Denna studie belyser kärleken och partnerskapets karaktär i vår samtid. Tidigare forskning visar att övergången till ett mer digitaliserat dejtingliv har bidragit till en marknadisering av dejtingarenan, genomsyrad av konsumtionslogik. Tinders teknologiska arkitektur, och den effektivitet och omedelbarhet den främjar, leder dess användare till att se profilerna på appen som varor för konsumtion, snarare än potentiella partners. Den expanderade dejtingmarknaden har dessutom lett till en ökad ovilja, och oförmåga, att välja en partner bland mängden av potentiella alternativ. Syftet med denna studie är att, genom att vända oss till unga vuxna Tinderanvändare, få en djupare förståelse för den virtuella dejtingarenan och våra intervjupersoners inställning till den. Frågeställningarna utgår från urvalet och omfattar deras upplevelser och egna resonemang kring deras användning samt den betydelse de tillskriver Tinder. De omfattar även deras förväntningar på kärlek och partnerskap i relation till appen. Empirin består av transkriberat intervjumaterial från tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av materialet är Eva Illouz (2019) samt Barry Schwartz (2004). Resultatet visar att appen används av våra intervjupersoner främst som ett underhållande medel, likt en social media. Appen liknas även vid ett spel till följd av dess teknologiska uppbyggnad och det oseriösa användandet av den, det vill säga att den inte primärt används för dejtande. Tinder anses av intervjupersonerna följaktligen inte vara en givande arena för strävan efter långvarigt partnerskap, istället önskas detta finnas på den fysiska dejtingmarknaden. Resultatet visar även att intervjupersonerna använder appen som en källa till snabb bekräftelse, och som ett mått på nivån av den egna attraktiviteten. Slutsatsen är att Tinders funktion som dejtingapp är begränsad, och att teknologins intåg på de mellanmänskliga relationernas arena lett till en kalkylerande rationalitet som främjar kortvariga och utbytbara partnerskap. Å andra sidan fyller Tinder funktioner som motiverar användarna till fortsatt bruk.

My aim with this essay is to analyse how the theme of sexuality and love in two dystopian novels – We  (1924),  by Yevgeny Zamyatin and Kallocain  (1940), by Karin Boye – relate to “the modern project”, a term I use to identify a cluster of important ideas that profoundly impacted society in the first decades of the 20th century. My analysis is based on a theoretical point of view claiming that dystopian novels present a critical perspective on society, and that they deal with issues, problems and values specific to the period in which they were written. Using a comparative method, where “the modern project” works asan “Ansatzpunkt”, I explore a variety of texts studying the theme of love and sexualityin We  and Kallocain  from different perspectives. I further discuss how both novels criticize societies where some of the ideas from “the modern project” are realized in unexpected ways: the “bourgeois family” is gone and the state performs some of its duties, sexuality is reduced to biological needs and reproduction, and love relationships are seen as egotistical and irrational. Even though these societies are trying hard, they can’t stop their citizens from using love and sexuality as a means to connect to one another and build a resistance. My conclusion is that both Zamyatin and Boye most likely were inspired by the writings of Sigmund Freud, who at that time was highly influential. In this light their novels can beinterpreted as presenting the human libido (We) and insights gained through psychoanalysis (Kallocain) as defences against collectivistic totalitarian states.

<p>Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ”I en annan del av Köping” framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien. Hur pratar man som anhörig till en funktionshindrad person om sin släkting och vad beror detta på? Det andra ämnet som behandlas är kärlek och sex som varit huvudområden i serien och dessa områden förhandlas i förhållande till normalitet och avvikelse och vad de betyder i relation till medial representation.</p>

