Bakgrund: Det finns flera studier som pekar på att det finns positiva hälsoeffekter på individers hälsa beroende på hur ofta de vistas i eller hur nära de har till naturområdena.  Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på elevers generella känsla av sammanhang (KASAM) samt hur ofta de vistas i olika typer av naturområden. Studien ämnar också ta reda på elevers upplevda KASAM-värde i relation till hur nära de har till olika naturområden samt hur ofta de besöker dessa.  Hypoteser: Fyra olika hypoteser undersöktes. Hypotes 1 var att gymnasieelever har en känsla av sammanhang som motsvarar medel. Hypotes 2 var att gymnasieelever vistas mer i naturområden om de har nära till dessa. Hypotes 3 var att elever som vistas oftare i naturområden har en högre känsla av sammanhang. Hypotes 4 var att elever som har närmare till naturområden har en högre känsla av sammanhang. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna genomfördes vid olika gymnasieskolor i Stockholms län. Totalt deltog 100 elever i studien. Enkäterna samlades in i den digitala plattformen Office Forms och analyserades därefter i statistikprogrammet SPSS. Därefter testades signifikansen av de samband som undersöktes genom Spearmans rangkorrelation. Resultat: Generellt sett så visade studien att gymnasieelever i Stockholms län har en låg KASAM. Utöver det visade resultaten också två signifikanta samband. De elever som vistades ofta vid stränder, hav eller sjöar hade generellt sett en högre KASAM. Resultatet visade också att de elever som vistades ofta i kategorin “annan typ av grönområde” hade också generellt sett en högre KASAM Slutsats: Gymnasieelever i Stockholms län har generellt sett en låg KASAM. Det går också att dra slutsatser om att vistelse vid vatten kan ha en positiv påverkan på ungdomars känsla av sammanhang. / Background: There are several studies that indicate that there are positive health effects on the individual's health depending on how often they spend time in or how close they are living to natural areas. Purpose: The purpose of this study was to find out about students general sense of coherence (SOC) and how often they spend time in different types of natural areas. This study also intends to investigate students' sense of coherence in relation to how close they live to different natural areas and how often they visit them.  Hypotheses: Four different hypotheses were investigated. Hypothesis 1 was that high school students have a medium high sense of coherence. Hypothesis 2 was that high school students spend more time in natural areas if they live close to them. Hypothesis 3 was that students who spend more time in natural areas have a higher sense of coherence. Hypothesis 4 was that students who are closer to natural areas have a higher sense of coherence.  Method: The study has been conducted as a quantitative survey study. The surveys were conducted at a couple of different schools in Stockholm County. A total of 100 students participated. The surveys were collected through the digital platform Office Forms and thereafter analyzed in the statistical program SPSS. The significance of the correlations was tested through Spearman's rho. Results: The study showed that students in Stockholm county generally have a low SOC. The results also showed two significant relationships. The students who often visited beaches, seas or lakes generally had a higher SOC. The results also showed that the students who often visited what’s described as "other type of green area" also generally had a higher SOC. Conclusion: High school students in Stockholm County generally have a low SOC. It is also possible to draw conclusions that being by the water can have a positive impact on young people's sense of coherence.

Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

Bakgrund: Implanterbar defibrillator (ICD) är en medicinsk teknisk dosa som bryter livshotande arytmier med en defibrillering. För personer med en förhöjd risk att få ett plötsligt hjärtstopp kan ICD:n vara en direkt livräddande behandling. I dag finns närmare 7800 personer i Sverige som har ICD, vilket är en grupp som stadigt ökar i antal. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med implanterbar defibrillator. Metod: Litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Fribergs mall för kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman, Att tappa kontrollen över livet, Ett förändrat liv med begränsningar och en andra chans med sju subteman. Resultatet visar på att patienter med ICD upplever en förändrad livssituation som påverkar dem på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Reaktioner som osäkerhet, rädsla och oro är vanliga känslor som patienterna upplever. Flera av patienterna utvecklar även ett undvikande beteende på grund av rädsla för tillslag från ICD;n vilket leder till att livskvalité påverkas negativt. Allteftersom som tiden fortskrider så minskas de negativa följderna av behandlingen och de flesta av patienterna känner en djup tacksamhet till att ha fått en andra chans till livet. Diskussion: Sjuksköterskan behöver kunskap om de förändringar och begränsningar som det innebär att leva med en ICD. Samlivet, den fysiska förmågan och arbetslivet påverkas och sjuksköterskan behöver informera om dessa områden för att kunna stötta patienten att anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Majoriteten av ICD-bärarna upplever en rädsla för inadekvata tillslag, ovisshet och osäkerhet när ett tillslag kommer att uppstå ligger till grund för de begränsningar patienterna upplever. Sjuksköterskor kommer allt oftare möta denna kategori av patienter vilket gör att det är viktigt med kunskap om deras upplevelser för att kunna möta dem och ge en korrekt vård. / Background: Implantable cardioverter defibrillator is a technological medical controller that interrupts life-threatening arrhythmias with an electrical shock. The ICD could have a direct life-saving impact for persons that have an increased risk to suffer a sudden cardiac arrest. About 7800 people have ICD in Sweden currently, however the group is steadily increasing in numbers. Aim: The aim of this study was to describe the patients' experiences of living with implantable cardioverter defibrillator. Method: Literature overview that is based on eleven scientific articles analyzed based on Friberg’s template for qualitative approach. Findings: Three main topics arose from the analysis after working to the results, To lose control over life, A change life with limitations and A second chance with seven sub-themes. The results points at the patients with ICD goes through a change in their life situation, which affects them at a physical, psychical and social level. Reactions such as insecurity, fear and anxiety are common emotions the patients will feel. Many of the patients will also develop an avoidance behavior because of fear for an electrical shock from the ICD, that will lead to an adverse effect on their quality of life. The negative effects of the treatment will be reduced as time goes on and most of the patients will feel a deeper gratitude to having a second chance to life. Discussion: The nurse needs to know about the changes and limitations that are involved living with an ICD. The co-habitation, the physical ability and the ability to work are all affected and the nurse need to inform the patients about these changes in order to support them to adjust to this new way of life. Conclusion: The majority of ICD-carriers are experiencing a fear of inadequate electrical shock, uncertainty and insecurity when a electrical shock will occur is the basis for the restrictions that patients experiences. Nurses in Swedish healthcare system will encounter this group of patients more often and that makes it crucial that nurses have knowledge about their experiences in order to meet them and give proper care.

Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang bland äldre personer på två äldreboenden. Metod: Ett frågeformulär baserat på Antonovskys SOC-13-formulär med tillagda egenformulerade frågor, såsom kön, ålder, deltagande i kulturella aktiviteter och funktionsnivå användes.  Frågeformuläret delades ut till 76 personer över 65 år utan demenssjukdom på två äldreboenden i mellansverige och besvarades av 40 respondenter. Materialet bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS, där beskrivande statistik framställdes och ett chi-två-test samt en logistisk regression genomfördes. Resultat: Ingen statistiskt signifikant association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang fanns. Däremot fanns en association mellan funktionsnivå och KASAM-poäng.  