The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur direktiv 2014/95/EU påverkat kvalitétsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i svenska hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på en hermeneutisk tradition med en deduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av innehållsanalys där CONI-modellen samt fyra bedömningsscheman använts. Studien har redovisats med hjälp av tabeller och diagram för att kunna se tydliga jämförelser mellan kvalitetsdimension, år, företag samt indikatorer inom varje kvalitetsdimension. Tio företags hållbarhetsrapporter har studerats under treårsperioden 2016-2018, vilket avser året innan direktiv 2014/95/EU trädde ikraft i Sverige samt första och andra året när det blev ett krav att hållbarhetsrapportera för större bolag i Sverige. Resultat och slutsats: Studien finner att direktiv 2014/95/EU lett till en generell ökning av kvalitén i hållbarhetsrapporter, både i sin helhet och varje kvalitetsdimension för sig. Vidare har studien synliggjort att kvalitetshöjningen är en process ur ett längre tidsperspektiv, vilket indikerar på att kvalitén en period framöver kommer öka till följd av direktiv 2014/95/EU. Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är ett ytterligare empiriskt bevis på att det går att se kvalitetshöjning i hållbarhetsrapporter till följd av ett lagkrav. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering om lagen, inom studiens ramar, uppnått det direktiv 2014/95/EU eftersträvar genom att öka kvalitén och jämförbarheten inom hållbarhetsrapporteringen. Vidare finner studien är indikatorer på att ett standardiserat ramverk ytterligare höjer jämförbarheten. Denna indikation kan även bidra som ett råd till företag att implementera ramverk som t.ex. GRI för att efterleva lagkravet proaktivt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra en liknande studie om ett par år, när företag sannolikt kommit över den tid det tar för att anpassa sig till lagkravet, och där hållbarhetsrapporter kan studeras inom en längre tidsperiod än vad denna studie kunnat göra. Nyckelord: Direktiv 2014/95/EU, hållbarhetsrapport, väsentlighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet

Intressenter är allt mer engagerade kring miljön vilket har bidragit till att det har blivit viktigare för intressenter att göra hållbara beslut. Att företag tar hänsyn till sina intressenter och redovisar sitt arbete gällande hållbara frågor i en hållbarhetsrapport kan bidra till att företaget uppnår legitimitet, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad. För att intressenter skall kunna ta beslut eller investera i företag vill de kunna jämföra företag emellan, detta för att kunna fatta dem rätta besluten oavsett vad det gäller. Men då riktlinjerna för hur företag skall eller bör rapportera är många kan det betyda att resultatet kan variera stort och påverka jämförbarheten. Global Reporting Initiative är det mest använda ramverket inom hållbarhetsrapportering, men är endast ett hjälpmedel med riktlinjer för hur rapporteringen bör gå till. Syftet med denna studie var därför att undersöka om hållbarhetsrapporter, med ramverket GRI, påverkar intressenters tolkning och jämförelse mellan företag.    För att uppnå syftet med studien och kunna besvara frågan genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Genom att studera två anonyma företags hållbarhetsrapporter fick respondenterna besvara frågor angående jämförbarhet, tolkning och legitimitet. Genom att analysera respondenternas svar utifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och jämförbarhet resulterade studien i att sex av sju respondenter ansåg att rapporterna avvek väldigt mycket från varandra, varav den ena var bristfällig gällande många aspekter. De hade svårt att tolka och förstå den ena rapporten vilket också bidrog till att det i princip var omöjligt att uppnå legitimitet och jämförbarhet för dessa företag. Respondenterna hade önskat att det fanns en standard och standardiserade nyckeltal för att lättare uppnå jämförbarhet. Detta tyder på att behovet av ett tydligt och mer följdriktigt ramverk kan vara betydande för att öka legitimiteten, trovärdigheten och jämförbarheten i rapporterna. / The topic of sustainability is a topic that most people are familiar with. But something that is relatively new and foreign to most is sustainability reporting.  companies report how they work on issues related to the environment, social conditions, staff, respect for human rights and countering corruption. Reporting this to its stakeholders can be significant as it displays and create legitimacy and be crucial to the company's existence. Stakeholders also want to be able to compare companies in order to make the right decisions, but this can be problematic as there are several ways to report the same matter. Therefore, the purpose of the study is to investigate how comparability and legitimacy are affected based on how companies prepare their sustainability report. What the study finds is that legitimacy and comparability are negatively affected by the few guidelines that currently prevail.

Standarden IAS 38 reglerar redovisningen av immateriella tillgångar och publicerades första gången år 1998. I dagens företag ses en ökad användning av immateriella tillgångar, vilket ger upphov till nya redovisningsfrågor och utmaningar. Studien ämnar undersöka på vilket sätt IAS 38 tillämpas av techbolag, och hur redovisningen påverkar jämförbarheten av företagens finansiella rapporter. Undersökningen genomförs genom en kvalitativ intervjuundersökning med tre företag och två auktoriserade revisorer. Studiens resultat indikerar på att det finns ett tolkningsutrymme inom IAS 38 och att standarden inte är anpassad till dagens företag och immateriella tillgångar. Det här kan bidra till negativa konsekvenser för jämförbarheten av företags finansiella rapporter och påverkar externa intressenter. Sammanfattningsvis indikerar studien på ett upplevt behov av en uppdatering av IAS 38 för att bättre återspegla dagens samhälle och bemöta de behov som råder i nutida företag. Följaktligen skulle en uppdatering bidra till att säkerställa redovisningens relevans och funktion i samhället.  Nyckelord: Redovisningens funktion, informationsasymmetri, intressenter, jämförbarhet, immateriella tillgångar, IAS 38

