the matches. Most timeouts are taken by teams in lower positions and by teams at the bottom of the table. Which is logical since teams at the bottom of the table are more often in lower position at the end of matches when most timeouts are used.

The purpose of this study was to identify the motivational factors that are important for continued ice hockey practice after children have participated in Tre Kronors Hockey School. Furthermore, the purpose was also to investigate the young people's experience of Tre Kronor Hockey School and how they perceived the transition from the same to association hockey. The study was carried out on behalf of the Swedish Ice Hockey Association. Data has been collected through eight semi-structured interviews with young people between the age of 12-13 years old who previously participated in the Tre Kronors Hockey School and then continued to play association hockey. A key result was that the respondents felt that community and fellowship with teammates was somehow an important motivational factor for continued ice hockey practice. Another important motivational factor was to develop and learn new things, and that it was considered important with support from people close to them. All young people felt that Tre Kronors Hockey School was a fun gateway to start playing ice hockey and that the transition to association hockey was a major change that all respondents thought was motivating. Finally, our study shows that the Swedish Ice Hockey Association has met the purpose of Tre Kronor Hockey School as a playful and fun gateway to start playing ice hockey.

Begreppet mental träning i idrottssammanhang är allmänt känt. Detta gäller även ishockeyn vilket styrks av denna kvalitativa studie. Studien har två målgrupper, där fokusgruppsintervjuer genomförts med elitsatsande juniorishockeyspelare och semi-strukturerade intervjuer genomförts med tränare från de deltagande spelarnas föreningar. Studiens syfte ämnade undersöka hur och på vilket sätt det arbetas med mental träning och vilka erfarenheter och värderingar som fanns hos målgrupperna. Resultatet av studien visar en gemensam syn från samtliga deltagare att mental träning är viktigt men att användandet av det i praktiken inte överensstämmer med de värderingar som råder. Bilden av vad mental träning innebär är av svaren att döma högst individuell och endast ett fåtal av deltagarna säger sig arbeta kontinuerligt med mental träning i prestationshöjande syfte. Kunskap om ämnet i stort och hur det kan användas av spelare och tränare i praktiken har fortfarande stor utvecklingspotential. Det är 14 år sedan Svenska Ishockeyförbundet genomförde en kvantitativ undersökning i ämnet mental träning. I undersökningen framgår det att spelarna ansåg att mental träning var viktigt, men trots detta arbetade nästintill ingen aktivt med det. Lite har hänt. Förhoppningsvis bidrar denna studie till att det om ytterligare 14 år skett en mer markant förändring.

The purpose of the study was to examine similarities and differences between how two Swedish newspapers value its content and what kind of news is published on the sport pages. Our method in this study was a quantitative content analysis where we analyzed 560 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The most important results we got from our study was that most of the articles was about football and ice hockey. Especially articles about football dominated in both newspapers. Another result we found was that there was a big difference when it came to articles about men and women. In the newspaper Aftonbladet almost 85 percent of the articles were about men and in Dagens Nyheter the number were around 66 percent.

At focus in this study are six professional ice hockey players experiences and thoughts on sexual norms in ice hockey and how these are expressed. The aim was to illuminate values and attitudes towards sexuality in Swedish ice hockey – a sport which characterized by a masculine label that affects it in terms of diversity and norms. Qualitative data was gathered by interviews with six professional ice hockeyplayers, women and men between 20-30 years old, which together had a wide background in the organisation of Swedish ice hockey. These informants reflected on their own views of the sport itself and how it has an impact on inclusiveness, norms and tolerance towards different sexualities. The results showed that the informants experienced a clear norm in Swedish ice hockey that incused womens icehockey to be more open to different sexualities rather than mens icehockey. The female informants testified that womens ice hockey players often were associated with stereotypes of being lesbians. The informants experiences also indicated how heterosexuality is normative in mens ice hockey. According to the informants, this norms may have an impact on the tendency of men, in terms of being open with their sexuality. In addition, this study also highlights the players attitudes towards future work with questions concerning values and inclusiveness in Swedish ice hockey. The informants in this study showed oppenness in ways of changing norms, so eventually, in the future, ice hockey players shouldn’t feel excluded in the organisation of ice hockey because of their sexuality.

Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag. / The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an indepth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire. The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Spel är något som funnits sedan långt tillbaka och på senare tid går det att se hur populärt det har blivit, inte minst på spelreklamerna som florerar runt. Syftet med uppsatsen är att identifiera spelvanorna för elitutövare i Sveriges tre största idrotter, fotboll, ishockey och handboll, samt ta upp spelreklamens påverkan på dessa individer. Detta har möjliggjorts med hjälp av mixed methods som är en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden gjordes som en enkätundersökning som elitutövare i de tre tidigare nämnda idrotterna fått svara på. Den kvalitativa intervjun gjordes med Svenska spel för att ta reda på hur de ser på reklamen och vad deras reklam har för betydelse på deras kunder. Från den data som samlats in går det att tyda hur utövarnas spelvanor ser ut. Det är snarlika resultat jämfört med studier som är gjorda på Sveriges befolkning, där en liten andel procent ligger i riskzon för problem med deras spelande. Angående spelreklamens påverkan på människor är det även där en liten andel procent som känner att det är en faktor på deras spelande. Utifrån intervjun med Svenska Spel är de noga med att påpeka att deras reklam inte ska leda till mer spelande. De vill istället visa upp olika samhällsprojekt som gynnar exempelvis det svenska föreningslivet.

Sweden has both the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League, both play the sport ice hockey but the gender is different. In this quantitative study, I want to analyze if Aftonbladets coverage of the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018, and 2019 is the same, or if the different genders affect the coverage in some ways. Today there is more coverage about men playing the sport than women, according to the database Retrievers material which this study is based on. This study analyzes 139 articles, 19 about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and 120 about the playoff in Swedish Hockey League. To strengthen this study three different theories were used when the result was analyzed, framing theory, gender theory, and the theory about news evaluation and news selection. There is not much previous research on Swedish media coverage on this topic, while the research field about American media coverage is much broader. Seen from an international perspective and considering the world ranking, the Swedish women´s national team is ranked 9 out of 40 teams compared with the Swedish men´s national team that is ranked 4 out of 54 teams. The Swedish women´s team is ranked lower, but they both are on the top 10 of the lists. The question is, if Aftonbladet reports differently depending on which league it is about. This could give the reader negative stereotypes about the leagues. This study can therefore show that there is an uneven reporting between the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League.  The result of the study shows a difference between the coverage of the Swedish Women´s Hockey League and the Swedish Hockey League in Aftonbladet. The study shows for example that there are more men who write about the Swedish Women´s Hockey League than women who write about the Swedish Hockey League. Besides that many of the results were quite similar, in order to see if the differences occur every season, a bigger amount of material and more seasons need to be analyzed. In order to draw the conclusion that the result is representative for all seasons. Especially considering the small amount of material that has been analyzed about the Swedish Women´s Hockey League in this study.