Ju lägre funktionsnivå, det vill säga ju mer hjälp respondenten behövde i sin vardag, desto lägre känsla av sammanhang tenderade respondenten att ha. Slutsats: Funktionsnivå verkade ha högre inverkan på en individs känsla av sammanhang än deltagande i kulturella aktiviteter i den givna studiepopulationen. / Objective: The purpose of this study was to investigate whether there was any association between participation in cultural activities and sense of coherence among seniors living in two nursing homes. Methods: A questionnaire based on Antonovskys SOC-13-questionaire was used, with added self-formulated questions including gender, age, level of physical function and participation in cultural activities. The questionnaire was distributed to 76 people 65 years and older without dementia at two nursing homes in central Sweden and 40 respondents answered the questionnaire. The material was processed and analyzed in the statistic computer program SPSS, where descriptive statistics were prepared and a chi-square analysis and logistic regression analysis was performed. Results: No statistically significant relationship between participation in cultural activities and sense of coherence could be seen. However, there was a correlation between the level of function and SOC scores. The lower level of function, i.e. the more help the respondent needed in everyday life, the lower sense of coherence. Conclusion: Functional level seems to have greater impact on an individual's sense of coherence than participation in cultural activities in the given study population.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.</p>

De senaste åren har flyktingströmmen till Sverige ökat då många människor sökt asyl i landet. Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har påbörjat en krävande integrations- och etableringsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån ett salutogent perspektiv utforska flyktingars upplevelser av att etablera sig i Sverige. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare som var inskrivna på en arbetsförberedande verksamhet. Materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem teman identifierades: Hantering, Aktivitet och sysselsättning, Förståelse, Drivkraft och motivation till livet i Sverige och Den sociala kontakten. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM), Locus of control och tidigare forskning. Förslag på åtgärder vid olika etableringsinsatser var att flyktingar bör få tillgång till sociala sammanhang genom sysselsättning och svenska språkstudier samt att flyktingars värdegrunder bör utforskas för att kunna finna deras drivkrafter i vardagen. Slutsatsen var att trygghet och social gemenskap krävs för flyktingar, och när de behoven är tillgodosedda skapas en mottaglighet för utveckling vilket därigenom ökar välbefinnande och hälsa. / During recent years the influx of refugees has increased in Sweden where many individuals have applied for asylum in the country. Refugees that have received permanent residence permits in Sweden have begun demanding integration and establishment processes. The purpose of this qualitative study was to explore through a salutogenic perspective refugees experiences of settling in a new country. Data was collected using semistructured interviews with five participants registered in a job preparatory organization. The material was analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five themes were identified: Manageability, Activity and Occupation, Comprehensibility, Incentive and Motivation for a life in Sweden and Social contact. The results were discussed in relation to Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC), Locus of control and previous research. Proposals for interventions in the establishment process were to let refugees receive access to social contexts through occupation and Swedish language studies and to explore the value-systems among refugees in order to find their life incentives. The conclusion was that security and social community are necessary for refugees, and when those needs are accommodated a receptability for development is formed which increases health and well-being as a result.