<p>Sexuality has an important role in human life and there are many opinions about how to handle questions about sexuality. The attitudes have change over time and differ between different cultures, gender and age. This study deals with the question about youth attitudes to sex and personal relationships and what impact the education in this filed have on the youth. We have also studied how the education is organized. To get answers to these questions we have performed a questionnaire study among 116 students in grade seven to nine in an elementary school in Western Sweden. We have also interviewed two teachers in nature science in high grade and one school nurse. The analyses about the youth attitudes to sex and personal relationship are based on theories about sexuality, gender, socialization, culture differences, globalization, and consumption society. The study shows that the youth in general are equal in their attitudes to sexuality. Nearness, respect, love, self-knowledge are important, regardless gender. The attitudes about intercourse were different between boys and girls. They didn´t value the factors about sexual intercourse in the same way. Internet and sms plays an important role in how come in touch with each other. Boys thought that internet are important in sexual education.</p>

<p>This essay is an introduction to the intentions and purposes of the british play writer Sarah Kane (1971-1999). Her own voice is presented both via quotations linked to her work and by an explanation of her connections to the surrealist poet and actor Antonin Artaud. The main focus is on Kane’s second play, Phaedra’s Love, first performed in 1996. The play is analyzed in co-relation to La volonté de savoir, the first volume in Michel Foucault’s trilogy Histoire de la sexualité. The analysis concentrates on how the structures in society control and act in relationship to and in collision with desire.</p><p>In La volonté de savoir Michel Foucault presents the thesis that there exists a special talk about sex and sexuality. A talk that states that these are repressed issues. Foucault asserts that such a talk originates from several discourses and institutions in society and together they constitute a chain of power. In his analysis Foucault examines why we declare ourselves as oppressed and what consequences that generates. This essay relies heavily on an inquiry of these consequences and its discourses. The theories of Foucault are applied to Phaedra’s Love and explain the scenarios in which the social discourses of power collide and how they try to affect the characters and their desire. Together they make clear, that desire, in the play, is not primarily related to sex and sexuality. It is rather a desire; the object of which is the state of self-governed individuality. A need for an individual space in the discourses of talk. The main characters, Phaedra and Hippolytus, changed attitude concerning talk and silence result in a powerful social reaction. They both riot against a structure which maintains the standard discourses of power and knowledge. The riot is to be read as the final outcome of the society that surrounds them. The social reaction that comes with this exposes that the controlling discourses of power ultimately are based upon, not talk, but violence.</p><p>Several other aspects are of importance for the analysis and its conclusions even though they are not pointed out in this abstract. The play Phaedra’s Love and Foucault’s theories both operate on numerous levels at the same time, and as a whole, they both present experiences they wish the spectator/reader will reflect upon.</p> / <p>Uppsatsen ger en ingång till den brittiska dramatikern Sarah Kanes intentioner som pjäsförfattare. Hon kommer själv till tals via citat knutna till sin produktion och genom påvisade beröringspunkter med den surrealistiska poeten och skådespelaren Antonin Artaud. Tyngdpunkten ligger på Kanes andra pjäs; Phaedra’s Love, uruppförd 1996. Med stöd i Michel Foucaults Viljan att veta band 1 ur trilogin Sexualitetens historia undersöks det hur samhällets strukturer kontrollerar och verkar tillsammans med och i kollision med begäret i pjäsen.</p><p>Michel Foucault driver i Viljan att veta tesen att det finns ett särskilt tal om könet och sexualiteten, ett tal som hävdar att dessa är förtryckta. Foucault menar att ett sådant tal utgår från flera olika diskurser och institutioner i samhället och att de tillsammans utgör en maktens relation. Foucault undersöker i sin analys varför vi påstår oss vara förtryckta och vad det får för konsekvenser. Analysen av pjäsen fördjupar sig i dessa konsekvenser och dess diskurser under rubrikerna: ”Familj och monarki”, ”Tal och tystnad”, ”Begär”, ”Motstånd”, ”Bekännelse”, ”Samhälle” och ”Våld”. I varje avsnitt appliceras Foucaults teorier på Phaedra’s Love och förklarar det scenario som uppstår då samhällets maktstrukturer kolliderar med och försöker påverka rollfigurernas begär.</p><p>Genom analysen av pjäsen visar sig begäret inte primärt vara sexuellt relaterat utan rör istället begäret att agera som självständigt subjekt. Behovet av att ta subjektiv plats i talet och dess diskurser. Rollfigurernas förändring i förhållningssätt till talet och tystnaden och deras agerande därefter utlöser en kraftig reaktion från samhällets sida. Huvudrollerna Phaedra och Hippolytus gör uppror mot de strukturer som bibehåller makten och vetandets diskurser intakta. Deras agerande kan läsas som en reaktion provocerad ur det samhälle som omger dem. Samhällets reaktion mot detta visar, i sin tur, på att maktens kontrollerande diskurser ytterst inte ligger i talet utan i våldet.</p><p>Flera andra aspekter är av betydelse för analysen och dess slutsatser även om de inte poängteras här i sammanfattningen. Kanes pjäs rör sig liksom Foucaults teorier parallellt på flera genomgripande nivåer. Som helhet presenterar dock de båda en erfarenhet med en förhoppning om att åskådaren/läsarens ska ta tillvara densamma.</p>