I juni 2023 gav Bokföringsnämnden, en statlig myndighet i Sverige ut en remiss som riktar sig mot bostadsrättsbranschen. Remissen innebär delvis att man reglerar redovisningsvalet för bostadsrättsföreningar och är ett av flera ageranden från myndigheter i Sverige, där alla haft i syfte att öka jämförbarheten. Problematiken med att reglera ett redovisningsval grundar sig i effekter, konsekvenser och jämförbarhet där vi ifrågasätter nyttan av godtagandet av remissens förslag. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur de som upprättar de ekonomiska rapporterna i bostadsrättsföreningar påverkas om de tvingas övergå till att redovisa enligt K3- regelverket utifrån bokföringsnämndens remiss. Vidare är syftet att undersöka hur jämförbarheten mellan bostadsrättsföreningars ekonomiska rapporter påverkas av remissen. Studien har två frågeställningar: ➢ Vilka konsekvenser innebär övergången till K3 för upprättare av finansiella rapporter i bostadsrättsföreningar? ➢ Hur påverkar den föreslagna regleringen av bostadsrättsföreningars redovisningsval jämförbarheten i branschen? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och uppsatsen är därmed av kvalitativ karaktär. Studiens population består av alla som arbetar med en bostadsrättsförenings ekonomiska rapporter, där urvalet var ekonomiska förvaltare och revisorer i Stockholm. Den tidigare forskningen i studien består exempelvis av studier som undersökt implementeringen av IFRS och jämförbarhet. Av vad som framgår av den insamlade empirin varierar uppfattningarna kring det principbaserade regelverket K3. Ur vad som går att uttyda ur den insamlade empirin kommer jämförbarheten i branschen att öka om remissen godkänns, men förslag på ytterligare åtgärder har angivits. De effekter och konsekvenser som kunnat identifieras i såväl tidigare forskning som studiens empiri är: tid, utbildning, felbedömningar och möjlig minskad kvalitét på ekonomiska rapporter. / In June 2023 the accounting board of Sweden gave a proposal that affects the industry of condominium associations. The proposal implies that the accounting choice will be regulated and is one of several actions from Swedish authorities, all of which has the purpose of increasing the comparability in the industry. The problem with regulating accounting choice is based on effects, consequences and comparability where we question the usefulness of accepting the proposal. The purpose of this study is to bring knowledge about how those who works with the financial reports within condominium associations will be affected if the proposal from the Swedish accounting board is accepted, which propose a transition to a principle-based regulation. The purpose is also to investigate how comparability in the industry is affected by the proposal. This study has two questions: ➢ What consequences will the transition to a principle-based regulation have for those who work with the financial reports within condominium associations? ➢ How will the proposed regulation of the accounting choice affect the comparability in the industry? We performed semi-structured interviews and therefore this is a qualitative study. The population in this study is all who work with the financial reporting of condominium associations. The selection further on is economists and auditors who are based in Stockholm, Sweden. Previous research used in this study's framework theory consists partly of some who studied the implementation of the IFRS and comparability. The empirical parts of the study show that the perceptions vary regarding the principle-based regulation and its meaning. From what can be deduced from the collected empirical evidence, comparability in the industry will increase if the proposal is accepted, but we have given proposals for further measures. The effects and consequences identified in previous research and the empirical parts of this study are time, education, misjudgments and possible decreased quality of the financial reporting.

<p>Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.</p><p>Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.</p><p>Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.</p><p>Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.</p>

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal. Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion. Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen. Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras. En bransch där det finns en avsaknad på relevanta marknadspriser på en aktiv marknad är skogsbranschen. Skogsföretag måste därför värdera sina tillgångar genom standarden IAS 41 och därmed uppskatta framtida kassaflöden.I denna uppsats har vi valt att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur användandet av IAS 41 har sett ut utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Syftet är att öka insikten om användandet av IAS 41 utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Studien baseras på en fallstudie av Sveaskog där tre nyckelpersoner i värderingsprocessen har intervjuats, tillsammans med en dokumentstudie baserad på årsredovisningar. Även en revisor och två externa skogsvärderare har intervjuats. Studien finner stöd för att IAS 41 har bidragit till en ökad relevans och jämförbarhet i den finansiella rapporteringen. Det har inte observerats någon märkbar påverkan på begripligheten medan den tillförlitliga framställningen är den kvalitativa redovisningsegenskap som har blivit lidande i och med införandet av IAS 41.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning . Slutsats: Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt. / Background: Sustainability Reports have grown over the years, and it has now become statutory for companies that meet the limit values according to Chapter 6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Comparability and transparency are the reason for this change of law. Due to the introduction of the new act, interest was raised to us if there has been any change in the sustainability report over the years and if the information is comparable. Purpose: The purpose of this study is to investigate sustainability reports for companies in the same industry to see if there has been a change. The aim is also to compare and explain patterns within companies and between each other over the years. Method: The study uses a qualitative research method. The data collection was done through a self-made template that was created based on the purpose of the study based on Chapter 6. 12 § Annual Accounts Act (1995: 1554), and describes our interpretation of what a sustainability report should contain. The empirical data is based of the information companies described in the topics included in the template. The analysis was conducted according to a thematic analysis in which we compiled the empirical data and then divided it into similarities, differences, and changes. This was then used in the analysis to deal with theories, frameworks and previous research. Conclusion: The findings of the study shows that companies sustainability reports change over the years and makes it difficult to compare comparability within the same company as information and calculations change. However, the change makes all companies become more like each other as they follow the same framework and have signed under the UN Global Compact. But since companies tend to write different things over the years, there are room for professional assessment. Companies can choose what to do, as well as highlight what they consider important.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund &amp; Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background &amp; Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.