More and more people reach old age, and life expectancy increases worldwide. A significant proportion of these persons are practicing religious spirituality. The aim of this bachelor thesis is to describe the role of religious spirituality in elderly persons perceived health. Nine qualitative articles are studied in this review, with a total of 121 participants representing four countries: USA, Sweden, Australia and Lebanon. The articles are analysed according to Friberg’s five step analysis method. The analysis revealed four themes; Religious spirituality produces strength, gives meaning to life, provides a sense of security and produces the feeling that God is in control. The result shows that religious spirituality has predominantly positive effects on the perceived health, with the exception for occasional cases where religious spirituality could have a negative impact. Religious spirituality is seen in this literature review to have an impact on the perceived health of the older people who practice it, thus it would be meaningful for health professionals to be aware of the importance of spirituality. Further research in the field would be desirable, as there is very little literature published on the subject. / Att allt fler personer når hög ålder och att medellivslängden ökar är en världsomfattande trend. En inte försumbar andel av dessa äldre personer utövar religiös andlighet. Syftet med denna uppsats är att beskriva religiös andlighets betydelse för äldre personers upplevda hälsa. Till översikten används nio kvalitativa artiklar med totalt 121 deltagare, som representerar fyra länder; USA, Sverige, Australien och Libanon. Dessa artiklar analyserades i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Ur analysen framkom fyra kategorier; religiös andlighet ger styrka, religiös andlighet ger mening med livet, religiös andlighet ger trygghet, samt känslan av att Gud bestämmer. Resultatet visar på att den religiösa andligheten har övervägande positiva effekter på den subjektiva hälsan, med undantag för enstaka fall där den religiösa andligheten kan ha en negativ inverkan. Då religiös andlighet i denna litteraturöversikt ses ha en påverkan för de äldre personerna som utövar den är det av vikt för vårdpersonal att vara medvetna om andlighetens betydelse. Vidare forskning inom området skulle vara önskvärt, då det finns ytterst lite litteratur publicerad gällande ämnet.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för olika symtom och förändringar i hjärnan. Det är förknippat med stigande ålder men tillhör inte det normala åldrandet. Det finns inget botemedel mot demens endast symtomlindrande behandling. Demensdiagnosen påverkar inte bara individen med demenssjukdom utan även hens partner. Konflikter uppstod på grund av oförståelse och okunskap. Vårdandet av en person med demenssjukdom var ansträngande och svårigheter att tillfredsställa sina egna och livskamratens behov blev en del av vardagen.   Syfte: Syftet var att beskriva partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har använts som teoretisk referensram. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Partner upplevde brister i information och stöd från hälso- och sjukvård. De kände rädsla, skuld, oro och ångest på grund av obegripligheten kring sjukdomsförloppet och framtiden. Livet uppfattades som svårt att hantera och frustrerande på grund av förlusten av den personen de levt med. Trots olika begränsningar hittade partner meningsfullhet i situationen och det skapade strategier som motiverade dem att fortsätta vårda sin livskamrat. Slutsatser: Vårdande partnernas hälsa, vardag och framtid påverkades av att leva med en person med demens. De riskerade sin egen hälsa, förlorade meningsfullt socialt umgänge samt att partnern kände osäkerhet inför framtiden. Trots det ville många partner fortsätta ta hand om sin livskamrat. / Background: Dementia is a collective term for various symptoms and changes in the brain. It is associated with increasing age but is not part of the normal aging process. There is no cure for dementia only symptomatic treatment. Dementia affects not only the individual with dementia but also the partner. Conflicts arose because of misunderstanding and lack of knowledge. The care of a person with dementia was demanding and difficulty in satisfying their own and the needs of their life partner became part of everyday life. Aim: The aim was to describe the partners ' experiences of living with a person with dementia. Method: Literature review with qualitative design and deductive approach. Antonovsky's concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness has been used as a theoretical reference framework. Scientific articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results: Partners experience lack of information and support from health care professionals. They feel fear, guilt and anxiety because of the uncertainty surrounding the progression of the disease and the future. Life was difficult to manage and frustrating due to loss of the person they have lived with. Despite various restrictions found in the partner situation and purpose created strategies that motivated them to continue caring for their life partner. Conclusions: The caring partners ' health, everyday lives and futures were affected by living with a demented life partner. The partners risked their own health, lost meaningful social intercourse, and felt uncertainty about the future. Despite that, many partners would continue to take care of their life partner.

