Libraries are often associated with positive values such as democracy and equal rights. The contents of the literature on offer should therefore be of great interest to the librarian, the supplier of said literature. The topic of this Master’s thesis is the popular literary genre known as chick lit. The purpose is to investigate the love theme in Swedish chick lit, and how it relates to Anthony Giddens’ theory on love in late modernity. The genre in this instance is represented by Mossvikenfruar: Chansen by Emma Hamberg. The theoretical anchor of the Master’s thesis is sociology of literature, which focuses on the relationship between literature and society. The starting point for the analysis of the love theme is Anthony Giddens’ theory on love and late modernity. A modified version of Shlomit Rimmon-Kenans thematical method is used as an analytical tool. The reality of love is considerably bleaker (albeit humourously described) in Mossvikenfruar: Chansen than in the writings of Giddens. The similarities, however, are great. The novel contains manifestations of ‘plastic sexuality’, set apart from reproduction, and the relationship between the novel’s protagonists can be seen as an example of Giddens’ description of couple-relationship in late modernity. Although the novel ends on a heteronormative, couple-centrered note which can be considered conservative and repressive, it is argued in this Master’s thesis that it must be valued in the light of the following question: “What constitutes an equal society?” a discussion which therefore concludes the study. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ”Kärlek, vänskap, hat” (2009). Båda verken är skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehåller en rad liknande stildrag, bland annat intern fokalisation inifrån flera olika karaktärer. Mitt syfte har varit att se vad som skiljer två verk med liknande drag och därigenom påvisa hur de stilgrepp och val författaren gör påverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag använt komparation och jämfört varje aspekt av böckerna noggrant. Bland annat har jag studerat hur intern fokalisation används, vad som gjorts genom person- och miljöskildringar och hur de hemligheter som har stor vikt i respektive bok har hanterats. Mitt resultat visar att två till synes liknande texter kan skilja sig kraftigt då man ser närmare på dem. Författarna har genom sina val av stildrag och hur de används skapat helt skilda historier även på de ställen där de använder liknande metoder. Det visar sig bland annat genom att intern fokalisation i Berlinerpopplarna används för att få nära kontakt med flera karaktärer medan det i ”Kärlek, vänskap, hat” används för att se en karaktärs äventyr ur flera synvinklar och därmed skapa ironi.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra. Samtidigt framkom det att det var möjligt med sex utanför en relation, men ungdomarnas uppfattningar präglades av motstridiga tankar gällande vad som var sexuellt accepterat för tjejer respektive killar. Samtliga respondenter uppvisade ett accepterande förhållningssätt gentemot olika sexuella identiteter. Däremot visade ungdomarnas utsagor på att deras uppfattningar grundas i heteronormen då de i första hand antar att alla är heterosexuella. Angående sex- och samlevnadsundervisningen i skolan framkom det att det finns brister i undervisningen gällande att involvera olika sexualiteter. Samtliga respondenter ansåg att det är viktigt att inkludera olika sexuella läggningar för att minska uppkomsten av fördomar.*(RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). / The aim for this study is to examine young people’s view of love, sex, sexual identities and sex- and relationships education. These youth’s views were compared to each other and with a respondent active in RFSL*. This study has a qualitative approach and we have conducted group interviews, one with girls, one with boys and one with a respondent from RFSL. The study shows that there are no significant differences between the youth’s groups views but it revealed a difference from the RFSL respondent vision. The result showed that young people experience love and sex as two phenomena which are dependent on each other. Furthermore it emerged that sex outside a relationship was accepted, but the young people’s view were contradictory towards accepting sexual behaviors among boys and girls. The participants showed accepting attitudes towards different sexual identities. In contrast, the young people’s assumptions showed that their beliefs are based on the heterosexual norm, since they primarily assume that everyone is heterosexual. Regarding to sex and relationships education in school, it emerged that there is deficiencies in involving different sexualities. All respondents considered that it is important to include different sexual identities to reduce prejudices.*(RFSL stand for National association for lesbian, gay, bisexual and transgender rights)

