<p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de?</p><p>Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex. Emma Jungs ”Animus och Anima” eller C. G. Jungs ”Människan och hennes symboler”, eftersom de i en del avseenden kan verka omoderna. Kvinnors möjlighet till utbildning och självförverkligande i ett modernt västerländskt samhälle är t.ex. annorlunda idag än vad de var när dessa böcker skrevs. Jag har istället valt att använda mig av Sanford, som är en verksam jungiansk analytiker och präst och som skrev sin bok Osynliga Partners 1980. Även Pascal kan räknas till den yngre generationen av jungianska analytiker. Dessa författare använder sig av C. G. Jungs ursprungliga teorier och tankar, men har ombearbetat dessa i modernare form.</p><p>Jag har valt att intervjua fyra stycken individer i exemplifierande och reflekterande syfte. Jag vill noga betona att de inte tjänar ett resultat- och slutsatssyfte. De är för få för att som sådana räknas in i ett resultatsyfte, utan tjänar istället ett syfte i att vara exempel på hur moderna människor kan tänka. De intervjuade valdes ut genom personliga kontakter, och intervjuerna genomfördes per telefon. De frågor som jag ställde, var frågor som uppkom av intresse, efter att ha studerat och granskat den jungianska litteraturen.</p>

In this thesis I reframe theories of love-relationships in late modernity (by Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck &amp; Elisabeth Beck-Gernsheim) in relation to a general framework of discursive theory (inspired by Michel Foucault). I suggest that current developments and contradictions in the field of love-relationships with advantage can be understood in terms of discourse and discursive conflict. Utilizing the discursive framework, I conceptualize two conflicting discursive regimes (as romantic love and individualized freedom), and their components. With these components in mind, I explore how contradicting discursive components are problematized in established risk-discourse, using cases of popular culture as illustrative reference. Risk-discourses force short-term practical solutions, and put pressure on further discursive change by inducing anxiety and cognitive dissonance. Future discourse will have to adapt to several conditions, including the (in)compatibility of discursive components, how well practical strategies work out, how social interaction is organized, and how discursive deconstruction unavoidably have consequences for the fundaments of love itself. / I uppsatsen omtolkar jag senmodernitetsteorier om kärleksrelationer (av Anthony Giddens, Zygmunt Bauman och Ulrich Beck &amp; Elisabeth Beck-Gernsheim) till ett generellt diskurs­teoretiskt ramverk (inspirerat av Michel Foucualt). Uppsatsen redogör för hur samtida utvecklingar och motsättningar inom fältet kärleksrelationer med fördel kan förstås i diskursteoretiska termer. Med hjälp av detta ramverk utvecklar jag två diskursiva regimer och deras respektive komponenter (konceptualiserade som romantisk kärlek och individualiserad frihet). Med dessa komponenter i åtanke granskar jag hur konflikterande komponenter problematiseras genom etablerade riskdiskurser, med fallstudier av populärkultur som illustrativa exempel. Jag menar att att dessa riskdiskurser driver fram kortsiktiga praktiska lösningar, och orsakar ångest och kognitiv dissonans vilka motiverar ytterligare diskursiva förändringar. Kommande diskursiva förändringar måste förhålla sig till flertalet omständig­heter inklusive diskurskomponenternas (in)kompabilitet, huruvida praktiska lösningar är hållbara, hur social interaktion organiseras i allmänhet och hur diskursiv dekonstruktion oundvikligen får konsekvenser för kärlekens fundament.

No description available.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?

Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv? - Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de? Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex. Emma Jungs ”Animus och Anima” eller C. G. Jungs ”Människan och hennes symboler”, eftersom de i en del avseenden kan verka omoderna. Kvinnors möjlighet till utbildning och självförverkligande i ett modernt västerländskt samhälle är t.ex. annorlunda idag än vad de var när dessa böcker skrevs. Jag har istället valt att använda mig av Sanford, som är en verksam jungiansk analytiker och präst och som skrev sin bok Osynliga Partners 1980. Även Pascal kan räknas till den yngre generationen av jungianska analytiker. Dessa författare använder sig av C. G. Jungs ursprungliga teorier och tankar, men har ombearbetat dessa i modernare form. Jag har valt att intervjua fyra stycken individer i exemplifierande och reflekterande syfte. Jag vill noga betona att de inte tjänar ett resultat- och slutsatssyfte. De är för få för att som sådana räknas in i ett resultatsyfte, utan tjänar istället ett syfte i att vara exempel på hur moderna människor kan tänka. De intervjuade valdes ut genom personliga kontakter, och intervjuerna genomfördes per telefon. De frågor som jag ställde, var frågor som uppkom av intresse, efter att ha studerat och granskat den jungianska litteraturen.

Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå hur människor tänker om och hanterar kärlek, sexualitet och hälsa i sina vardagliga liv på landsbygden i nordöstra KwaZulu Natal i Sydafrika. Målet är att förstå vad kärlek innebär för dem, men också hur större samhälleliga processer påverkar erfarenheter av kärlek, hälsa och relationer. Studien baserar sig på sex månaders etnografiska fältstudier bland framförallt åtta familjer. Data samlades in genom deltagande observationer och öppna intervjuer. Vid sidan om familjerna intervjuades tio örtdoktorer. Materialet består av 60 bandade intervjuer och cirka 340 sidor fältanteckningar. Analysen visar att man talar mer om kärlek i termer av respektfulla handlingar och en social ordning än om kärlek som en känsla. Kärleken är visserligen känslofull, men talet om respektfulla handlingar som kännetecknet på kärlek visar att invånarna ser sig som djupt beroende av varandra. Individen definieras av en väv av relationer där även förfäderna, både levande och döda, ingår. Kärlek mellan två individer hänger därför intimt samman med släkten och relationer i närsamhället, vilket skapar tillhörighet men också utsatthet. Kärleksmediciner tillverkade av örter utgör en möjlig väg att stärka ett förhållande eller att vinna någons kärlek. Berättelser om kärleksmediciner visar emellertid vad människor drabbas av och vad som anses vara ett omoraliskt agerande, vilket ger förklaring och lindring i svåra situationer men också lyfter fram att strukturella omständigheter under vilka människor lever behöver förändras. Kolonisation, apartheid och under senare år demokratisering har inneburit radikala förändringar för kärleks- och familjerelationer. Män, och fler och fler kvinnor, försörjer sig som migrantarbetare, vilket har lett till en uppsplittring av familjen mellan stad och landsbygd och skapat nya slags försörjningsnätverk. Förändringarna har lett till svårigheter med att visa kärlek i handling och till efterfrågan på nya sorters handlingar som bevis på kärlek. Arbetslöshet och sjukdomar utgör dock det allvarligaste hotet mot kärleken. I brist på effektiva åtgärder mot aids åberopar människor en tydligare moralisk ordning och försöker finna alternativa vägar att skydda sig. För att lyfta fram både det individuella och det gemensamma ansvaret för sexuella relationer och för att stärka flickors position har invånarna skapat en ritual för att kontrollera flickors oskuld, som en preventiv snarare än en diagnostisk åtgärd. En välkänd historisk ritual som lyfter fram oskuldens och kollektivets betydelse används i en modern strategi för att försöka hejda spridningen av aids och göra kärleken möjlig. Studien lyfter fram hur både inomstatliga och västerländska projekt som syftar till att förbättra zulufolkets situation grundar sig i perspektiv och föreställningar som är främmande för dem, och ibland krockar med deras sätt att uppfatta kärlek, relationer och sexualitet. Invånarna ser ömsom nya möjligheter, ömsom försöker de bevara sin tidigare moraliska ordning, men framförallt transformerar de sin specifika förståelse av hur samlevnad fungerar till dagens behov och villkor. / The main purpose of this study is to investigate how people think about and manage love, sexuality and health in their daily lives in northeastern rural KwaZulu Natal. The goal is to understand what love means to them, as well as how bigger social processes influence experiences of love, health and relationships. The thesis is based on six months of ethnographic field studies concentrated around eight families. Data were gathered through participant observations and open-ended interviews. Ten traditional healers were also interviewed. Data comprises 60 tape-recorded interviews and about 340 pages of fieldnotes. The analysis shows that people speak about love in terms of respectful actions and a social order rather than in terms of love as an emotion. Certainly love is about feelings, but the view that respectful actions are the primary signs of love reflects the way in which people see themselves as deeply dependent on one another. The individual is woven into a web of relationships where even the ancestors are an integral part. Thus love between two individuals is intimately connected to the family and to wider social relations in a way that creates a sense of belonging but also vulnerability. Love medicines made from herbs offer one way to strengthen a relationship or win somebody’s love. However, stories about love medicines reveal what trials people face, what they see as amoral actions, and in addition provide explanations and comfort as well as point out that structural circumstances under which people live need to be changed. Colonisation, apartheid policies, and more recently democratization have all led to radical changes for love and family relations. Men and increasingly women have been drawn into migrant labor, dividing families between rural and urban areas and creating new types of support networks. These changes have obstructed individuals’ ability to show love through actions and also led to individuals expecting new types of actions as proof of love. The most serious threats to love, however, are unemployment and sickness. In the absence of effective measures against aids people refer to a more distinct moral order to find alternative ways to protect young people. To emphasize both the individual’s and the community’s responsibility for sexual relations, and to strengthen girls’ position, Zulu have created virginity testing as a preventive ritual more than a diagnostic measure. An old tradition that emphasizes the status of virgin girls and the significance of the collective is used in a modern strategy to try to combat the spread of aids and to make love possible. The study emphasizes how both South African and Western projects that aim to improve the situation for the Zulus are grounded in perspectives and ideas that are unfamiliar to them, and sometimes collide with how they perceive love, relationships and sexuality. The interviewees sometimes see new possibilities, sometimes try to preserve their old moral order, but most of all work to transform their specific understandings of love and life to meet today’s needs and conditions.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty.