By building a felt time repertoire, designers can sensitively feed a sense of time into their design work. And this in turn can help them produce an interaction gestalt that is richer, more sensual. My research on this suggests that this is not entirely easy, however. One has to develop a ‘feel’ for time. My research exploration began when I worked on designing a biofeedback data system, Affective Health, struggling with the tension and division between clocktime and the users’ unceasingly changing, ‘felt’ experiences. By turning to artistic practice, of music and culinary arts, I hoped to find keys to this question. Through connecting interaction-design research to these practices, I could start unfolding possibilities of temporal aesthetics in interaction design. I point to a space where designers can expand their understanding of felt time and playfully explore the sense of time that interactive systems and physical materials can deliver. Through the aspects below I point to the importance of being sensitive to felt forms and expressions of time to approach the temporal gestalt in interaction.   • Through my research I have strived to move outside clocktime and re-imagine the sense of time that interactive systems deliver. • One part of this space is felt rhythms and how they shape temporal experiences. • In common to those rhythms are the rest and pause moments that form their vitality. • One way of working with rhythm is to see how felt shapes and rhythms of time resonate through the temporal gestalt in interaction. • Aesthetic sensitivity, felt timers, can help us to orient ourselves in time. • By approaching time as plastic: time as a form and shape that we can hold on to, squeeze and weave together, we can start finding tools for remoulding the sense of time in systems, artefacts and services. • Finally, I have worked with aesthetic transformations that can encourage people to start experiencing temporality from new perspectives and with a different approach. / I den forskning som ligger till grund för den här avhandlingen har jag, genom en explorativ ansats, undersökt hur man kan förnya och berika sättet på vilket tid behandlas i interaktionsdesignforskning. Med hjälp av den här forskningen kan designers bygga upp en praktikbaserad repertoar, och med estetiskt finkänslighet formge tid och temporalitet i sitt arbete.  Detta kan i sin tur hjälpa dem att producera rikare interaktions gestalter som gör det möjligt att uppleva flera tidsuttryck. Min forskning visar på att det dock inte är helt lätt utan kräver att man gradvis utvecklar en "känsla" för tid. Tid har en kraftfull påverkan på våra tankar, känslor och handlingar, men vi är oftast ganska omedvetna om effekten tid har på våra liv. Klockan är ett praktiskt verktyg för att hålla reda på tid en och gör det möjligt att schemalägga händelser och orientera sig i en ström av erfarenheter. Men tid som den representeras av klockan är bara en bråkdel av hur vi förnimmer tid i vårt vardagliga liv. Upplevelsen av tid handlar dock inte bara om längd eller intervall mellan valda ögonblick utan den har också andra dimensioner och skepnader såsom tex styrka eller fasthet. Alla dessa dimensioner gör att tiden existerar för oss. Min utforskning började när jag arbetade med att utforma ett system för biofeedback, Affective Health, där hjärtfrekvens, affekt och rörelse skulle visualiseras på ett sätt som inspirerade till en dialog mellan användare och system. Visualiseringarna skulle representera hur användarnas egna kroppar reagerade och rörde sig i realtid men även ge möjlighet att blicka bakåt genom det förflutna. Som utgångspunkt började jag med att skapa illustrationer baserade på linjära, metriska tidsbegrepp, men jag hade svårigheter att porträttera människors egna skiftande upplevelser av tiden, det vill säga deras individuella upplevelser av rörelser och rytmer, genom de illustrationer jag tog fram. Klocktid stämde inte överens med användarnas egen, kroppsliga, upplevelse av tiden.  