The aim of this essay is to explore what understandings of love are expressed in Karin Boye’s 1934 novel Crisis and how these understandings relate to the protagonist’s reevaluation of her world and life views. The essay makes use of a method of close-reading and interpretation of the novel through four analysis questions related to the essay’s aim. By focusing on three Greek definitions of love (eros, agape and philia) and the concept ‘livsåskådning’, which explains the functional aspects of world and life views, the study analyses how godly and personal love influences the protagonist’s religious beliefs. At first, the protagonist’s main goal is to submit to the Christian God and consequently she understands love as complying to the Bible’s commandments. When experiencing the personal love for a fellow female student she finds herself no longer willing to suppress her own self and her own will. Thus, the society’s Christian morals are challenged by a modern, individual-focused perspective. This leads to a personal crisis in which the protagonist’s life and world views are re-evaluated.    By desiring the fellow student, the personal eros urges the protagonist to discover the world and life through her own experience rather than trusting the flawed written word. God and his promised impartial love, agape, are discovered as exclusively focused on obedience and punishment, which leads the protagonist to declaring God’s fall. However, the analysis of the novel shows that a union of eros and a true impartial agape is possible as eros shows the way of loving the world and its creations. This result demonstrates that the novel’s understanding of love differs from most known Christians theologians, who either describe eros as formed through or as incompatible with agape. Therefore, the essay contributes with a different perspective on how godly and personal love can affect life and world views.

Elias och Leonora blir sammanförda som av en osynlig kraft. Båda har sina skäl att inte inleda en relation, men de blir motvilligt förälskade i varandra. En förälskelse de inte ens erkänner för sig själva. Under ytan sker dock en dold kommunikation, på flera plan, som de har svårt att värja sig mot. Där upplevs och uttrycks en empati och kärlek som de inte riktigt förstår eller kan styra. En kärlek som lever sitt eget liv. Oavsett avstånd. Denna text är en del av slutet på ett romanprojekt.

Abstract This is a study about the role of love for an individualistic human being. The study aims to examine whether our strive to become our autonomous self and the longing for love is in conflict with each other and how it is expressed. The study examines the importance of feeling secure when it comes to love and whether it creates a dependence that challenges our independence. This study is grounded in qualitative method, we take part in interviews with the respondents and their personal experiences about the subject and how it impacts them. The interviews have been performed with five individuals, men and women in the age between 25-40 years old, where they have been asked questions in the areas; love, romance, the individual and relationships. The material is analyzed using theory derived from sociology and social psychology of pure relations, embededness and liquid love. The result indicates that there is a conflict between love and autonomy, which raises anxiety and the uncertainty of the individual. The respondents don´t want to be dependent on another person and don´t want love at any cost. We also see that love creates positive energy and a form of security. In the result it is discussed about love as rational and as an emotion. Love is a feeling that is difficult to structure and control. The lack of control doesn´t always match with our quest for independence.

Syftet är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv identifiera och analysera bilden av kärlek som förmedlas i svenska dejtingprogram Bachelorette Sverige, Love Island Sverige och Hotell Romantik, samt belysa skildringen av det manliga respektive kvinnliga i programmen. För att undersöka detta har kvalitativ innehållsanalys applicerats på sammanlagt tolv avsnitt ur programmen. En översikt av tidigare forskning visar att det finns lite sociologisk forskning kring kärlek på tv, och dejtingprogram mer specifikt. Studier inom angränsande discipliner har däremot visat att det finns olika sätt att definiera och porträttera kärlek på och ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan vara behjälplig för att tolka dessa konstruktioner. Parter i en kärleksrelation kan även tänkas skapa en gemensam identitet och individernas egna identiteter påverkas av parrelationen. Vidare har sambandet mellan konstruktioner rörande kärlek och relationer på tv och verkligheten utanför framgått. Dejtingprogram kan spegla och normalisera olika samhälleliga strukturer, som exempelvis maktförhållanden mellan könen,samt påverka tittarnas framställningar och attityder. Detta studentarbete pekar på att de olika programmens konstruktioner, gällande kärlek och könsroller, har stora likheter. Kärleken framställs som en process som ska få ta tid och ömsesidigt engagemang i dejtingen är av stor vikt. Samtidigt innehåller könskonstruktionerna bland annat kvinnors kritik mot passiva män, vilket kan förstås som ett uttryck för mer traditionella könsroller. Vidare har analysen visat olika aspekter som upplevs som viktiga i valet av partner. Ett återkommande inslag är hur väl partnern tänks passa in i den egna familjen och vardagslivet. Likheter mellan individerna och deras partners är också något som framkommer uppskattas högt.

Makt, kärlek, Carmen, Foucault / Power, love, Carmen, Foucault

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats. För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum. Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier. Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats. Slutsatserna från detta har varit en skiss på en ny kärleksform som vi har valt att nämna de bemötandes kärleksform. I de bemötandes kärleksform handlar det inte om en tillägnelsepraktik som i de bemyndigandes kärleksform eller en omsorgspraktik som i de bekräftandes kärleksform utan här kan vi argumentera för en kompromisspraktik. Den tredje och sista slutsatsen handlar om att vi inte kan påvisa någon livsformsspecifik krisbearbetning av HIV utan det verkar vara något som ligger utanför ramen för den realistiska livsformsanalysen och grundar sig helt på individuella egenskaper.