Impartiality has for long been a central value in the Swedish public administration. The value of impartiality is recurringly challenged when other values are incorporated through the implementation of innovation. Today Service design is being implemented in the public administration and seem to often emphasize aspects of substantive equality. Therefore, this study argues that a potential value conflict theoretically could occur between impartiality and substantive equality when public officials implement service design. This study therefore aims to explore different types of reasoning amongst public officials regarding impartiality, and the tension between impartiality and substantive equality when implementing Service design. The case-study is limited to public officials active within Experio-lab. Experio Lab is one of the leading swedish PSI-labs for knowledge exchange regarding service design. Six public officials have been interviewed to identify different types of reasoning. Through an abductive analysis of the interview-transcripts three different types of reasoning were identified: The denying-, The ambivalent- and The reforming type of reasoning. Key words: Impartiality, substantive equality, Service design, value, value pluralism, valueconflict

The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like? The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker. The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.

<p>The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like?</p><p>The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker.</p><p>The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.</p>

Jämlikhet är något som ligger i tiden. Hur jämlikhetsmedvetna är egentligen dagens medier? Vi har på uppdrag av Värmlandslandsting gjort en jämlikhetanalys av deras personaltidning, Intryck. En tidning som når samtliga anställda inom organisationen. Vi har gjort en text- och bildanalys med utgångspunkt från ett analysverktyg vi kallar för jämlikhetstrappan. Vårt syfte har varit att urskilja stereotyper och om tidningen använder sig av sitt befintliga underlag för att göra tidningen så jämlik som möjligt. Vi använder oss av dagordningsteorin för att belysa på vilket sätt media och stereotyper kan påverka samhällets tankar och normer. Det olika stereotyper vi innefattar i jämlikhetsanalysen är genus, klass och mångfald. I mångfald innefattar vi ålder, etniciteter och personer med funktionshinder. Resultatet vi har urskilt är att tidningen vid en första anblick ger en bild av att vara jämlik. De lyfter upp jämlikhet vilket utifrån dagordningsteorin bidrar till att de skapas en opinion om ämnet. Vid en djupare analys kan vi se att tidningen använder sig av stereotyper, då särskilt när det handlar om genus och klass. Vi har genom analysen kunnat konstatera att det sättet tidningen använder sig av stereotyper både bidrar till att upprätthålla dem och förstärka dem men också i vissa fall till att försvaga dem. Dock är det svårt att bryta stereotyper då försöket att bryta en stereotyp snarare kan leda till att det blir undantaget som bekräftar stereotypen. / With equality constantly present on the agenda today, how equality conscious is today’s media? At the request of Värmland County Council we have made an equality-analysis of their staff paper, Intryck, which reaches all employees within the organization. On the basis of our analysis method we call the equality-stairs, we have analyzed text and images with the purpose to identify stereotypes and to see if existing data is used to make the paper as equal as possible. We use the theory of agenda setting to illustrate how the media and stereotypes can affect society's thoughts and norms. The various stereotypes we include in the analysis are gender, class and diversity. In diversity, we include age, ethnicities and people with disabilities. The result we have discerned is that the paper at first glance gives an image of being equal. They highlight the topic of equality and based on the theory of agenda setting we could see that they contribute to the creation of a public opinion on the subject. But with further analysis we could see that the magazine uses stereotypes when doing so, especially when it comes to gender and class. Through our analysis we came to the conclusion that the way stereotypes are used, the paper contributes to maintain and strengthen them but in some cases also challenge them. But it seems like the attempt to break stereotypes can sometimes become the exception that confirms the rule.