Genom att vända mig till konstnärlig praktik, närmare bestämt musik och matlagningskonst hoppades jag på att hitta nya lösningar. Tillsammans med Sebastien Boudet, utforskade jag hur tid tar sig uttryck genom surdegsbakning och ett levande material, degen. Genom surdegsbakningen kunde jag se och interagera med tid på nya sätt, t.ex. genom att hålla, krama, sträcka och knåda den. Arbetet hjälpte mig att formulera tankar om och resonera kring en ny sorts tidsestetik som vi normalt inte tänker på i interaktionsdesign. En som förskroppsligar tiden och omvandlar den till ett material som vi kan bearbeta genom design. Jag var dock tvungen att arbeta vidare på hur känslan av tid i surdegsbakning skulle kunna överföras till interaktionsdesign. Detta gjorde jag genom en uppföljande workshop ’BodyTimeTech’ där jag tillsammans med de 15 deltagarna byggde och diskuterade förslag på hur en känsla av tid skulle kunna ta sig uttryck i en interaktiv artefakt. Som resultat av denna såg jag bland annat hur rytmer användes på flera olika sätt. För att utforska rytmer mer i detalj byggde jag Rhythm Poetry, en applikation som jag använde för att undersöka hur upplevelser av rytm kan bearbetas och omvandlas.  Jag har en bakgrund som klassisk musiker och altviolinist. När jag reflekterade över min erfarenhet som musiker kunde jag se hur vi inom musik har en väl utformad praktikbaserad kunskap samt ett rikt språk för att gestalta tid genom musiken. Jag bestämde mig för att använda min egen erfarenhet som klassisk musiker för att grunda min förståelse och känsla av vad för slags tidsestetik jag var på väg mot och hade som mål att utveckla. Det var komplext och svårt att använda surdegsbakning och musik för att förstå känslan av tid i interaktionsdesign, men genom att knyta dessa tre praktiker kunde jag öppna upp en potential för tidsestetik i interaktionsdesign. Huvudbidraget av min forskning är en formulering av de mest framträdande aspekterna av upplevd tid som jag utvecklat genom fyra praktikbaserade undersökningar. Sammantaget utgör dessa grunden för en ny sorts tidsestetik som kan hjälpa designers att resonera kring den känsla av tid som interaktiva system och fysiska material kan leverera. Aspekterna i korthet: Ett övergripande tema i min forskning är förhållandet mellan klocktid och upplevd tid, där avhandlingens fokus ligger på aspekter av den upplevda tiden. Ett fokus i detta arbete har varit  rytmer och hur de formar upplevelsen i olika processer som tex surdegsbakning och musik.  I vissa fall är rytmerna långsamma och sträcker sig över flera timmar, som i bakning, och i andra fall väldigt snabba som i vissa musikstycken.  Gemensamt för rytmer är att de definieras av stunder av aktivitet och stunder av paus. Vilan och pausen skapar rytmens karaktär. Men vilan har också ett värde i sig som ger utrymme för att ta paus och återhämta sig, kliva av scenen.  Ett sätt att hantera rytmer är att se hur de samspelar i olika temporala gestalter, tex hur de fogas samman till en process som tex bakning eller ett musikstycke, eller hur våra talade och gestikulerande rytmer samspelar när vi kommunicerar med varandra.  Att mäta tid är ganska enkelt med en klocka, men om man vill veta mer exakt vad tiden är i en process så måste man ha ett mer raffinerat sätt att undersöka och mäta tiden. Estetisk finkänslighet kan hjälpa oss att orientera oss i tid. Tex i bakningen genom degens textur. Kladdigheten eller fastheten i degen berättar för oss att vi har arbetat oss fram till en viss tidpunkt i processen och vad som är kvar att göra. Genom att uppleva förändringarna genom flera sinnen kan vi orientera oss i tid med hjälp av estetisk finkänslighet.  Detta leder till nästa aspekt av upplevd tid som jag vill framhäva och som handlar om tidens plasticitet. Genom att närma sig tiden som plastisk, dvs något som kan klämmas på, sträckas, knådas eller vävas samman, kan designers börja bearbeta den på flera olika sätt som ligger närmare vår rika upplevda känsla av tid. Slutligen har jag i min utforskning genomgående arbetat med omvandlingar av tidsaspekter, för att skapa en uppfattning om tex en rytm på nya, ibland överraskande sätt. Transformationer filtrerar aktiviteter genom olika former och uttryck. De kan tex omvandla hjärtslag till färgförändringar. Att omvandla tid på detta sätt, kan ge en helt ny syn på den ursprungliga tidsformen. Det kan leda till att man börjar se saker (tex sitt hjärta) från nya perspektiv och med nya förhållningssätt.  Jag pekar på och beskriver dessa aspekter för att förnya och berika samtalet och praktiken kring tidsestetik i interaktionsdesignforskning. Genom aspekterna vill jag betona vikten av att som designer uppöva finkänslighet för tidens förkroppsligade former och uttryck och att ha ett rikt formspråk för tid. Således kan detta arbete aldrig riktigt avslutas, eftersom det bara är ett steg på vägen mot en pågående utveckling av nya interaktionsdesignpraktiker. / <p>QC 20161220</p>