Title: All angels of love – A study about the representation of love in Swedish film between the period 1932-2011  Subject: Sociology Author: Penny Salomonsson The purpose of this study is to form an understanding regarding what love is in Swedish love movies from 1932 to 2011. Previous studies have shown that love has gone from being a couple thing to be about the individual. Previous studies also showing that love and intimacy are close relatives. This means that a relationship who consist of both love and intimacy is in most cases a relationship that contains reciprocity and is a relationship where both parties consider it to be love relation. Last but not least, film is a strong carrier of values and norms and is therefore a natural arena for staging popular perceptions. To study love in movies is therefore of great relevance because it can show what love has been and what it is and that can say something about our Swedish society.  This study is based on a qualitative research method. The methods are narrative analysis and semiotic analysis. Narrative analysis study how specific events, messages and how things are told effect a history. A semiotic analysis is about studying signs and sign theory. Fifteen Swedish love movies were included in the study, some belong to the genre of drama and others comedy. Those genres where chosen because they are the genres that represent love the most. The theoretical perspective that the collected data is analysed through is Anthony Giddens theories about passionate love, romantic love and the pure relationship and concepts like genus, the male gaze and heteronormativity are also used.  The result of this study shows that during the chosen time romantic love and passionate love are in some sense always present. In summary the portrayal of love over time in Swedish love movies has not changed drastically. All selected movies from different decades contain similar emotions. It includes the experience of finding your other half, your soulmate, a love that challenges your everyday life and a love that consist of equal emotional exchange.

The study strives to clarify and problematize the construction of love in a Swedish produced tv series for youths with homosexual main characters. It examines the six episodes of the Netflix show Young Royals, which premiered in 2021 and has been acknowledged for its depiction of homosexual characters. With help from multimodal discourse analysis and the analytical tools lexical choices, emotionally charged words, attributes and settings the study examines how homosexual love is constructed in the show and how norms about sexuality and masculinity are expressed in this depiction. The study uses the theories “Heteronormativity” and “Hegemonic masculinity” in order to help see the different discourses from the series. The results show four different thematic discourses connected to the construction of love between the main characters; inner conflict of sexuality, loneliness, power relationships as obstacles to romantic relationships and invincible love. The conclusions drawn are that love is not constructed in the stereotypic way which is common for homosexual relationships in media. The love is rather constructed like in typical romantic movies and shows in which the main characters are heterosexual.

Denna masteruppsats studerar den tidiga svenska naturskyddsrörelsens historia utifrån ett känslohistoriskt perspektiv. År 1909 startades Naturskyddsföreningen vars syfte var att väcka och underhålla kärlek till den svenska naturen, samt kämpa för dess beskydd. Undersökningen studerar hur föreningen ansåg att kärleken skulle rädda naturen. Naturskyddsföreningen stred för ökat naturskydd i Sverige och den första paragrafen i deras föreningsstadga uppgav att föreningens syfte var att “väcka kärlek till naturen”. Naturskyddsföreningen strävade efter att väcka kärlek hos det svenska folket genom att använda känslor som ett politiskt verktyg och att engagera medborgarna att kämpa för bevarandet av deras lands natur. Föreningen ansåg att kärleken var det främsta verktyget för att förändra svenskarnas relation till naturen och att få dem att respektera och ära den. Naturskyddsföreningen fokuserade främst på att sprida sitt budskap och förändra denna natursyn genom sin årstidning, Sveriges Natur. Denna uppsats fokuserar på åren 1909–1919, men tidningen ges fortfarande ut år 2021. Årstidningen publicerades en gång om året och innehöll under avgränsningsperioden ett stort antal artiklar, bilder, dikter och uppdateringar över miljöarbetet i Sverige. Det var genom denna tidning, som Naturskyddsföreningen avsåg att väcka kärlek och inspirera sina läsare att kämpa för naturens beskydd. Publiceringen av tidningen sågs även av föreningen som ett verktyg att allmänbilda samtida och framtida svenskar om dess lands unika naturområden, samt även dokumentera det som riskerade att försvinna. Uppsatsen redogör för Naturskyddsföreningen kärleksbegrepp, vad föreningen trodde att kärleken kunde åstadkomma samt hur de väckte kärlek med hjälp av sin årstidning Sveriges Natur.

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett cripteoretiskt perspektiv undersöka hur medier genom tidningsartiklar framställer sexualitet och kärlek hos personer med olika funktionsnedsättningar. Studien har utgått från en kvalitativ innehållsanalys och empirin i studien utgör tidningsartiklar som har publicerats i Sverige mellan åren 2015 och 2024. Studien presenterar det empiriska materialet utifrån fyra teman som ger en helhet av vad tidningsartiklarna huvudsakligen har berört, temana är: att veta eller inte veta, vad är sex och vad är kärlek?, hjälpa eller stjälpa samt i relation till Danmark. Resultatet påvisade att medierna framställde personer med funktionsnedsättningar delvis i likhet med tidigare forskning samtidigt som de tillämpade begrepp och förstärkte attityder som kritiseras ur ett cripteoretiskt perspektiv. Studien har visat på att det i medierna framkommer fördomar och tabu om sexualitet och kärlek för funktionsnedsatta. Det kunde i resultatet utläsas som en kunskapsbrist, både i samhället och för de med olika funktionsnedsättningar. Resultatet gav dessutom en bild av hur praktisk hjälp och stöd kan utformas, framförallt i jämförelse till vad Danmark har åstadkommit. Studien visar på ett behov av att utöka forskningsfältet både gällande funktionsnedsättningar i relation till kärlek och sexualitet och även i relation till medier. Studien belyser därutöver vikten av att utöka forskningsfältet i förhållande till det sociala arbetets praktik, samt eventuella möjligheter att utforma insatser som möter lagstiftning men också individers integritet och privatliv.

Den här studien undersöker hur heteronormativitet finns synligt i reality-TV. För att utröna hur detta framställs undersöks ett avsnitt av Bonde söker fru och ett av Tro, hopp och kärlek. Båda programmen är dejtingprogram som sändes hösten 2016. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter heteronormativiteten och hur den utövar makt över de som inte lever efter den normen. Metoden för studien är kritisk diskursanalys som används för att synliggöra vilka språkliga grepp som används för att konstruera heteronormativiteten och även för att synliggöra maktstrukturer. Syftet med studien är att avslöja strukturer som konstruerar normativa respektive avvikande kärleksrelationer. Studien identifierar fem olika teman som konstrueras kring kärleksförhållandet: Ett komplett liv, Den stora kärleken, Livet utan kärleksförhållande, Jag är redo och Det mätbara målet. De heteronormativa föreställningarna syns genom att kärleksförhållandet konstrueras som en problemlösare, kärleksförhållandet ses som den högst prioriterade relationen i de medverkandes liv, singelskapet medför ett utanförskap och en känsla av misslyckande samt att målet med kärleksrelationen är en långvarig relation med en önskan om reproduktion. Studien antyder också på att det även finns krav på när kärleksförhållandet bör inträffa i livet. / This study examines how heteronormativity is constructed in reality-TV. The study anylizes one episode of Bonde söker fru (the Swedish version of Farmer wants a wife) and one episode of the Swedish tv-show Tro, hopp och kärlek (Faith, hope and love). Both of them are dating programmes and were broadcasted during the fall of 2016. The study uses the queer theoretical framework which is questioning the heteronormativity and how it exercises power over the ones not living within the norm. The critical discourse analysis is implemented as both a method and theoretical framework. As a method the critical discourse analysis is used to show how the language constructs heteronormativity and helps the study to expose power structures. The purpose of the study is to expose structures that construct normative and abnormative love relationships. The study identifies five different themes that contributes to the perception of the love relationship: A complete life, The great love, Life without love relationship, I am ready and The measurable goal. The heteronormative ideas shows through the construction of the love relationship as a problem solver, the love relationship is the most prioritised relationship in participant’s lives, being single involves alienation and a feeling of failure as well as the goal of the love relationship is a longlasting relationship  with the desire of reproduction. The study also indicates that there is requirements on when in life the love relationship should occur.