Välfärdstjänster i Sverige har liksom många andra länder genomgått stora förändringar, vilka började växa fram redan i början på 1980-talet. Idéerna kring dessa förändringar uppkom bland annat på grund av ökade krav på den offentliga sektorns effektivitet. Många ansåg att denna effektivitet skulle kunna uppnås genom att konkurrensutsätta delar av den offentliga sektorn och dess välfärdstjänster. Vad gäller exempelvis skolan, har dessa förändringar resulterat i många privatiseringar av skolor. Skolan är avsedd att ge alla medborgare likvärdig och lika tillgång till utbildning, men tidigare forskning inom området visar att privatiseringen av skolan ökar skillnaderna i dessa avseenden. Dessa samhällsförändringar är relativt nya, och därför krävs fler undersökningar inom området. Denna undersökning avser därför att göra en kartläggning av relevanta delar i fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge. Avsikten med detta är att jämföra huruvida det finns skillnader beroende på huvudmannaskap. Undersökningen kartlägger grundskolornas tillgång till kuratorer, skolsköterskor, antal lärare, antal behöriga lärare, antal behöriga lärare i ämnet, specialpedagoger, speciallärare, studie-och yrkesvägledare och skolbibliotekarier. Även om eleverna i vissa fristående grundskolor har större tillgång än eleverna i de kommunala grundskolorna till några av de resurser som har studerats, så visar den totala jämförelsen att eleverna i de kommunala grundskolorna har större tillgång till de viktiga resurser som undersökningen har kartlagt. I och med detta är undersökningens resultat att man kan se skillnad vad gäller tillgång till dessa resurser, beroende skolans form av huvudmannaskap.

I detta examensarbete undersöks normbildande och reproducering av normer i samband med bilder i läromedel som används av modersmålslärare i Eskilstuna Kommun. Arbetet bygger på problematiken att stereotyper och reproducering av normer är vanligt förkommande i läromedlen samt att lärarnas brist på tid och möjlighet att granska läromedlen normkritiskt. Syftet med arbetet är att formge ett gestaltningsförslag till ett illustrerat hjälpmedel för normkritisk granskning av läromedel till vilket modersmålslärarna i Eskilstuna är målgrupp. Teori-och metod- val samt gestaltningsarbete utgår från frågeställningar om vilka normer som är vanligast förekommande i sagda läromedel, vilka av dessa som bör behandlas i detta arbete samt hur materialets karaktärer bör illustreras baserat på retorik, kogni- tionsvetenskap och normkritiskt perspektiv. Resultat av de litteraturstudier, kvalita- tiva intervjuer, expertintervju och analyser av läromedel som utförts presenteras och diskuteras. Baserat på dessa resultat har ett gestaltningsarbete utförts och ett gestaltningsförslag har tagits fram. Arbetet avslutas med metodkritik, en diskussionsdel där frågeställningar besvaras, gestaltningsarbetet diskuteras och en slutsats levereras. / In this thesis, the formation and reproduction of norms in connection with pictures from teaching materials used by teachers in native languages in Eskilstuna Municipality, are researched. The thesis is based on the complex of problems that stereotypes and reproduction of norms are common in the teaching materials and the teachers lack time and possibilities to review the materials with a perspective of norm criticism. The thesis objective is to design a draft of a material from which the teachers can be supported when they are reviewing their teaching materials. The choice of theories and methods and design choices are based on questions about which norms are most common in the teaching materials, which of those should be considered in this thesis and how the materials characters should be illustrated based on rhetoric and cognition theories and a perspective of norm criticism. The results of literature studies, interviews and analyzes of teaching materials is presented and discussed. A design draft has been produced based on these results. Wrapping up the thesis is criticism of methods, a discussion which contains the answering of the question formulations and criticism of the design and lastly a con clusion is delivered.

Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

Kvinnlig Gymnastikförening Sverige var aktiv åren 1911-12 med syfte att genomföra en uppvisning under Olympiska Spelen i stckholm 1912. Det kunde bli ett tillfälle för de inblandade kvinnorna att utöva demokrati och bevisa kunskaper i självständig organiseringsförmåga. Det blev istället en kamp där stora personligheter använde sig av mobbning och härskartekniker för att utöva sin makt i föreningen. Uppsatsen går igenom stuyrelseprotokoll och möötesprotokoll och problematiserar opinionen att föreningsliv och idrott har varit demokratiskola för kvinnorörelesen.

Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv. Utbildningsinsatser som riktat sig till kvinnor har visat sig bära frukt då kvinnor är mer benägna att ta sig in på tidigare mansdominerade yrken än vad män är attgöra det motsatta. Ett annat hinder som enhetscheferna som bara utför rekrytering avsommarvikarier är LAS, vilket resulterar att de nästan aldrig kan nyanställa. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället