Ambitionen med denna uppsats är att bidra med ett inlägg i en aktuell debatt om likvärdighet i det svenska utbildningsväsendet. Syftet med undersökningen är att analysera måluppfyllelse i relation till likvärdighet. För att uppnå syftet relateras måluppfyllelse och likvärdighet även till en kunskapsdiskussion. Utifrån en begreppsanalys av likvärdighet och kunskap baserad på både forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades på de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men även på betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen.   Resultatet från begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhållandet mellan begreppen likvärdighet, måluppfyllelse och kunskap. Ett resultat av begreppsanalysen var insikten att likvärdighet i vår undersökning borde tolkas som jämlikhet i resultat. Det konstateras även att det finns fyra olika kunskapsformer som är bundna till olika betygsteg och att alla dessa kunskapsformer samverkar först på väl godkändnivån. För att likvärdighet skall vara uppnådd skall alla elever uppnå minst väl godkänt. Resultatet av andra analysen är att det finns ett stort likvärdighetsproblem som inte handlar om måluppfyllelse i meningen att nå godkändnivån. Det konstateras att även om alla elever uppnår godkänt finns det fortfarande ett likvärdighetsproblem eftersom de olika kunskapsstegen innehåller olika kunskapsformer.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten.   FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen.   Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken. Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll. Enligt Burr är diskurser meningsskapande och ett sätt att representera oss själva och i en social praktik, det är något som konstrueras genom vad vi säger, känner, önskar och vad vi faktiskt gör.   Vad gäller jämställdhet på organisationsnivå (Kanter, 1993), exempelvis mellan olika grupper och på interaktionsnivå (West och Zimmerman, 1987) d.v.s. i det mellanmänskliga samspelet, så kan vi med vår studie samtidigt hävda att genusperspektiv i den svenska Försvarsmakten släpar efter. Vi har funnit att de anställda, särskilt kvinnor i Försvarsmakten, utvecklar olika strategier för att överleva eller för att accepteras i den faktiska genusregimen (Acker, 2006, Connell, 2009). Denna praktik kan vara problematisk för både män och kvinnor. Att anmäla missförhållanden relaterat till genus kan vara problematiskt eller t.o.m. försummas.   Datainsamlingen är baserad på både skriftliga policytexter som uttrycks av Försvarsmakten, men även på intervjuer utförda med både kvinnor och män, militärer och civila. Intervjuerna och texterna har dekonstruerats och analyserats diskursivt. Mot bakgrund av vår studie argumenterar vi att olika diskurser kan påverka hur genus uttrycks i samspelet mellan människor och för hur genus konstrueras i de dagliga praktikerna. Denna studie är kritisk, men även positiv till Försvarsmakten relaterat till myndighetens arbete för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

I den här studien undersöks hur pedagoger arbetar med hbtq-frågor i förskolans verksamhet. I Sverige finns ett fåtal hbtq-certifierade förskolor och syftet med studien är att belysa hur hbtq- certifierade pedagoger arbetar i jämförelse med pedagoger som inte är certifierade. Studien belyser pedagogers kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt kring hbtq-frågor i arbetet med att främja likabehandling. Jämställdhetsarbete ska enligt förskolans styrdokument vara en ständigt pågående process i förskolan. I takt med att olika typer av familjekonstellationer ökar, behöver personal i förskolan öka kunskaperna kring hbtq-frågor och normer för att kunna bemöta alla familjer på ett inkluderande sätt.  En kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer har använts för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar i likhet med tidigare forskning att det är viktigt att ha kunskap om hbtq-frågor för att kunna bedriva en verksamhet där alla familjer känner sig representerade och inkluderade. Den största skillnaden vi sett i vår studie är att de certifierade pedagogerna gav mer uttömmande svar och uttryckte ett mer medvetet arbets- och förhållningssätt än de icke-certifierade. De icke-certifierade pedagogerna beskriver att arbetet kring hbtq-frågor kan se olika ut på förskolans respektive avdelningar och att de inte har ett gemensamt arbets- och förhållningsätt. / This study examines how educators address matters regarding lgbqt issues in the preschool setting. There are a number of lgbqt-certified preschools in Sweden and the aim of this study is to compare how certified and non-certified educators differ in their approaches. The study highlights educator’s knowledge of, and approaches to handling lgbqt issues in their work towards promoting equality. According to preschool guidelines, the work for equality should be a continuous process. Given the increasing prevalence of non-nuclear families, preschool staff need to further their understanding of matters regarding lgbqt issues and norms in order to treat all families in an inclusive manner. A qualitative approach using two focus groups has been used to answer our research question. The findings from the focus groups show, in accordance with previous research, that awareness of lgbqt issues is important for preschools to ensure all families feel represented and included. The biggest difference found in this study between certified and non-certified educators was that the former were able to give more comprehensive answers and showed evidence of a more deliberate approach towards working with lgbqt issues. Non-certified educators described the work surrounding lgbqt issues as non-uniform across the different sections of the preschool and lacking a common approach.

The Swedish Armed Forces aims to have women represent at least twenty percent of its employed military personnel.  A significant amount of effort is put into attracting and recruiting women and once employed; a large amount of money is spent on training and education. Despite these investments, the percentage of women within the Swedish Armed Forces has never reached beyond fifteen percent. Perhaps not enough is done to keep the women within the forces? This essay aims to answer what makes women stay in the service and what actions the Swedish Armed Forces could take to preserve its female resources. The research consists of a four step method combining both qualitative and quantitative measurements. The initial step is a meta-analysis of pre-existing surveys performed by the Swedish Armed Forces analysing notable differences between men’s and women’s incentives to stay or leave the service. In the second step, a number of women informants are interviewed to research and support a preliminary theory originating from step one. The third step correlates the first two steps to determine specific women’s incentives to staying or leaving.  In the fourth and final step, a conclusion is made and a recommendation is brought forth on what could be done in order to keep women employees within the Swedish Armed Forces. The results show that three factors above others tend to influence women's incentives to stay or leave the service: firstly the relationship to the closest commander, secondly; an equal opportunity work environment, and thirdly; long term personal development and career planning.

Under senare delen av 1990-talet och genom 2000-talet har kritiken mot den rättsliga hanteringen av sexualbrott växt sig allt starkare och hösten 2017 spred sig #metoo som en löpeld över sociala medier världen över. En stor del av kritiken berör behandlingen av brottsoffret i den rättsliga prövningens resonemang och argumentation. Offrets uppgifter och beteende är föremål för noggranna bedömningar i dessa mål och hamnar i centrum i en process som ska röra en förövares beteende. Denna studie syftar till att undersöka det svenska rättssystemets jämlikhetsproblematik enligt deltagare från manifestationerna #rättslösa. Studien undersöker även manifestationernas mål och ståndpunkter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer analyseras frågor om jämlikhet inom Sveriges rättssystem och manifestationernas #rättslösas ståndpunkter. Den teoretiska referensramen är Ås (1978) teori om härskartekniker och Christies (1986) teori om det ideala offret. Resultatet och analysen visar en rad olika problem i förhållande till jämlikhet inom rättssystemet, bland annat föreställningar om det kvinnliga brottsoffret och ifrågasättande av hennes berättelse. Resultatet och analysen visar också på hur gemenskap konstrueras inom manifestationerna och hur viktigt deltagande kan bli för den enskilde deltagaren.

Uppsatsen utgår från en intersektionell granskning av ett stadsutvecklingsprojekt icentrala Göteborg och har formen av en fallstudie. Det intersektionella perspektivetsyftar till att skapa en helhetsförståelse för hur olika former av förtryck skapas iskärningspunkten mellan maktrelationer baserade på olika diskrimineringsgrundersom till exempel kön, klass, hudfärg och ålder. Utifrån en intersektionell och feministiskutgångspunkt har vi granskat planhandlingar och genomfört intervjuer inom fallstudienför att problematisera stadsutvecklingsprocessen. Intersektionalitet kan användasför att problematisera de begrepp som används, hur tolkningar och prioriteringargörs och användas för att granska, men även komma med förändringsförslag förplaneringsprocessen i sin helhet. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på vadett intersektionellt perspektiv på stadsutveckling kan tillföra för ny kunskap och hur denkunskapen kan påverka planeringen av staden. Det intersektionella perspektivet påfallstudien har lett fram till ett antal lärdomar. Vi menar att det intersektionella perspektivetbidrar till en helhetsförståelse av samhället som går att implementera i alla skalor avstadsutvecklingsprocessen. Eftersom den intersektionella förståelsen är central för helaplaneringsprocessen menar vi att den måste finnas med från start. Vi har sett att intetidigt ha förståelse och kunskap om maktstrukturer utifrån ett intersektionellt perspektivskapar begränsningar och förhindrar att planera en rättvis stad för alla. Därför är enslutsats av denna uppsats att understryka vikten av att implementera det intersektionellaperspektivet under hela planeringsprocessen, och aldrig någonsin reducera frågan omrätten till staden till ett sidointresse. / The thesis is based on an intersectional examination of an urban development projectin central Gothenburg. The intersectional perspective aims at creating a comprehensiveunderstanding of how different forms of oppression are created in the intersectionsof power relations based on different grounds of discrimination such as sex, class,skin color and age. From an intersectional feminist point of view, we have reviewedplanning documents and conducted interviews in the case study to problematize theplanning process. The main purpose of the thesis has been to find out what kind of newknowledge an intersectional perspective on urban development can create and how thatknowledge can influence urban planning. The intersectional perspective on the casestudy has led to some lessons learned. We mean that the intersectional perspective isan overall understanding of society that can be implemented in all scales of the urbandevelopment process. It can be used to examine how concepts are being used andhow interpretations and priorities are being made. The intersectional perspective alsoprovides a tool for examine, but also suggest improvements to, the planning process.Since the intersectional understanding is central to the entire planning process, wemean that it must be included from the beginning. We have seen that if there, in theearly planning phase, is a lack of understanding and knowledge of power structuresfrom an intersectional perspective it creates limitations and prevent planning a equalcity for everyone. Therefore one conclusion of this thesis is to stress the importance ofimplementing the intersectional perspective throughout the planning process, and neverreduce the question of the right to the city to a sideline.