This essay is an introduction to the intentions and purposes of the british play writer Sarah Kane (1971-1999). Her own voice is presented both via quotations linked to her work and by an explanation of her connections to the surrealist poet and actor Antonin Artaud. The main focus is on Kane’s second play, Phaedra’s Love, first performed in 1996. The play is analyzed in co-relation to La volonté de savoir, the first volume in Michel Foucault’s trilogy Histoire de la sexualité. The analysis concentrates on how the structures in society control and act in relationship to and in collision with desire. In La volonté de savoir Michel Foucault presents the thesis that there exists a special talk about sex and sexuality. A talk that states that these are repressed issues. Foucault asserts that such a talk originates from several discourses and institutions in society and together they constitute a chain of power. In his analysis Foucault examines why we declare ourselves as oppressed and what consequences that generates. This essay relies heavily on an inquiry of these consequences and its discourses. The theories of Foucault are applied to Phaedra’s Love and explain the scenarios in which the social discourses of power collide and how they try to affect the characters and their desire. Together they make clear, that desire, in the play, is not primarily related to sex and sexuality. It is rather a desire; the object of which is the state of self-governed individuality. A need for an individual space in the discourses of talk. The main characters, Phaedra and Hippolytus, changed attitude concerning talk and silence result in a powerful social reaction. They both riot against a structure which maintains the standard discourses of power and knowledge. The riot is to be read as the final outcome of the society that surrounds them. The social reaction that comes with this exposes that the controlling discourses of power ultimately are based upon, not talk, but violence. Several other aspects are of importance for the analysis and its conclusions even though they are not pointed out in this abstract. The play Phaedra’s Love and Foucault’s theories both operate on numerous levels at the same time, and as a whole, they both present experiences they wish the spectator/reader will reflect upon. / Uppsatsen ger en ingång till den brittiska dramatikern Sarah Kanes intentioner som pjäsförfattare. Hon kommer själv till tals via citat knutna till sin produktion och genom påvisade beröringspunkter med den surrealistiska poeten och skådespelaren Antonin Artaud. Tyngdpunkten ligger på Kanes andra pjäs; Phaedra’s Love, uruppförd 1996. Med stöd i Michel Foucaults Viljan att veta band 1 ur trilogin Sexualitetens historia undersöks det hur samhällets strukturer kontrollerar och verkar tillsammans med och i kollision med begäret i pjäsen. Michel Foucault driver i Viljan att veta tesen att det finns ett särskilt tal om könet och sexualiteten, ett tal som hävdar att dessa är förtryckta. Foucault menar att ett sådant tal utgår från flera olika diskurser och institutioner i samhället och att de tillsammans utgör en maktens relation. Foucault undersöker i sin analys varför vi påstår oss vara förtryckta och vad det får för konsekvenser. Analysen av pjäsen fördjupar sig i dessa konsekvenser och dess diskurser under rubrikerna: ”Familj och monarki”, ”Tal och tystnad”, ”Begär”, ”Motstånd”, ”Bekännelse”, ”Samhälle” och ”Våld”. I varje avsnitt appliceras Foucaults teorier på Phaedra’s Love och förklarar det scenario som uppstår då samhällets maktstrukturer kolliderar med och försöker påverka rollfigurernas begär. Genom analysen av pjäsen visar sig begäret inte primärt vara sexuellt relaterat utan rör istället begäret att agera som självständigt subjekt. Behovet av att ta subjektiv plats i talet och dess diskurser. Rollfigurernas förändring i förhållningssätt till talet och tystnaden och deras agerande därefter utlöser en kraftig reaktion från samhällets sida. Huvudrollerna Phaedra och Hippolytus gör uppror mot de strukturer som bibehåller makten och vetandets diskurser intakta. Deras agerande kan läsas som en reaktion provocerad ur det samhälle som omger dem. Samhällets reaktion mot detta visar, i sin tur, på att maktens kontrollerande diskurser ytterst inte ligger i talet utan i våldet. Flera andra aspekter är av betydelse för analysen och dess slutsatser även om de inte poängteras här i sammanfattningen. Kanes pjäs rör sig liksom Foucaults teorier parallellt på flera genomgripande nivåer. Som helhet presenterar dock de båda en erfarenhet med en förhoppning om att åskådaren/läsarens ska ta tillvara densamma.

Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ”I en annan del av Köping” framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien. Hur pratar man som anhörig till en funktionshindrad person om sin släkting och vad beror detta på? Det andra ämnet som behandlas är kärlek och sex som varit huvudområden i serien och dessa områden förhandlas i förhållande till normalitet och avvikelse och vad de betyder i relation till medial representation.

Sexuality has an important role in human life and there are many opinions about how to handle questions about sexuality. The attitudes have change over time and differ between different cultures, gender and age. This study deals with the question about youth attitudes to sex and personal relationships and what impact the education in this filed have on the youth. We have also studied how the education is organized. To get answers to these questions we have performed a questionnaire study among 116 students in grade seven to nine in an elementary school in Western Sweden. We have also interviewed two teachers in nature science in high grade and one school nurse. The analyses about the youth attitudes to sex and personal relationship are based on theories about sexuality, gender, socialization, culture differences, globalization, and consumption society. The study shows that the youth in general are equal in their attitudes to sexuality. Nearness, respect, love, self-knowledge are important, regardless gender. The attitudes about intercourse were different between boys and girls. They didn´t value the factors about sexual intercourse in the same way. Internet and sms plays an important role in how come in touch with each other. Boys thought that internet are important in sexual education.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film. Resultatet av romananalyserna visar att de båda redogör för en väldigt negativ och mörk bild vad det gäller de kärlekspar som det handlar om, och det är framförallt männen i historierna som presenteras på ett negativt sätt, och som kan bekräfta islamofoba och invandrarfientliga uppfattningar som finns i samhället. / Does it always have to be complicated with intercultural relations? Is it so difficult with love when it comes to people with different religions, backgrounds and cultures? True, many persons fall in love whatever the nationality or faith happen to be, but is it like the popular books and movies describes – more or less impossible to fulfill a intercultural relationship? I don’t think so, and I will still keep on believing that love is something that depends on other things like the chemistry of human beings, and the strong feelings between two people, that make them cross the borders and just feel the love. In my essay I will analyze and describe how two popular and worldwide spread novels describes and presents the love between a dark-skinned Muslim man and a white Christian women, and I will also discuss what I think these two will represent, and what kind of signals they give to the people who read about them and see them on film. The result of the investigation turns out to be that these two novels describe a very negative and dark picture of the two couples that the novels are about. And it is particularly the two men in the stories who is presented in a negative way, and which also can confirm islamophobic and anti-immigrant views.

No description available.