No description available.

This essay examines the representation of evil in the Star Wars prequel film series. The starting point of the study comes from a narrative analysis of the protagonist Anakin Skywalker. Using Gerard Genette's three-part model of narrative, Anakin's narrative is examined and presented based on the model's first part, story; which highlights what the narrative is portraying through structure, characters, setting and themes. The analysis shows that Anakin got underlying attributes that create tension in him that leads him to his downfall. Turning points and events in his narrative are presented that reinforce his climax where he allies himself with the dark lord of the Sith, Darth Sidious. The presentation of the narrative chisels out three overarching themes (self-esteem, love, and fear) that are discussed to find out what Anakin's narrative implies concerning the representation of evil in the Star Wars prequel. The final analysis suggested that Anakin's feels hindered in advancing in the Jedi-orders hierarchy but also that he is met with scepticism that affects his self-esteem. The analysis also implies that Anakin's fear of losing his loved ones is disregarded by the Jedi-order that rather encourage him the let go than giving him tools to work it through. Furthermore, the analysis concludes that Anakin does not ally himself with the dark side of the Force because it is evil, but because it – in his mind – offers him, not just power but also the possibility to save Padmé from dying.   Through a presentation of Anakin's narrative and his fall to the dark side, evil in Star Wars is discussed. Evil, then, is not represented as one might expect, dualistic with a good and a bad, light, and dark. But rather shifting alongside Anakin's moral compass when he allies himself with the dark side. The dark side that initially represented evil, will therefore become good and its counterpart the light side of the Force and the Jedi-order who fights for peace and justice in the galaxy, will for Anakin represent evil instead.